2014 är det konstigaste, märkligaste, gladaste, roligaste och största året på väldigt länge. Och längsta! Det är ett år som känns som en evighet eftersom det innehåller händelser som likaväl kunde slagits ut på 5 år. Och om någon hade sagt till mig för ett halvår sen, att jag skulle fira in 2015 på den adressen som jag tänker göra...- så hade jag fått mig ett riktigt rungande och ordentligt gott skratt. För det fanns verkligen inte på kartan eller ens i min vildaste fantasi.
Men vem är jag att säga vad som kan hända och inte? 2014 har bara än en gång bevisat att människan är en liten, liten bricka i ett spel som någon annan spelar med regler som vi inte förstår. Så jag kan bara tänka att allt som händer har en mening och jag kommer lära mig något utav det.
Så på det nya året har jag inga förväntningar alls, det som blir bra det är bara ren bonus. För det måste ju vara lite som på jobbet? Man kan ju inte göra "all time high" varje månad... Och efter ett rekordår kan man inte heller logiskt förvänta sig ett till... Snarare är det så att man får jobba med att förvalta och behålla det som går! Och det lovar jag mig själv att göra. Det får bli mitt nyårslöfte.
Så vad lärde jag mig mest av 2014? Jo... (förutom ett å annat argt ord på finlandssvenska som tex "söndra" och "huh" och "jävla svenska") så lärde jag mig endast 42 år gammal vikten av handling och konsekvens. För när man gör en sak - så resulterar den såsmåningom i en annan. (Det här är världsnyheter, I know!) Och när jag styr mina tankar och säger mig själv att "jag är bra, jag kan det här" då får jag även andra människor att tro att jag verkligen vet vad jag gör... (Gud, som jag blåser dom, en dag kommer dom komma på mig, att jag bara är en bluff. Men tills dess ska jag iaf ha roligt.)
En konstig liten sak till har jag lärt mig den allra senaste tiden faktiskt - och det är att jag ju visst kan somna om! Denna lyx som jag gett upp för så många år sedan och helt vackert bara klivit ur sängen halvsju om morgnarna, lördag som söndag... Tänk att det hade inte med varken ålder eller stress att göra. Utan helt enkelt med sällskapet! Behöver jag säga att det gör mig lika rädd som förtjust...
Just inatt dock hade jag behövt lite av det där sömnpillret... För nu är det inte lätt att sova men måste genast göra ett nytt försök.
Gott nytt år på dig som ännu tålmodigt tittar in här då och då!
Många kramar från mig.