Tillbringade en lååång stund hos min gamla arbgivare TP igår. Gamla kollegor supportar mig stenhårt och stödjer mig fullständigt i mina försöka att bli vän med Android. Detta kan komma att bli nödvändigt inom en snar framtid. Obsevera att jag inte säger att dom LÄR mig eleändet. Skulle jag aldrig erkänna. Kan sträcka mig till att jag får hjälp med att VÄNJA mig. (jag har faktiskt kört android förut, under en väldigt sinnesförvirrad period i mitt liv) Vi var inte sams då heller.
Hursomhelst är allting i världen denna sista dag på året HTC-fanskapets fel. Tom med att jag inte kunde somna igår kväll skyller jag på den. Jag har dessutom varit ledig på tok för mycket och lyckats vända dygnet. Eller vända och vända, det innebär ju knappast att jag brukar kunna sova på morgonen i alla fall. Jag sover knappt helt enkelt. (börjar synas i detta snart 40 år gamla ansikte) Men vid sisådär halvett-ett tänkte jag slå till och blunda lite. Men se på fan. Då vaknade telefonaset till med hjälp av Jonny som har tagit nya tag. Han undrade om jag var ute på krogen och kanske kunde tänka mig att kika lite på hans feber på vägen hem, för han frös så förfärligt? Jag avböjde vänligt men bestämt detta fina förslag. Detta gav unge herrn enbart blodad tand, och stora likheter uppstod mellan en blinkande julgran och TPs fina mobiltelfon. Modell smart.
Man kan tycka att hur svårt kan det va att bara stänga av elektroniken och sen sussa i frid? Men se, när jag har en dotter på vift i Gbg så är det faktiskt otänkbart för lilla mamman att inte ha den igång med ljudet på. Sån är jag. Sen lyckades jag ändå somna en liten stund, tills jag väcktes av nästa oljud. Dotter nr 2 på andra sidan väggen hade för sig att hon måste ringa ett myyycket viktigt samtal 02.07. Så hon låg i sin säng och pratade och skrattade högljutt helt obesvärat. Ända tills hon blev störd av ett mycket argt sms från sin milda mamma. Då tystnade det märkbart på en gång därinne.. Hennes ursäktande sms med en fantastiskt bra förklaring gick inte heller hem, då mamman nu var arg som ett bi. "Det var faktiskt viktigt" VAD I HELA VÄRLDEN KAN VARA SÅ VIKTIGT NÄR MAN ÄR 14 ÅR ATT MAN INTE KAN VÄNTA TILLS IDAG??? Jag begripert inte, trots att jag då absolut inte kunde somna om och hade gått om tid att fundera på saken, innan jag fastnade i nång konstig dröm om 3 bögar i Skåne vid halvfemsnåret imorse. Kom inte fram till nåt vettigt alls. Jag har aldrig varit 14 år.
Men nu till årets sista tips!
Glöm inte att bocka ur bocken som gör alarmet gällande på mån,tis,ons,tors,fre på androidjäveln om du har tänkt att bli väckt kl sju en lördag så att du hinner handla det sista före kl 10!
DÅ RINGER DEN NÄMLIGEN INTE!
Vilken idiotfunktion att ha som standard. Folk vill väl leva sitt liv på helgerna med? Reklamatiooon!!! Så tack vare nattens skönhetssömn vaknade jag kl nio med ett ryck. Jag bara visste att jag hade gjort bort mig. Så... Jaha... Det är väl bara att vända på dagens schema. Andas lite fint och hoppas att jag hittar det jag ska ha lite senare idag. Men hummern är köpt. Oxfilén likaså. Så vad kan gå fel lixom?
Gott slut mina vänner! Njut av årets sista dag! (om du har fått någon sömn inatt) Själv tänker jag nu leta upp mina två största grytlock och väcka min lilla oskyldiga flicka. Sen ska vi prata om vad man får och inte får när man är 14 år. It will be fun.
Tjopp
31 december 2011
30 december 2011
2011
Go ledig dag idag! Kan inte låta bli att tänka tillbaka på mitt 2011! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om detta år... Hade kanske varit lätt till hands att avfärda det som ett skitår - men det vore inte rättvist. För trots diverse motgångar så har det också funnits det som varit bra. Jag väljer att använda 2011 till ett lärdomsår!
Men jag tror jag måste dela upp det lite!
Kvartal 1: En annorlunda start på året. Skrämmande, hoppfull men framförallt.... hm... svårt att hitta rätt ord här.... Ovan! För det var nog först här som jag var helt ensam på riktigt. Men jan, feb, mars, var ändå bra månader. Roliga! Dock utan särskilt mycket eftertanke och med en ganska naiv inställning. Galet mycket party! Så mycket att det tog stopp tillslut. Det var bara inte jag.... så jag tog tag i mitt liv och lugnade ner mig en smula. Good decision Pettsson.
Kvartal 2: Var nog årets bästa period. Det är alltid ett uppsving att få återse Skåne på våren, men i år behövde jag det verkligen. Hemmaperioderna var också helt ok. Det finns stunder som jag skulle ge mycket för att få uppleva igen. Men apr, maj, juni var oxå dock någon form av uppvaknande. Så varje dag var inte en dag av enbart glädje... Det finns nån dag under denna period som jag verkligen skulle vilja stryka ur mitt liv, men det är ju svårt... Så jag väljer att använda timmar man inte kan ändra på som lärdom istället. Men Q2 var ändå riktigt bra i alla fall! Jag var stark och glad!
Kvartal 3: Hade varit lätt att säga att det var en skitsommar här... Men det tar emot. Det kom en del regn i Skåne. Det var ganska ensamt. Det fanns en del smärta. Mest av allt minns jag nog hur jag kämpade mig från stugan de 30 metrarna upp till toabyggnaden, de första stegen varje morgon. Med eller utan kryckor. Satan va ont jag hade då... Men det fanns oxå många vänner omkring mig under juli, aug, sept som visade att dom verkligen var mina vänner. Middagar, skratt och minnen. Jag känner mig bara lite snuvad på den perioden, för det var som om jag inte riktigt deltog. Fick lixom alltid vika ner mig först och längtade hem till sängen där jag kunde lägga min bultande fot i högläge. Och slutet av aug var väl ingen höjdare när jag tänker efter på förträngda veckor. Där behövde jag allvarligt hjälp... Men jag redde ut det tillslut.
Kvartal 4: Okt, nov, dec - har nog mest varit en väntan på nya tider. Inte min favoritperiod på året, men helt ok. Inga överaskningar, inga peakar utan mest bara en transportsträcka. Usch, så ska man inte leva. Men kanske har jag behövt det med? Men nu är vi uppe på toppen av berget. Strax är det till att börja knata lite sakta i nerförsbacken. Mot våren... Jag ser mycket fram emot 2012 och vad jag kan göra utav det!
Och vad lärde jag mig av 2011 då? Jo jag lärde mig att:
* om man har jätteont nånstans, så ska man inte gå omkring och tro att det kommer att gå över av sig självt... För det gör det inte! Ta hand om dig och sök hjälp innan det är försent är lärdom nr 1!
* inte dejta en kompis ex. Det får man tydligen inte. Och det kan bli ett jävla liv. Med en förlorad kompis som konsekvens. Jättetråkigt och helt i onödan i 2011 års största storm i ett vattenglas. Så kontentan av det är att låta bli om du har den ringaste misstanke om att det kan bli stökigt... Det var lärdom nr 2.
* människor är sällan det som dom utger sig för att vara. Oftast är dom mycket sämre. Var skeptisk med gott samvete tills motsatsen är bevisad... (Kanske ingen nyhet, men dock en påminnelse)vDet var nr 3.
* om man använder negativ tid där man är oförmögen att göra det man vill... till att jobba stenhårt med det man KAN istället - så kommer det att ge utdelning och man får man ut nåt positivt av det som annars bara hade varit ett elände! =) "Inget ont som inte för något gott med sig"
* inte slösa tid på saker som inte betyder nåt. Kort och gott. Känns onödigt att utveckla den närmare.
Gott slut mina vänner!
Men jag tror jag måste dela upp det lite!
Kvartal 1: En annorlunda start på året. Skrämmande, hoppfull men framförallt.... hm... svårt att hitta rätt ord här.... Ovan! För det var nog först här som jag var helt ensam på riktigt. Men jan, feb, mars, var ändå bra månader. Roliga! Dock utan särskilt mycket eftertanke och med en ganska naiv inställning. Galet mycket party! Så mycket att det tog stopp tillslut. Det var bara inte jag.... så jag tog tag i mitt liv och lugnade ner mig en smula. Good decision Pettsson.
Kvartal 2: Var nog årets bästa period. Det är alltid ett uppsving att få återse Skåne på våren, men i år behövde jag det verkligen. Hemmaperioderna var också helt ok. Det finns stunder som jag skulle ge mycket för att få uppleva igen. Men apr, maj, juni var oxå dock någon form av uppvaknande. Så varje dag var inte en dag av enbart glädje... Det finns nån dag under denna period som jag verkligen skulle vilja stryka ur mitt liv, men det är ju svårt... Så jag väljer att använda timmar man inte kan ändra på som lärdom istället. Men Q2 var ändå riktigt bra i alla fall! Jag var stark och glad!
Kvartal 3: Hade varit lätt att säga att det var en skitsommar här... Men det tar emot. Det kom en del regn i Skåne. Det var ganska ensamt. Det fanns en del smärta. Mest av allt minns jag nog hur jag kämpade mig från stugan de 30 metrarna upp till toabyggnaden, de första stegen varje morgon. Med eller utan kryckor. Satan va ont jag hade då... Men det fanns oxå många vänner omkring mig under juli, aug, sept som visade att dom verkligen var mina vänner. Middagar, skratt och minnen. Jag känner mig bara lite snuvad på den perioden, för det var som om jag inte riktigt deltog. Fick lixom alltid vika ner mig först och längtade hem till sängen där jag kunde lägga min bultande fot i högläge. Och slutet av aug var väl ingen höjdare när jag tänker efter på förträngda veckor. Där behövde jag allvarligt hjälp... Men jag redde ut det tillslut.
Kvartal 4: Okt, nov, dec - har nog mest varit en väntan på nya tider. Inte min favoritperiod på året, men helt ok. Inga överaskningar, inga peakar utan mest bara en transportsträcka. Usch, så ska man inte leva. Men kanske har jag behövt det med? Men nu är vi uppe på toppen av berget. Strax är det till att börja knata lite sakta i nerförsbacken. Mot våren... Jag ser mycket fram emot 2012 och vad jag kan göra utav det!
Och vad lärde jag mig av 2011 då? Jo jag lärde mig att:
* om man har jätteont nånstans, så ska man inte gå omkring och tro att det kommer att gå över av sig självt... För det gör det inte! Ta hand om dig och sök hjälp innan det är försent är lärdom nr 1!
* inte dejta en kompis ex. Det får man tydligen inte. Och det kan bli ett jävla liv. Med en förlorad kompis som konsekvens. Jättetråkigt och helt i onödan i 2011 års största storm i ett vattenglas. Så kontentan av det är att låta bli om du har den ringaste misstanke om att det kan bli stökigt... Det var lärdom nr 2.
* människor är sällan det som dom utger sig för att vara. Oftast är dom mycket sämre. Var skeptisk med gott samvete tills motsatsen är bevisad... (Kanske ingen nyhet, men dock en påminnelse)vDet var nr 3.
* om man använder negativ tid där man är oförmögen att göra det man vill... till att jobba stenhårt med det man KAN istället - så kommer det att ge utdelning och man får man ut nåt positivt av det som annars bara hade varit ett elände! =) "Inget ont som inte för något gott med sig"
* inte slösa tid på saker som inte betyder nåt. Kort och gott. Känns onödigt att utveckla den närmare.
Gott slut mina vänner!
29 december 2011
Regn och tårar
Galet vilket väder på västkusten! Jobbade förmiddagen och insåg att jag ABSOLUT inte skulle få en lugn sekund om jag visste att dottern satt i en dubbeldäckare på väg till Götet, när det varnades för storm och avstängd kollektivtrafik på västgötasidan. Ni får kalla mig hönsmamma om ni vill. Men jag kunde bara inte släppa bilden av en buss i diket med ett par träd liggandes över. Eller hur bussen satt fast i en flera meter djup vattenöl under en viadukt där vattnet bara steg och steg... Eller nåt. Det kändes mycket bättre att köra henne själv. (lilla toyotan är ju mycket säkrare) Men man vet ju aldrig med träden utmed vägarna nuförtin... Eller med busschaufförerna... Och det kan komma ogärningsmän... I trust me, myself and I. Så det så.
Hyffsat mycket av både vatten och vind på tvären, diagonalen och ovanifrån kom det minsann. Mellan Landvetter och Gbg såg vi knappt handen framför oss! Hua. Men vi tog oss igenom stan, (tom Tingstadstunneln) och över på andra sidan där det var något lugnare. Så något överbeskyddande lämnade jag över min äldsta - till kompisen Vikki i Hisings Backa. Det kändes väldigt bra att se dom krypa in i en varm lägenhet och mysa. <3
Jaha.. Sen var det bara att vända näsan österut igen. Och när jag ändå var i faggorna så... Kollektivsorg är inte min grej. Så när det skulle hängas läpp under julhelgen avstod jag, stängde av och gick helt enkelt nån annanstans. Men idag passade det Petterssonskan ypperligt. I full regnstorm på kyrkogården fick jag tom ett gravljus att hålla sig levande i den vindpinade ljuslyktan. Efter många om och men.
Jag stod en stund i ovädret, utan att riktigt ha koll på vad som var tårar och vad som var regn. För jag kom att tänka på hans sista ord till min mamma, när hon satt hos honom på sjukhuset. "Ta hand om den lilla."
Det gjorde hon pappa, det gjorde hon... Det allra bästa som hon kunde. Jag har haft det så bra.
Tre årtionden har han varit borta från jordelivet. Men inom mig kommer han alltid att finnas.
Hyffsat mycket av både vatten och vind på tvären, diagonalen och ovanifrån kom det minsann. Mellan Landvetter och Gbg såg vi knappt handen framför oss! Hua. Men vi tog oss igenom stan, (tom Tingstadstunneln) och över på andra sidan där det var något lugnare. Så något överbeskyddande lämnade jag över min äldsta - till kompisen Vikki i Hisings Backa. Det kändes väldigt bra att se dom krypa in i en varm lägenhet och mysa. <3
Jaha.. Sen var det bara att vända näsan österut igen. Och när jag ändå var i faggorna så... Kollektivsorg är inte min grej. Så när det skulle hängas läpp under julhelgen avstod jag, stängde av och gick helt enkelt nån annanstans. Men idag passade det Petterssonskan ypperligt. I full regnstorm på kyrkogården fick jag tom ett gravljus att hålla sig levande i den vindpinade ljuslyktan. Efter många om och men.
Jag stod en stund i ovädret, utan att riktigt ha koll på vad som var tårar och vad som var regn. För jag kom att tänka på hans sista ord till min mamma, när hon satt hos honom på sjukhuset. "Ta hand om den lilla."
Det gjorde hon pappa, det gjorde hon... Det allra bästa som hon kunde. Jag har haft det så bra.
 |
| Karl Pettersson 1923 - 1981 |
27 december 2011
Swisch!
Schwiiing! Det var den lediga dagen... Jag är nästan redo för nyår! Jag har fått gjort galet mycket! OCH blivit stoppad av en polis... Hm...
Har ni någonsin kommit glidandes nerför en tvåfilig backe och sett att det står en polisbil parkerad snett över övergånsstället ett par hundra meter längre fram? Jasså inte? Det hade inte jag heller... Men nån gång har ni väl blivit stoppade av polisen som står 10 meter från övergångsstället och som hör ihop med bilen som står över övergångsstället med blåljusen blinkande för fullt i den svarta kvällen? Nähää? Nä, inte jag heller...
"Hej... Jag ska bara titta in lite här..." Den var oxå ny faktiskt. Så la han huvudet på sne och kikade in lite försynt genom min öppna sidoruta.
"Tack för titten, du kan svänga höger här framme om du vill nu då..." sa han sen.
"Tacksaruha, då tror jag att jag slår till på en högersväng direkt, innan du ångrar dig..." Hm... Dom måste ha letat efter nåt? Eller va?
Jisses. Imon bitti hoppas jag att han har flyttat på sig, för då är det brått. Jobba, jobba, jo-o-ba! Då ska Petterssonskan stå på gasen till Norrköping för ett heldagsmöte med Sthlms-kollegan. "Halva" vägen var, typ. Snart är det mars månad! (iaf om den här hastigheten håller i sig) Och innan mars måste vi ha sytt ihop vår monter till mässan med stort M. Imon sätter vi dom sista detaljerna!
Bara ett dilemma återstår. Hur somnar man NU??? Hur var det nu då? Doppa tårna i varm mjölk? Och sen dricka eländet? Ta en spruta med nåt väldigt lugnande? Jag är öppen för förslag. Just give it to me baby!
Har ni någonsin kommit glidandes nerför en tvåfilig backe och sett att det står en polisbil parkerad snett över övergånsstället ett par hundra meter längre fram? Jasså inte? Det hade inte jag heller... Men nån gång har ni väl blivit stoppade av polisen som står 10 meter från övergångsstället och som hör ihop med bilen som står över övergångsstället med blåljusen blinkande för fullt i den svarta kvällen? Nähää? Nä, inte jag heller...
"Hej... Jag ska bara titta in lite här..." Den var oxå ny faktiskt. Så la han huvudet på sne och kikade in lite försynt genom min öppna sidoruta.
"Tack för titten, du kan svänga höger här framme om du vill nu då..." sa han sen.
"Tacksaruha, då tror jag att jag slår till på en högersväng direkt, innan du ångrar dig..." Hm... Dom måste ha letat efter nåt? Eller va?
Jisses. Imon bitti hoppas jag att han har flyttat på sig, för då är det brått. Jobba, jobba, jo-o-ba! Då ska Petterssonskan stå på gasen till Norrköping för ett heldagsmöte med Sthlms-kollegan. "Halva" vägen var, typ. Snart är det mars månad! (iaf om den här hastigheten håller i sig) Och innan mars måste vi ha sytt ihop vår monter till mässan med stort M. Imon sätter vi dom sista detaljerna!
Bara ett dilemma återstår. Hur somnar man NU??? Hur var det nu då? Doppa tårna i varm mjölk? Och sen dricka eländet? Ta en spruta med nåt väldigt lugnande? Jag är öppen för förslag. Just give it to me baby!
Meny!
Slitit hårt idag, bla med att få ihop en nyårsmeny som kan behaga fröken Lusth. (eller, en hel kvart tog det i alla fall) Vi ska ha en nyår med fokus på mat! Mat utan vin till blir en helt ny erfarenhet på nyårsafton för oss båda... Men i gengäld kommer vi att kunna springa fort (och rakt) och dessutom håva in våra ungdomar (som visst är så stora att dom ska på egna fester) när vi tycker att dom har varit ute i den farliga världen länge nog! Så det så! Att lämna ungdomarna på egna fester och sen dra iväg till Dalsjöfors (där alla ungdomar oxå är på egna partaj) känns inte helrätt lixom... Så jag antar att nyårstraditionen är bruten? Jaja... Det verkar som om det kan bli några såna här nyårsaftnar under åren som kommer? Gött att ha vänner som är i liknande situation. =)
Så här är mitt förslag lilla Ninnis!
Förrätt: Hummersoppa med täcke! (Arla, http://www.arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=15867 )
Varmrätt: Oxfilé med kantareller och balsamico/rödvins-sky... (recept finns i mitt huvud...)
Dessert: Kardemummafondant (Arla, http://www.arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=23605 )
Funkar det? Eller måste vi ha ett litet möte nån kväll denna veckan och googla recept över ett glas vin?
Så här är mitt förslag lilla Ninnis!
Förrätt: Hummersoppa med täcke! (Arla, http://www.arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=15867 )
Varmrätt: Oxfilé med kantareller och balsamico/rödvins-sky... (recept finns i mitt huvud...)
Dessert: Kardemummafondant (Arla, http://www.arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=23605 )
Funkar det? Eller måste vi ha ett litet möte nån kväll denna veckan och googla recept över ett glas vin?
Ledig!
Ledig idag! Gööörgött!
Perfekt dag att börja nytt liv, utan socker! Å träning... Det är hög tid att kroppastollen får börja slita lite!
Nu kör vi!
26 december 2011
Om inte om...
En ny variant av julhelg är slut. I år åkte vi tebax till Jönkan redan på juldagens eftermiddag. Dels för att vi hade fått lov till det och dels för att Kajsa hade bibelutdelning i sin konfa-grupp i Sofia imorse...(så synd) Efter det åkte vi tebax till skogen igen och käkade annandagsmiddag när bror, brorson och brorsons-son dök upp. Det var ingen tokig variant av julhelg alls faktiskt. Det finns en massa som jag skulle kunna traggla om den men jag väljer att låta bli. Men om jag summerar den så blir det två saker:
1, Jag har världens bästa barn.
2, Jag har världens bästa gamla mamma.
Mina stora dotter blir ofta frågvis när vi är i min hemmamiljö- Hur gick det till när...? Och hur kände du den och den mamma...? Då är det nära tillhands med lite: om inte om hade funnits så hade inte...
För OM vi inte hade flyttat till Grimsås - då hade jag inte träffat Maria på en busshållplats i Tranemo en helt vanlig tisdagseftermiddag en vårdag och hon hade inte frågat mig om jag ville följa med på en veckas charter till Cypern lite spontant sådär? Och om jag aldrig hade åkt med Maria och tjejgänget till Cypern 1990 och träffat Björn - då hade jag aldrig fått Emelie och Kajsa.
Typ. Så tack för att OM finns... För dom där som är världens bästa barn, har varit på världens bästa humör hela helgen och gjort allting mycket lättare. Vi tre har haft så kul!
Avslutade julen med att dumpa Emelie hos en kompis i Skillingaryd, på väg hem från G-sås. Nu hörde jag själv att den meningen var väldigt förskönande. Riktigt så enkelt var det inte... Packmörkt, skog, småvägar, mera skog, ännu mörkare och en väg som bara blev mindre. Grusväg och totalt kolsvart, kilometer efter kilometer fick mig tillslut att stanna och erkänna att jag hade kört fel... (hmpf... hur det nu hade gått till?) Jag skulle ju bara ta en liten genväg genom skogen... Men världens bästa Kajsa satt i framsätet med sin splitter nya bibel och förklarade att Gud minsann skulle hjälpa oss. En hel liten predikan bjöd hon på. (med inslag av skönsång på väldigt hög volym) Inte lätt att koncentrera sig på en karta när man asgarvar så tårarna sprutar... Men hon hade rätt när hon sa att "Gud ska visa oss vägen" Vi alla tre är nu väldigt överens om att Gud är väldigt lik en iPhone.
Och Gud... så skönt det är att va hemma!
1, Jag har världens bästa barn.
2, Jag har världens bästa gamla mamma.
Mina stora dotter blir ofta frågvis när vi är i min hemmamiljö- Hur gick det till när...? Och hur kände du den och den mamma...? Då är det nära tillhands med lite: om inte om hade funnits så hade inte...
För OM vi inte hade flyttat till Grimsås - då hade jag inte träffat Maria på en busshållplats i Tranemo en helt vanlig tisdagseftermiddag en vårdag och hon hade inte frågat mig om jag ville följa med på en veckas charter till Cypern lite spontant sådär? Och om jag aldrig hade åkt med Maria och tjejgänget till Cypern 1990 och träffat Björn - då hade jag aldrig fått Emelie och Kajsa.
Typ. Så tack för att OM finns... För dom där som är världens bästa barn, har varit på världens bästa humör hela helgen och gjort allting mycket lättare. Vi tre har haft så kul!
Avslutade julen med att dumpa Emelie hos en kompis i Skillingaryd, på väg hem från G-sås. Nu hörde jag själv att den meningen var väldigt förskönande. Riktigt så enkelt var det inte... Packmörkt, skog, småvägar, mera skog, ännu mörkare och en väg som bara blev mindre. Grusväg och totalt kolsvart, kilometer efter kilometer fick mig tillslut att stanna och erkänna att jag hade kört fel... (hmpf... hur det nu hade gått till?) Jag skulle ju bara ta en liten genväg genom skogen... Men världens bästa Kajsa satt i framsätet med sin splitter nya bibel och förklarade att Gud minsann skulle hjälpa oss. En hel liten predikan bjöd hon på. (med inslag av skönsång på väldigt hög volym) Inte lätt att koncentrera sig på en karta när man asgarvar så tårarna sprutar... Men hon hade rätt när hon sa att "Gud ska visa oss vägen" Vi alla tre är nu väldigt överens om att Gud är väldigt lik en iPhone.
Och Gud... så skönt det är att va hemma!
25 december 2011
Sanning eller sanning?
Igår när vi satt i bilen på väg till Borås lekte vi leken: Sanning eller Sanning? Det är en lek som mamman hittade på för att få dom små barnen att glömma all tid i bilen som dom har på sin julafton. (eller för att mamman ska få veta sanningen helt enkelt...)
Den gick ut på att mamman ställde frågor å sen var alla tvungna att svara utan att ljuga.
Fråga 1: Hur många i den här bilen har pussats med någon inom de senaste 2 veckorna?
Svar: 2 av 3! Det blev ett fasligt liv. Jag höll på att köra av vägen.
Fråga 2: Hur många har förhoppningar om att få pussas inom de kommande 2 veckorna?
Svar: 1 av 3
Fråga 3: Hur många kommer att sova i samma säng som nån annan inom 2 veckor?
Svar: 1 av 3! Gode tid. Såna liv det blev...
Sen undrade dom när det skulle bli deras tur att ställa frågor??? Men se då var vi redan i höjd med Trandared å nästan framme. Så det blev inget med det. Hehe...
Men nu har vi just delat säng alla tre, så vi hade ju gravt fel om den utdelningen. Som tre ansjovisar ligger vi på rad i 160säng på mitt gamla flickrum. Sovmorgon! Det absolut bästa sättet att hålla sig undan så länge som möjligt.
Men nu dags att ta tag i livet... Hör hur luckan till vedspisen öppnas å stängs ideligen där nere i köket... Fick jag med mig shorts å linne tro?
Den gick ut på att mamman ställde frågor å sen var alla tvungna att svara utan att ljuga.
Fråga 1: Hur många i den här bilen har pussats med någon inom de senaste 2 veckorna?
Svar: 2 av 3! Det blev ett fasligt liv. Jag höll på att köra av vägen.
Fråga 2: Hur många har förhoppningar om att få pussas inom de kommande 2 veckorna?
Svar: 1 av 3
Fråga 3: Hur många kommer att sova i samma säng som nån annan inom 2 veckor?
Svar: 1 av 3! Gode tid. Såna liv det blev...
Sen undrade dom när det skulle bli deras tur att ställa frågor??? Men se då var vi redan i höjd med Trandared å nästan framme. Så det blev inget med det. Hehe...
Men nu har vi just delat säng alla tre, så vi hade ju gravt fel om den utdelningen. Som tre ansjovisar ligger vi på rad i 160säng på mitt gamla flickrum. Sovmorgon! Det absolut bästa sättet att hålla sig undan så länge som möjligt.
Men nu dags att ta tag i livet... Hör hur luckan till vedspisen öppnas å stängs ideligen där nere i köket... Fick jag med mig shorts å linne tro?
24 december 2011
Livstecken från skogen...
Julafton är nästan avklarad! Traditionellt mätt å galet trött är kännetecken som sitter väl på plats.
Otroligt smidigt och väldigt enkelt än så länge. Hos min bror i Borås var det precis som sig bör. Kalle Anka, alla tog i hand med klenoden Nisse som brorsan bar runt på, (annars är det ingen riktig Jul) just som vi slappnat av fick vi pappersbollar kastade i huvudet av ohängde brorsonen (sen var kriget igång) å sen färd mot Gsås.
Nytt för i år:
Inget galet snöfall när vi åkte mellan Borås å Gsås.
Ingen blixthalka.
ALLA har öppnat sina julklappar redan på julafton... (halleluja)
För den som fryser är detta rätt ställe.. Vedspisen har gått för högtryck hela dan. I köket pendlar termometern mellan stadiga 26 å 27 grader. Härligt!
Eller?
Nu är det gos å bus med världens största katt, med världens längsta morrhår. Aj va han bits hårt när han är stor. Min lille Nils.
Otroligt smidigt och väldigt enkelt än så länge. Hos min bror i Borås var det precis som sig bör. Kalle Anka, alla tog i hand med klenoden Nisse som brorsan bar runt på, (annars är det ingen riktig Jul) just som vi slappnat av fick vi pappersbollar kastade i huvudet av ohängde brorsonen (sen var kriget igång) å sen färd mot Gsås.
Nytt för i år:
Inget galet snöfall när vi åkte mellan Borås å Gsås.
Ingen blixthalka.
ALLA har öppnat sina julklappar redan på julafton... (halleluja)
För den som fryser är detta rätt ställe.. Vedspisen har gått för högtryck hela dan. I köket pendlar termometern mellan stadiga 26 å 27 grader. Härligt!
Eller?
Nu är det gos å bus med världens största katt, med världens längsta morrhår. Aj va han bits hårt när han är stor. Min lille Nils.
Julklappstips!
Jag tror jag har vaknat på rätt sida idag. Inga julspöken i sikte! Nu längtar jag efter mina flickor och efter att få sätta mig i soffan hos min bror, hälsa på Nisse och slåss med brorsonen om kakorna. Det är det bästaste på hela helgen! Direktrapport kommer.
Och lite julklappstips bjuder jag på idag:
GOD JUL!
Och lite julklappstips bjuder jag på idag:
GOD JUL!
23 december 2011
Jul-löften
Jupp. Så är vi här. Jag tror att jag är klar, nån liten grej lär det bli imon bitti - men jag kan nog räkna mig som färdig. Det känns så i alla fall. Klapparna är köpta. Kläderna är tvättade. Förrådet av oparfymerade prylar är intakt och står prydligt uppradat i badrummet. Tjejerna är hos sin farmor i Hjo, dom kommer hit imon vid lunchtid. Allt är precis som det ska vara och som det brukar vara. Och DÅ när jag sätter mig ner för en sekund, slappnar av för ett litet ögonblick, i bilen hem från Konsum, i backen upp mot Mariebo -DÄR tar julhelvetet mig tillslut, och håller mig stenhårt kvar i sina klor. För där kommer en tår utan anledning.
Det kommer att bli grisigt i år, jag bara vet det. För i år är det 30 år sen pappa dog. Such a fucking jubileum. Det ska tragglas och lipas och låtsas som om allt ska vara så jävla bra ändå. Och inte ska vi prata om det nu och förstöra den här julaftonen. Men ändå tas det upp om och om igen. Och JAG har minsann försökt allt jag har kunnat och bla, bla, bla. Jag hatar skiten. Önskar att någon vänlig själ kunde ge mig en spruta så jag somnar och vaknar upp på annandagens kväll hemma i min soffa med mina döttrar.
Men sluta gnäll nån jävla gång nu då. Jag ger inga nyårslöften. Men jag ska försöka peppa mig själv med lite jul-löften istället! Här är dom:
* Inga tårar. Stäng av. Shut down. Det är bara tid, bara tick och tack på en klocka.
* Håll tillbaka, håll munnen stängd och var tyst varje gång du vill slå näven i bordet och vråla. Bit ihop och LE.
* Spela mycket musik i headset.
* Ställ upp.
* Tålamod för helvete. Ha tålamod. Eller låtsas åtminstonde att du har tålamod. Ljug.
* Tänk inte. Bara gör som du blir tillsagd. Le lite till.
* Tala högt och tydligt. SKRIK! Så att även dom som är stendöva och vägrar använda hörapparat hör. (detta är att visa respekt för gamla för den som inte visste det)
* Låtsas att du är glad! För döttrars skull.
Så! Det blir en kanonjul. Men först blir det lite danföredan-mys. Vad vore livet utan vänner?
Världens största julekram till Er som följer mig! Ni är för goa. En riktigt God Jul önskar jag Er!
Det kommer att bli grisigt i år, jag bara vet det. För i år är det 30 år sen pappa dog. Such a fucking jubileum. Det ska tragglas och lipas och låtsas som om allt ska vara så jävla bra ändå. Och inte ska vi prata om det nu och förstöra den här julaftonen. Men ändå tas det upp om och om igen. Och JAG har minsann försökt allt jag har kunnat och bla, bla, bla. Jag hatar skiten. Önskar att någon vänlig själ kunde ge mig en spruta så jag somnar och vaknar upp på annandagens kväll hemma i min soffa med mina döttrar.
Men sluta gnäll nån jävla gång nu då. Jag ger inga nyårslöften. Men jag ska försöka peppa mig själv med lite jul-löften istället! Här är dom:
* Inga tårar. Stäng av. Shut down. Det är bara tid, bara tick och tack på en klocka.
* Håll tillbaka, håll munnen stängd och var tyst varje gång du vill slå näven i bordet och vråla. Bit ihop och LE.
* Spela mycket musik i headset.
* Ställ upp.
* Tålamod för helvete. Ha tålamod. Eller låtsas åtminstonde att du har tålamod. Ljug.
* Tänk inte. Bara gör som du blir tillsagd. Le lite till.
* Tala högt och tydligt. SKRIK! Så att även dom som är stendöva och vägrar använda hörapparat hör. (detta är att visa respekt för gamla för den som inte visste det)
* Låtsas att du är glad! För döttrars skull.
Så! Det blir en kanonjul. Men först blir det lite danföredan-mys. Vad vore livet utan vänner?
Världens största julekram till Er som följer mig! Ni är för goa. En riktigt God Jul önskar jag Er!
22 december 2011
Julekram
Min lilla förhoppning om att tempot skulle gå ner i slutet av veckan, kan jag nu fetglömma. Vi närmar oss finalen och visarna snurrar allt snabbare förbi siffrorna. I dagens kamp mot tiden har jag dock hunnit med väldigt mycket om jag får säga det själv! Och huvudsaken är ju att man är nöjd själv...
Började dagen med att sitta på jobbet och gräma mig över att jag inte skulle få se Kajsa sjunga i kyrkan på avslutningen. Och vems fel skulle det vara i så fall? Jo mitt. Så vem kunde ändra på det? Jo jag. Så mitt i en offert till Kvartéret Skatan så tog jag på mig halsduk och jacka, klev med stora steg förbi chefens kontor, kastade in min bärbara telefon till honom och sa:
"Jag åker och tittar på min dotter när hon sjunger i kyrkan. Du får ta växeltelefonen!"
Jag var redan ute på parkeringen innan han ens hade hunnit få fram några ord. (han jobbar två veckor till innan han slutar, vad kan hända lixom?)
Enl lilla dottern var inte föräldrarna välkomna på avslutningen i kyrkan idag. Detta visade sig inte vara helt sant... Men jag smög in, tassade osynlig upp på läktaren och gömde mig bakom räcket med kameran i högsta hugg. Kunde obemärkt under hela avlsutningen både filma och fota så mycket jag bara ville i alla möjliga konstiga ställningar och vinklar däruppifrån. Lilla dottern såg mig aldrig och det var tur, för hon var nervös redan som hon var, för förkylningsröst och texter som hon inte kunde...
Äntligen lite julstämning! Att gå i 8an och sjunga solo på avslutningen inför hela högstadiet, kräver ju lite självförtroende... (Vilket dock aldrig har saknats.) Kajsa, Jeff och Clara delade på låtarna omvartannat. <3 Underbart att se fotbollstjejerna svida om och bli små skönsjungande änglar i en handvändning. Men det är ju lite svårt att filma när man lipar så att händerna darrar... (Några av filmsnuttarna går att titta på, men den första kan man ju tro att nån med grava abstinensbekymmer har filmat.) Sen smög jag ner från läktaren och smet iväg utan att ens ha varit pinsam det minsta och utan att lillan ens hann se mig. Döm om hennes förvåning när hon fick ett mms på sig själv en stund senare. =)
Kvällen har jag använt åt att göra färdigt allt som inte är klart inför jul! Eller inte... Ska jag vara helt ärlig så har jag inte gjort ett smack och istället ägnat kvällen åt mys på hög nivå. Finaste, finaste Ewa kom förbi med sin nya kärlek när dom ändå var i stan för lite julhandel! Och vet ni? Ibland blir jag bara så himla glad och rörd och upprymd av stunden att jag glömmer att säga tack... För dom hade hämtkäk, julklapp, glögg och julekram med sig till mig! Och vad fick dom för det? Ewa fick en halv starköl till maten (jag fick den andra halvan) och Jörgen som körde fick ingenting alls. Jag minns inte ens att jag tackade... Hm... TACK älskade vän! När jag blir mitt vanliga lugna jag ska jag bjuda tillbaka! Det löövar jag.
Med en halv starköl i kroppen tänker jag då sannerligen inte köra till Maxi för några ärenden. Skulle aldrig komma på frågan. (så synd, då blir det ju inget gjort idag heller...) Så just nu har jag en idé om att kunna smita iväg från jobbet en stund mitt på dagen imon och fixa lite saker lokalt i Taberg istället lixom. Känns jättesmart just nu. Kan undra hur det känns i mon?
Ikväll somnar jag leendes med ljudet av hur "So This Is Christmas" ekade i den stora kyrkan när Kajsa braschade på. Tänk att jag kunde få såna barn.
Började dagen med att sitta på jobbet och gräma mig över att jag inte skulle få se Kajsa sjunga i kyrkan på avslutningen. Och vems fel skulle det vara i så fall? Jo mitt. Så vem kunde ändra på det? Jo jag. Så mitt i en offert till Kvartéret Skatan så tog jag på mig halsduk och jacka, klev med stora steg förbi chefens kontor, kastade in min bärbara telefon till honom och sa:
"Jag åker och tittar på min dotter när hon sjunger i kyrkan. Du får ta växeltelefonen!"
Jag var redan ute på parkeringen innan han ens hade hunnit få fram några ord. (han jobbar två veckor till innan han slutar, vad kan hända lixom?)
Enl lilla dottern var inte föräldrarna välkomna på avslutningen i kyrkan idag. Detta visade sig inte vara helt sant... Men jag smög in, tassade osynlig upp på läktaren och gömde mig bakom räcket med kameran i högsta hugg. Kunde obemärkt under hela avlsutningen både filma och fota så mycket jag bara ville i alla möjliga konstiga ställningar och vinklar däruppifrån. Lilla dottern såg mig aldrig och det var tur, för hon var nervös redan som hon var, för förkylningsröst och texter som hon inte kunde...
Äntligen lite julstämning! Att gå i 8an och sjunga solo på avslutningen inför hela högstadiet, kräver ju lite självförtroende... (Vilket dock aldrig har saknats.) Kajsa, Jeff och Clara delade på låtarna omvartannat. <3 Underbart att se fotbollstjejerna svida om och bli små skönsjungande änglar i en handvändning. Men det är ju lite svårt att filma när man lipar så att händerna darrar... (Några av filmsnuttarna går att titta på, men den första kan man ju tro att nån med grava abstinensbekymmer har filmat.) Sen smög jag ner från läktaren och smet iväg utan att ens ha varit pinsam det minsta och utan att lillan ens hann se mig. Döm om hennes förvåning när hon fick ett mms på sig själv en stund senare. =)
Kvällen har jag använt åt att göra färdigt allt som inte är klart inför jul! Eller inte... Ska jag vara helt ärlig så har jag inte gjort ett smack och istället ägnat kvällen åt mys på hög nivå. Finaste, finaste Ewa kom förbi med sin nya kärlek när dom ändå var i stan för lite julhandel! Och vet ni? Ibland blir jag bara så himla glad och rörd och upprymd av stunden att jag glömmer att säga tack... För dom hade hämtkäk, julklapp, glögg och julekram med sig till mig! Och vad fick dom för det? Ewa fick en halv starköl till maten (jag fick den andra halvan) och Jörgen som körde fick ingenting alls. Jag minns inte ens att jag tackade... Hm... TACK älskade vän! När jag blir mitt vanliga lugna jag ska jag bjuda tillbaka! Det löövar jag.
Med en halv starköl i kroppen tänker jag då sannerligen inte köra till Maxi för några ärenden. Skulle aldrig komma på frågan. (så synd, då blir det ju inget gjort idag heller...) Så just nu har jag en idé om att kunna smita iväg från jobbet en stund mitt på dagen imon och fixa lite saker lokalt i Taberg istället lixom. Känns jättesmart just nu. Kan undra hur det känns i mon?
Ikväll somnar jag leendes med ljudet av hur "So This Is Christmas" ekade i den stora kyrkan när Kajsa braschade på. Tänk att jag kunde få såna barn.
21 december 2011
Gissa...
...julkortet. Det är en liten last som jag har såhär till jul. Alltså innan man öppnar självaste kuvertet så måste man ha listat ut vem det är ifrån? Annars får man inte öppna. Fiffigt va? Dagens skörd klippte jag allihop. Speciellt 1 av dom vara inte svårt att gissa alls. För mig alltså. Så jag sa:
"Haha, det går inte att ta miste på vem det här är ifrån i alla fall..." Kajsa som var på blixtvisit och samtävlade med mig innan vi öppnade, utbrast storögt och hoppfullt:
"ÄR DET FRÅN xxxxx??"
"Nää Kajsa... Det är från Emma T... Du måste glömma xxxxx nu, kära lilla du!"
"Men mammaaa! Han är snygg ju. För sin ålder alltså." sa hon då med världens Kajsaflin å blinkade med sina meterlånga ögonfransar.
"Haha, vilket fjäsk. Snygg? Det säger du ju bara för att du vill att det ska bli vi. Haha, den går jag inte på!"
"Hehe, men mamma! TA honom! Han vill ju!"
"HAHAHA! Min unga dam, för det första kan man in resonera så. Å för det andra så kan man inte bara TA nån." (även om det nog hade funkat bokstavligen just i det här fallet, men det behöver ju inte hon veta...) Humor.
Mycke riktigt var det från snyggemma. Å jag vann. :)
En annan liten last är att jag är riktigt värdelös på öl. Det får bli ett nyårslöfte! "Lär mig öl" Dagen punkt på attgöralistan var sytemet å öl till syster å den döve. (vi dricker inget på julafton, vi har bara aldrig gjort det... Men jag köper alltid några julöl till dom som dom sen tackar nej till för att dom är för mätta...)
Öl köps med hjälp av hur fin flaskan är. Innehållet kan jag inte. Det finns människor (onda människor) som har skrattat åt mig å hånat mig för detta. Å när jag gick där bland hyllorna idag så kunde jag inte låta bli min favvisflaska. Ingen julöl men den slank ner i korgen ändå.
Å eftersom det inte är en julöl måste jag väl kunna dricka upp den på en gång? Det får man väl? Så nu gör jag det, öl är ju riktigt gott.
Sen ska jag diska, sen är jag nästan ikapp. Jag har nu bara blommorna, lite kläder, några fotoramar å lite oparfymerat stuff kvar att köpa. Det kan jag göra imon? Skit samma, att stänga av världen mellan 20 å 23 visade sig vara en höjdare, så det ska jag göra ikväll igen. Så det så!
God afton!
"Haha, det går inte att ta miste på vem det här är ifrån i alla fall..." Kajsa som var på blixtvisit och samtävlade med mig innan vi öppnade, utbrast storögt och hoppfullt:
"ÄR DET FRÅN xxxxx??"
"Nää Kajsa... Det är från Emma T... Du måste glömma xxxxx nu, kära lilla du!"
"Men mammaaa! Han är snygg ju. För sin ålder alltså." sa hon då med världens Kajsaflin å blinkade med sina meterlånga ögonfransar.
"Haha, vilket fjäsk. Snygg? Det säger du ju bara för att du vill att det ska bli vi. Haha, den går jag inte på!"
"Hehe, men mamma! TA honom! Han vill ju!"
"HAHAHA! Min unga dam, för det första kan man in resonera så. Å för det andra så kan man inte bara TA nån." (även om det nog hade funkat bokstavligen just i det här fallet, men det behöver ju inte hon veta...) Humor.
Mycke riktigt var det från snyggemma. Å jag vann. :)
En annan liten last är att jag är riktigt värdelös på öl. Det får bli ett nyårslöfte! "Lär mig öl" Dagen punkt på attgöralistan var sytemet å öl till syster å den döve. (vi dricker inget på julafton, vi har bara aldrig gjort det... Men jag köper alltid några julöl till dom som dom sen tackar nej till för att dom är för mätta...)
Öl köps med hjälp av hur fin flaskan är. Innehållet kan jag inte. Det finns människor (onda människor) som har skrattat åt mig å hånat mig för detta. Å när jag gick där bland hyllorna idag så kunde jag inte låta bli min favvisflaska. Ingen julöl men den slank ner i korgen ändå.
Å eftersom det inte är en julöl måste jag väl kunna dricka upp den på en gång? Det får man väl? Så nu gör jag det, öl är ju riktigt gott.
Sen ska jag diska, sen är jag nästan ikapp. Jag har nu bara blommorna, lite kläder, några fotoramar å lite oparfymerat stuff kvar att köpa. Det kan jag göra imon? Skit samma, att stänga av världen mellan 20 å 23 visade sig vara en höjdare, så det ska jag göra ikväll igen. Så det så!
God afton!
Dagens tips!
Blås inte ut ett ljus när du har tandborsten och tandkräm i munnen.
Det kan bli jättegrisigt.
Det kan bli jättegrisigt.
20 december 2011
Helt hysteriskt
I min värld fungerar julen så här:
Mamma: A-K, kan vi göra som vi brukar att jag ger dig pengar å så köper du alla julklappar som är från mig?
A-K: Javisst.
Mamma: Det är ju inte så lätt för mig att ta sig nånstans... Å du bor ju i stan...
A-K: Javisst.
Syrran: Om jag ger dig pengar A-K, kan du köpa dom julklapparna som ska vara från mig då? Som vi brukar?
A-K: Javisst.
Syrran: Jag har ju inte så lätt för att ta mig ut i några affärer och...
A-K: Javisst.
Syrran: Kan du köpa alla julblommorna oxå, det är ju inte så många? 2 julgrupper, 1 till mamma å 1 till brorsan. Å sen 1 amaryllis bara, till Rolf.
A-K: Javisst.
Syrran: Du brukar ju alltid göra det...
A-K: Javisst.
Syrran: Hjälper du mamma med maten oxå? Vi behöver ju inte ha så mycket, bara det vanliga. Köttbullar, prinskorv, Janssons, skinka, sill, bröd, ost, senap, sillsallad, rödbetssallad, revben, rökt korv, rödkål, kalvsylta, gröt och en till Janssons utan ansjovis. Och kokekorv! Det vill jag ha, annars är det inte jul.
A-K: Javisst.
Syrran: Och om du kunde ta en sväng till systemet?
A-K: Javisst.
Ovanpå detta kan man lägga till att min bror är allergisk. Men bara mot allt som luktar nåt. På riktigt alltså. Dvs att han tål inga kemiska dofter såsom, parfym, bensin eller rök... Alltså ska alla kläder som ska användas under julhelgen även tvättas i oparfymerat tvättmedel. (Detta är svårt att förbereda eftersom man gärna använder sina kläder även innan jul) Sen ska vi själva tvagas i oparfymerat... Bra är oxå om alla dessa oparf prylar finns hemma. Det gör dom aldrig, det visar sig alltid att det saknas nåt himla balsam el oparf deo som jag får akututrycka å handla på självaste julafton...
Så det är ju inte alls så att jag fortfarande låtsas att det inte är jul å inte har köpt några julklappar eller så. Jag vill bara inte tänka på eländet...
Och eftersom jag just nu även har lite att pilla med på dagtid... Normalt sett brukar väl jobbet dö ganska kraftigt dagarna före jul? Dock inte i år när jag har TVÅ tjänster... Jag vet inte vad jag gör... När jag kom hem idag så bara snurrade det... Jag satt en halvtimma å tittade rakt ut i tomma luften. Å sova kan jag inte.
Så nu har jag bestämt mig för att ta en paus. (den där kursledaren växer mer å mer...) Paus innebär idag: inga julinköp, inget jagande på stan, ingen dator, ingen tv, ingen telefon. Istället lägger jag mig platt i soffan å läser en bok mellan 20.15-23.00 i en knäpptyst lägenhet utan att låta mig störas... Sen ska det sovas! Fiffigt va? Imorgon är jag som ny.
Det kommer att bli julafton ändå.
Mamma: A-K, kan vi göra som vi brukar att jag ger dig pengar å så köper du alla julklappar som är från mig?
A-K: Javisst.
Mamma: Det är ju inte så lätt för mig att ta sig nånstans... Å du bor ju i stan...
A-K: Javisst.
Syrran: Om jag ger dig pengar A-K, kan du köpa dom julklapparna som ska vara från mig då? Som vi brukar?
A-K: Javisst.
Syrran: Jag har ju inte så lätt för att ta mig ut i några affärer och...
A-K: Javisst.
Syrran: Kan du köpa alla julblommorna oxå, det är ju inte så många? 2 julgrupper, 1 till mamma å 1 till brorsan. Å sen 1 amaryllis bara, till Rolf.
A-K: Javisst.
Syrran: Du brukar ju alltid göra det...
A-K: Javisst.
Syrran: Hjälper du mamma med maten oxå? Vi behöver ju inte ha så mycket, bara det vanliga. Köttbullar, prinskorv, Janssons, skinka, sill, bröd, ost, senap, sillsallad, rödbetssallad, revben, rökt korv, rödkål, kalvsylta, gröt och en till Janssons utan ansjovis. Och kokekorv! Det vill jag ha, annars är det inte jul.
A-K: Javisst.
Syrran: Och om du kunde ta en sväng till systemet?
A-K: Javisst.
Ovanpå detta kan man lägga till att min bror är allergisk. Men bara mot allt som luktar nåt. På riktigt alltså. Dvs att han tål inga kemiska dofter såsom, parfym, bensin eller rök... Alltså ska alla kläder som ska användas under julhelgen även tvättas i oparfymerat tvättmedel. (Detta är svårt att förbereda eftersom man gärna använder sina kläder även innan jul) Sen ska vi själva tvagas i oparfymerat... Bra är oxå om alla dessa oparf prylar finns hemma. Det gör dom aldrig, det visar sig alltid att det saknas nåt himla balsam el oparf deo som jag får akututrycka å handla på självaste julafton...
Så det är ju inte alls så att jag fortfarande låtsas att det inte är jul å inte har köpt några julklappar eller så. Jag vill bara inte tänka på eländet...
Och eftersom jag just nu även har lite att pilla med på dagtid... Normalt sett brukar väl jobbet dö ganska kraftigt dagarna före jul? Dock inte i år när jag har TVÅ tjänster... Jag vet inte vad jag gör... När jag kom hem idag så bara snurrade det... Jag satt en halvtimma å tittade rakt ut i tomma luften. Å sova kan jag inte.
Så nu har jag bestämt mig för att ta en paus. (den där kursledaren växer mer å mer...) Paus innebär idag: inga julinköp, inget jagande på stan, ingen dator, ingen tv, ingen telefon. Istället lägger jag mig platt i soffan å läser en bok mellan 20.15-23.00 i en knäpptyst lägenhet utan att låta mig störas... Sen ska det sovas! Fiffigt va? Imorgon är jag som ny.
Det kommer att bli julafton ändå.
19 december 2011
Julfikaraceveckan
Dag 1 i julfikaraceveckan är till ända. Det är ett tufft jobb att vara säljare vid jul. But someone's got to do it... Imorgon väntas en väldigt lik dag som idag. Skillnaden är bara lite framförhållning. På min balkong står just nu tre stora pappkassar med julmat. (vi hoppas att inte bistra vinterkylan med massa minusgrader slår till inatt va?) Allt från färdig risgrynsgröt till glögg och 120 skivor julskinka. Går ut hårt med frulle hos en grossist kl nio! (innebär sovmorgon) För att sedan vara klar till nästa event vid 11, då det bjuds tillfälle att även klippa i sig en bit smörgåstårta för den som ännu inte är mätt. Sedan lunch... Och onsdagen kommer inte att se mycket annorlunda ut i agendan. Har jag några byxor med resår tro?
Men nu ska jag försöka få ihop lite sömn, vilket kan verka enkelt. Det är det inte! Jag sover skrutt!
Nåväl. Håll skinnet spänt! Så hörs vi.
Men nu ska jag försöka få ihop lite sömn, vilket kan verka enkelt. Det är det inte! Jag sover skrutt!
Nåväl. Håll skinnet spänt! Så hörs vi.
Årets önskelista
Jaha? Det börjar dra ihop sig nu (som flickan sa) för den som har blundat för julen så länge som möjligt. Alltså jag. Så dags att ta en titt på aktuella önskelistor!
Hm... Kan det här vara fel kanske? Jag minns när de översta raderna på önskelistan bestod av texter som gick att begripa, tex: Snowracer, Bratzdockor eller senaste SpyKids-filmen. Årets önskemål är lite svåra att acossiera till mina oskyldiga små änglar...? Eller läser jag fel sms? Har jag hamnat mitt i nåt reklamutskick från nån miss wet t-shirt-arrangör?
Önskelista:
Navelpiercing
Spetstrosor från Gina, string + vanliga
Egna rakhyvlar (tack gode gud för det, är mammans kommentar)
Ett till hål i örat
Mascara
Hörlurar med sån där isoleringsbit om du fattar?
Iphone
Iphoneskal
Ipad
Jag är chockad. Jag tror jag skjuter på det här en dag till.
Hm... Kan det här vara fel kanske? Jag minns när de översta raderna på önskelistan bestod av texter som gick att begripa, tex: Snowracer, Bratzdockor eller senaste SpyKids-filmen. Årets önskemål är lite svåra att acossiera till mina oskyldiga små änglar...? Eller läser jag fel sms? Har jag hamnat mitt i nåt reklamutskick från nån miss wet t-shirt-arrangör?
Önskelista:
Navelpiercing
Spetstrosor från Gina, string + vanliga
Egna rakhyvlar (tack gode gud för det, är mammans kommentar)
Ett till hål i örat
Mascara
Hörlurar med sån där isoleringsbit om du fattar?
Iphone
Iphoneskal
Ipad
Jag är chockad. Jag tror jag skjuter på det här en dag till.
18 december 2011
Ordningsman i skolan?
Det var iaf inte jag! Men annars har jag stenkoll. Tex så ägnade jag fredan åt att förbereda måndagens kundaktiviteter och hade dem sen i åtanke hela helgen. Eller inte!!!
Å herregud. Just i detta nu när jag är på tok för pigg för att somna (söndagssjukan) så kom jag på att kl 8.00 imon bitti ska jag stå med julfrukost hos en kund! Hur i hela världen rafsar man ihop en julfrukost innan kl åtta då? Ok, ta en paus... Improvisera. (det är ju ändå jag som gett det ordet ett ansikte) Konsum öppnar kl sju va? Då ska vi se, en liten tidsplan här bara...
Handla = 1kvart, check. 7.15
Åk till kunden = 1 kvart, check. 7.30
Värm julagröt, duka = 1 kvart, check. 7.45
Hmm... Sen blir det ju en hel kvart över! Vad ska jag göra med den?
Gulla med kunden, klappa medhårs, smek egon, knäpp upp en knapp för mycke i min skjorta = 1 kvart, check. 8.00
Måndagsmöte på kontoret = Går fetbort
Nästa kund, julfika 9.30! (det hinner jag handla emellan va?)
Så! Stenkoll ju. Kom igen nu John Blund, missa inte mig!!!
Å herregud. Just i detta nu när jag är på tok för pigg för att somna (söndagssjukan) så kom jag på att kl 8.00 imon bitti ska jag stå med julfrukost hos en kund! Hur i hela världen rafsar man ihop en julfrukost innan kl åtta då? Ok, ta en paus... Improvisera. (det är ju ändå jag som gett det ordet ett ansikte) Konsum öppnar kl sju va? Då ska vi se, en liten tidsplan här bara...
Handla = 1kvart, check. 7.15
Åk till kunden = 1 kvart, check. 7.30
Värm julagröt, duka = 1 kvart, check. 7.45
Hmm... Sen blir det ju en hel kvart över! Vad ska jag göra med den?
Gulla med kunden, klappa medhårs, smek egon, knäpp upp en knapp för mycke i min skjorta = 1 kvart, check. 8.00
Måndagsmöte på kontoret = Går fetbort
Nästa kund, julfika 9.30! (det hinner jag handla emellan va?)
Så! Stenkoll ju. Kom igen nu John Blund, missa inte mig!!!
Dagens skörd...
...är 56 bullar att fylla på med i tomma skåp. Dom räcker en dryg vecka normalt sett i detta sälle... Har jag sagt att jag är fantastisk i köket? Å även i andra rum?
Kanel å vanilj, hälta hälta lixom. Saffran utgår i år.
Men för att öka på julemyset i detta saffransfattiga hem, har det spelats å sjungits julsånger idag. Galet va vi sjöng i förmiddags, Kajsa å jag - högt å bra(!) så att grannarna fått valuta för hyran! (jag sjöng högt, Kajsa sjöng bra) Favoriten i år är "All I want for Christmas is new years day" Bra titel tycker jag.
Gosönda go vänner! :))
Kanel å vanilj, hälta hälta lixom. Saffran utgår i år.
Men för att öka på julemyset i detta saffransfattiga hem, har det spelats å sjungits julsånger idag. Galet va vi sjöng i förmiddags, Kajsa å jag - högt å bra(!) så att grannarna fått valuta för hyran! (jag sjöng högt, Kajsa sjöng bra) Favoriten i år är "All I want for Christmas is new years day" Bra titel tycker jag.
Gosönda go vänner! :))
Framsteg och idel framsteg
Nähä gott folk! Det är dags att begrava foteländet! Det här är sista gången jag tjatar om den, nu går den i graven. För jag är nu så bra att jag glömmer bort att den finns... =) Precis dagarna efter jag varit hos Jocke så känns det, eftersom han ökar på kroppens egna reparationsmedtod genom att öka inflammationen, men sen, några dagar till efter det... Då blir det så bra, så bra så att man tror inte det är sant! Nu är jag bara lite, lite stel och vågar inte gå fullt när jag är inomhus, (betonggolv är det hårdaste som finns) jag kan inte ut å gå hur långt å hur ofta å länge som helst - men annars så tänker jag inte på det alls längre! Det är sååå fruktansvärt skönt! Galet gott att inte behöva planera sitt liv eftervänstern längre. Kan parkera var jag vill, följa med på vad som och tom stå upp ett par timmar! (praktiserade detta i baren i fredags innan jag fick tag i en stol...) Om ett halvår så räknar jag med att vara heeelt återställd, det går sakta, sakta däråt. Men om jag inte har mer ont av eländet än så här så är det ju helt obetydligt jämförelsevis.
Så nu! Tack å hej elände! Kom aldrig tillbaks!
En annan glädjande tanke jag kan bjuda på en söndagsmorgon när det snöar - är hur det kan se ut mitt i natten på Mariebo när det snöar. Tänk er en frodig kvinna i sina bästa år som precis har gått och lagt sig, lagom trött och mosig och precis på väg att somna. Då ringer telefonen! Klockan är drygt ett på natten och samtalet påvisar att en helt oplanerad utryckning krävs. Hmm... Frodiga kvinnan öppnar ena ögat, (det andra får va stängt för det är ju snart dags att sova igen) iklär sig mysbyxor, linne bakofram, dunjacka och kängor - och stövlar sonika ut i det ymniga snöfallet för att hitta bilen i slasket.
Och jodå, den står där. Det krävs bara lite arbete innan den blir körbar. Så isskrapa och snöborste fram. Plask, plask om fötterna. Kolsvart. Även i alla fönster. Endast tomten är vaken. DÅ!!! Då när den frodiga kvinnan röjer snö på vindrutan och lyfter i vindrutetorkarn så blir det hela ännu mer förvirrat för någon som bara har ena ögat öppet! För plötsligt är hela vindrutetorkarn i handen och inte på vindrutan. Och så ska det ju inte vara? Bråttom, bråttom och helvetes jävla skit när endast tomten är vaken.
För hur sätter man fast en vindrutetorkare? Jaaag vet inte? Bilar ska lixom bara fungera. Man sätter in nyckeln och brummar iväg. Det är så dom funkar mig veterligen. Ibland behöver man även fylla på med diverse vätskor, det är inte så svårt och gör att nyckeln fortsätter att få åbäket att rulla vidare. Men nu då? Vem kan hjälpa mitt i kolsvarta snöiga natten? Ingen? Mekaniskt fel lixom. Kvinnan scannar snabbt igenom alternativen:
1, Kasta in den pilbågsliknande gummiböjen i baksätet och dundra iväg utan hjälp att se ut i lördagsnatten, med bara självaste pinnen skavandes på vänstersidan på rutan när man lixom kör den andra torkarn... Hm...
2, Försök sätta dit skiten igen.
3, Väck grannen (Al Jafari)
4, Ring och väck barnens pappa och säg att han får rycka ut för att du står med ett öppet öga och med ena vindrutetorkarn i handen.
Hmm... Vilket alternativ gillade ni bäst? Frodiga kvinnan fastnade för 2an. Och på nåt konstigt sätt, precis som i hemska panikartade situationer där man får oanade krafter - så lyckas hon laga det mekaniska felet! Döm om förvåningen när det blir nästan som nytt!
Ja, det får jag säga. Det här är utveckling på hög nivå. Nu kan jag laga bilar oxå.
Ett annat framsteg är att jag fått dispens att lämna skogen redan på juldagen i år (och bara åka tillbaka på annandagsmiddag) efter att ha förklarat för lilla mamman att mina barn inte kan leva utan internet. Så plötsligt finns ett alternativ till att tyna bort över julhelgen. (utan att nån blev ledsen dessutom) Vi får se hur vi gör. Som alltid kör vi på dagsform.
Ni ser! Bara framsteg! =))
Så nu! Tack å hej elände! Kom aldrig tillbaks!
En annan glädjande tanke jag kan bjuda på en söndagsmorgon när det snöar - är hur det kan se ut mitt i natten på Mariebo när det snöar. Tänk er en frodig kvinna i sina bästa år som precis har gått och lagt sig, lagom trött och mosig och precis på väg att somna. Då ringer telefonen! Klockan är drygt ett på natten och samtalet påvisar att en helt oplanerad utryckning krävs. Hmm... Frodiga kvinnan öppnar ena ögat, (det andra får va stängt för det är ju snart dags att sova igen) iklär sig mysbyxor, linne bakofram, dunjacka och kängor - och stövlar sonika ut i det ymniga snöfallet för att hitta bilen i slasket.
Och jodå, den står där. Det krävs bara lite arbete innan den blir körbar. Så isskrapa och snöborste fram. Plask, plask om fötterna. Kolsvart. Även i alla fönster. Endast tomten är vaken. DÅ!!! Då när den frodiga kvinnan röjer snö på vindrutan och lyfter i vindrutetorkarn så blir det hela ännu mer förvirrat för någon som bara har ena ögat öppet! För plötsligt är hela vindrutetorkarn i handen och inte på vindrutan. Och så ska det ju inte vara? Bråttom, bråttom och helvetes jävla skit när endast tomten är vaken.
För hur sätter man fast en vindrutetorkare? Jaaag vet inte? Bilar ska lixom bara fungera. Man sätter in nyckeln och brummar iväg. Det är så dom funkar mig veterligen. Ibland behöver man även fylla på med diverse vätskor, det är inte så svårt och gör att nyckeln fortsätter att få åbäket att rulla vidare. Men nu då? Vem kan hjälpa mitt i kolsvarta snöiga natten? Ingen? Mekaniskt fel lixom. Kvinnan scannar snabbt igenom alternativen:
1, Kasta in den pilbågsliknande gummiböjen i baksätet och dundra iväg utan hjälp att se ut i lördagsnatten, med bara självaste pinnen skavandes på vänstersidan på rutan när man lixom kör den andra torkarn... Hm...
2, Försök sätta dit skiten igen.
3, Väck grannen (Al Jafari)
4, Ring och väck barnens pappa och säg att han får rycka ut för att du står med ett öppet öga och med ena vindrutetorkarn i handen.
Hmm... Vilket alternativ gillade ni bäst? Frodiga kvinnan fastnade för 2an. Och på nåt konstigt sätt, precis som i hemska panikartade situationer där man får oanade krafter - så lyckas hon laga det mekaniska felet! Döm om förvåningen när det blir nästan som nytt!
Ja, det får jag säga. Det här är utveckling på hög nivå. Nu kan jag laga bilar oxå.
Ett annat framsteg är att jag fått dispens att lämna skogen redan på juldagen i år (och bara åka tillbaka på annandagsmiddag) efter att ha förklarat för lilla mamman att mina barn inte kan leva utan internet. Så plötsligt finns ett alternativ till att tyna bort över julhelgen. (utan att nån blev ledsen dessutom) Vi får se hur vi gör. Som alltid kör vi på dagsform.
Ni ser! Bara framsteg! =))
17 december 2011
Goa lördag!
Brungrön sörja och snöblandat regn utanför fönstret. Det är svårt att hitta en julig känsla men jag kommer helt klart att överleva utan. Trots rivstart på lördagen med en minst sagt märklig artikel i HD så Petterssonskans humör på topp! Det finns bara inte mycket som kan plocka ner mig just nu. Å efter gårdagens strapatser (som iofs inte blev så stökiga) så hade jag förtjänat lite huvudvärk. Men icke! Jag är pigg som en iller och stark som en björn idag!
Kan inte sluta höja på ögonbrynen åt Hborgs kommuns beslut bara. Nu tycker nån miljötant att vi ska använda vårt avloppsvatten till att vattna i trädgården med... Har hon över huvud taget funderat över hur det kommer att bli när det hänger spagetti och köttfärssås i buskarna? Hur det kommer att lukta med mejerirester och stekfett i rabatterna? Välkommen tillbaka kära medeltid! Att vi hänger med in i 2000-talet är kanske för mycket begärt? Jag kan gärna odla, jag köper många av argumenten - men jag tänker då fäään inte vattna med grisigt vatten och locka till mig varenda ohyra mellan Råå och Gantofta. Hååål i huuuvudet!
Fördelen med sega kommunalråd är att allt tar en evinnerlig tid... Det kommer inte att bli några förändringar kommande säsong, sista ordet kan knappast vara sagt den här gången heller. Å tid är bra! Faktum är att det passar mig utmärkt. Det blir så bra så.
Å att precis ha börjat lördagen i den sista helgen innan jul är inte så tokigt det heller! Det blir lite mys med Emme, som jag för övrigt är väldigt glad över att hon valde att inte börja på skolan i Gränna, (en helt annan artikel som väldigt poppis just nu...) lite mys på stan och sen bara lite vanligt allmänt mys.
Det blir en myslördag det! =)
Kan inte sluta höja på ögonbrynen åt Hborgs kommuns beslut bara. Nu tycker nån miljötant att vi ska använda vårt avloppsvatten till att vattna i trädgården med... Har hon över huvud taget funderat över hur det kommer att bli när det hänger spagetti och köttfärssås i buskarna? Hur det kommer att lukta med mejerirester och stekfett i rabatterna? Välkommen tillbaka kära medeltid! Att vi hänger med in i 2000-talet är kanske för mycket begärt? Jag kan gärna odla, jag köper många av argumenten - men jag tänker då fäään inte vattna med grisigt vatten och locka till mig varenda ohyra mellan Råå och Gantofta. Hååål i huuuvudet!
Fördelen med sega kommunalråd är att allt tar en evinnerlig tid... Det kommer inte att bli några förändringar kommande säsong, sista ordet kan knappast vara sagt den här gången heller. Å tid är bra! Faktum är att det passar mig utmärkt. Det blir så bra så.
Å att precis ha börjat lördagen i den sista helgen innan jul är inte så tokigt det heller! Det blir lite mys med Emme, som jag för övrigt är väldigt glad över att hon valde att inte börja på skolan i Gränna, (en helt annan artikel som väldigt poppis just nu...) lite mys på stan och sen bara lite vanligt allmänt mys.
Det blir en myslördag det! =)
16 december 2011
AW!
Ikväll blire minsann aw med Ninnisen. JB har öppnat igen. Skojigt!
Nyklippt, ny fot, nytt liv (snart) å nytt skinn på näsan. Som ny helt enkelt! I'm back!
Å tjejerna är kvar här än. Gosar med dom just nu.
Lycka!
Nyklippt, ny fot, nytt liv (snart) å nytt skinn på näsan. Som ny helt enkelt! I'm back!
Å tjejerna är kvar här än. Gosar med dom just nu.
Lycka!
15 december 2011
Torsdagskvällen...
...började med finbesök av dotterns bästaste bästis Tess som aldrig hinner att bara vara bästis nu för tin. Det ska tränas i Smålandslaget, jobbas på Donken å hånglas med pojkvän. Mycke att stå i för det yngre gardet. Men idag så... Äntligen! I somras var hon nästan som en extra dotter, Kajs å hon satt lixom ihop. Så det blev mysmiddag med mig å Emme. Hur mycket fniss kan det finnas i fyra flickor? Förmodligen lika mycket som det finns regn i himmelen..,
Dock sitter jag nu å rundar av kvällen i bryds idrottshall. Innebandyträning på programmet och mamman är publik. (det är lixom ingen idé att åka hem å vända) Men jag får säga att jag kommer även med en del ovärdeliga tips å peppande rop från bänken. Såsom: KÖTTAAA! (passar i alla lägen) Tränarvikarie Cax nickar gillande...
Dock sitter jag nu å rundar av kvällen i bryds idrottshall. Innebandyträning på programmet och mamman är publik. (det är lixom ingen idé att åka hem å vända) Men jag får säga att jag kommer även med en del ovärdeliga tips å peppande rop från bänken. Såsom: KÖTTAAA! (passar i alla lägen) Tränarvikarie Cax nickar gillande...
14 december 2011
Dagens fina råd
Tunga grytor ska inte vara längst ut på kanten i grytskåpet.
Tunga grytor ska inte vara på stortånageln.
Stortånaglar ska inte vara blå.
Man ska inte vänta med att lägga på ispåsen.
Om man ignorerar ovan värdefulla råd kan det bli svårt att hitta en passande sko.
Aaaaaaaaaaaaj!!! Det är inte min dag! Jag går å lägger mig nu innan det händer nya jävelskap!
Tunga grytor ska inte vara på stortånageln.
Stortånaglar ska inte vara blå.
Man ska inte vänta med att lägga på ispåsen.
Om man ignorerar ovan värdefulla råd kan det bli svårt att hitta en passande sko.
Aaaaaaaaaaaaj!!! Det är inte min dag! Jag går å lägger mig nu innan det händer nya jävelskap!
Hej Sverige!
Gaaalet vilken dag. Effektiv som få. Kollegan has left the building kan man säga... Igår... Detta innebar att han tog allt som låg på sitt skrivbord, krafsade ihop det i en stökig hög - och dumpade det på mitt. Tack!
Jag har nu googlat efter akutkurser i administration och bokningsteknik. Ingen framgång. Jag som förvisso är extremt ordningsam, van att planera och har åtskilliga trofféer i administration känner kanske ändå att jag skulle behöva lite hjälp. HJÄLP! Men jag tror jag har släckt dom värsta bränderna, blivit bonuskund hos Scandic och även arrangerat en liten mäss-turne i fyra städer. Händelsevis var det vår tur av alla de arrangerande företagen att vara värdar... Alltså min. Tack igen.
Så nu har jag bokat Januari månad. (den som vill umgås med mig då kan få sig en match) Började med Visby, Karlskrona, Kalmar, Växjö, Borlänge, Örebro. 14 hotellnätter. 2 båtbiljetter till Gotland t&r. 1 mässa. 4 mässlokaler, 2 konfrum. 1 hockeymatch (Leksand-Bofors) 1 ölprovning i Örebro, och åtskilliga luncher och middagar.
Sen har jag även hunnit luncha med Charlottan på A6, där vi effektivt gick igenom de senaste händelserna i livet komprimerat på 45 min, kärlek (gick snabbt) jobb, hälsa, drömmar, framtida event. CHECK! Blivit påbackad av en gubbjävel som inte tittade i backspegeln, svurit en lång ramsa, talat om för gubbjäveln att han är en gubbjävel med en backspegel som är helt oanvänd och ägnat resten av eftermiddagen till att prata i två telefoner samtidigt, göra skadeanmälan, sälja lite hederliga bostadskvarter i Göteborg, rädda upp gårdagens fadäs (hm... inte lätt) och även funderat lite på om det är nåt VM i pulka i Garmisch eller liknanade i januari? I så fall är jag illa ute.
Då får jag börja morgondagen med att skissa på en annons. "2 bättre begagnade ungdomar till salu"
Nu ska jag stänga av telefonen, åka hem och sen bara dra nåt gammalt över mig. För det är jag värd.
/Bokningscentralen
Jag har nu googlat efter akutkurser i administration och bokningsteknik. Ingen framgång. Jag som förvisso är extremt ordningsam, van att planera och har åtskilliga trofféer i administration känner kanske ändå att jag skulle behöva lite hjälp. HJÄLP! Men jag tror jag har släckt dom värsta bränderna, blivit bonuskund hos Scandic och även arrangerat en liten mäss-turne i fyra städer. Händelsevis var det vår tur av alla de arrangerande företagen att vara värdar... Alltså min. Tack igen.
Så nu har jag bokat Januari månad. (den som vill umgås med mig då kan få sig en match) Började med Visby, Karlskrona, Kalmar, Växjö, Borlänge, Örebro. 14 hotellnätter. 2 båtbiljetter till Gotland t&r. 1 mässa. 4 mässlokaler, 2 konfrum. 1 hockeymatch (Leksand-Bofors) 1 ölprovning i Örebro, och åtskilliga luncher och middagar.
Sen har jag även hunnit luncha med Charlottan på A6, där vi effektivt gick igenom de senaste händelserna i livet komprimerat på 45 min, kärlek (gick snabbt) jobb, hälsa, drömmar, framtida event. CHECK! Blivit påbackad av en gubbjävel som inte tittade i backspegeln, svurit en lång ramsa, talat om för gubbjäveln att han är en gubbjävel med en backspegel som är helt oanvänd och ägnat resten av eftermiddagen till att prata i två telefoner samtidigt, göra skadeanmälan, sälja lite hederliga bostadskvarter i Göteborg, rädda upp gårdagens fadäs (hm... inte lätt) och även funderat lite på om det är nåt VM i pulka i Garmisch eller liknanade i januari? I så fall är jag illa ute.
Då får jag börja morgondagen med att skissa på en annons. "2 bättre begagnade ungdomar till salu"
Nu ska jag stänga av telefonen, åka hem och sen bara dra nåt gammalt över mig. För det är jag värd.
/Bokningscentralen
13 december 2011
12 december 2011
Kära barn!
En helt vanlig måndag. Fast en ovanligt bra måndag. Dels för att mina små troll ska stanna här några extra dagar, för det har varit så mycket pappi på senaste tiden. Först var jag sjuk... Nu är dom sjuka... Det blir så bra så!
Så jag tycker att vi slår till på lite måndagsmys! Det måste man väl få? Jag tycker i alla fall att det passar ypperligt, eftersom det är väldigt sällan nu för tin som man får en chans till äkta gammalt hederligt fredagsmys de luxe. Händer ju knappt längre. När blev dom små liven så här stora? Snart flyttar dom väl hemifrån oxå? Stopp! Broms! Jag tillåter det inte!
Igår när vi hade deras lillebrolla här så kunde jag inte låta bli att se hur lik han är Kajsa när hon var liten. Det var rätt kul att få det bekräftat... För alla som inte känner oss särskilt väl säger alltid att Kajsa är så himla lik mig. Dom som känner oss väldigt väl - nära släktingar och vänner, säger däremot att det är Emelie och jag som är lika. Och precis så är det. För Kajsis är en sån kopia av sin far utseendemässigt! Och eftersom hon och lillebror är lika och de endast har samma far så... Ingen tvekan om det inte. Sen kanske hon har lite bollsinne som är mitt. Sångröst. Glad uppsyn. Och andra enbart positiva egenskaper... =)) Eller inte.
Emelie däremot kan jag känna igen mig i på så många sätt. Vi har samma syn på livet. Och rent utseendemässigt var vi väldigt lika som barn. Hur två döttrar kan bli så olika med samma föräldrar är däremot en gåta. En ännu större gåta är hur man kan älska båda två mest? Om vi nu ska gå in på såna outgrundliga frågor...
För jag tänker alltid att Emelie älskar jag mest för hon är så himla speciell. Inte standard någonstans. Bara sin egen, ovanlig, superstark, jätteskör, superintelligent och har det största hjärta jag någonsin träffat på. Dessutom höll det på att gå åt pepparn ordentligt när hon föddes. Minuter från att förlora henne innan hon ens hade fått börja sitt liv. Därför älskar jag henne mest. Från sekund 1.
Fast när jag tänker på Kajsa, så tänker jag att det är ju henne jag älskar mest. För hon är så himla vanlig. Enkel, okomplicerad, duktig, driven, charmig och passar in precis överallt. Det blir så himla enkelt allting med henne. Man behöver lixom aldrig bekymra sig. Så henne älskar jag mest.
Om jag skulle få en tredje (vilket inte kommer att hända) så skulle jag förmodligen älska den mest oxå. Det är det som är så fiffigt med villkorslös kärlek. Man kan dela den i hur många delar som helst, ändå blir den inte mindre.
Ja kära barn. So to speak. Nä nu blire måndagsmys! Tacos (såklart) och lite annat smask med mina finaste!
Så jag tycker att vi slår till på lite måndagsmys! Det måste man väl få? Jag tycker i alla fall att det passar ypperligt, eftersom det är väldigt sällan nu för tin som man får en chans till äkta gammalt hederligt fredagsmys de luxe. Händer ju knappt längre. När blev dom små liven så här stora? Snart flyttar dom väl hemifrån oxå? Stopp! Broms! Jag tillåter det inte!
Igår när vi hade deras lillebrolla här så kunde jag inte låta bli att se hur lik han är Kajsa när hon var liten. Det var rätt kul att få det bekräftat... För alla som inte känner oss särskilt väl säger alltid att Kajsa är så himla lik mig. Dom som känner oss väldigt väl - nära släktingar och vänner, säger däremot att det är Emelie och jag som är lika. Och precis så är det. För Kajsis är en sån kopia av sin far utseendemässigt! Och eftersom hon och lillebror är lika och de endast har samma far så... Ingen tvekan om det inte. Sen kanske hon har lite bollsinne som är mitt. Sångröst. Glad uppsyn. Och andra enbart positiva egenskaper... =)) Eller inte.
Emelie däremot kan jag känna igen mig i på så många sätt. Vi har samma syn på livet. Och rent utseendemässigt var vi väldigt lika som barn. Hur två döttrar kan bli så olika med samma föräldrar är däremot en gåta. En ännu större gåta är hur man kan älska båda två mest? Om vi nu ska gå in på såna outgrundliga frågor...
För jag tänker alltid att Emelie älskar jag mest för hon är så himla speciell. Inte standard någonstans. Bara sin egen, ovanlig, superstark, jätteskör, superintelligent och har det största hjärta jag någonsin träffat på. Dessutom höll det på att gå åt pepparn ordentligt när hon föddes. Minuter från att förlora henne innan hon ens hade fått börja sitt liv. Därför älskar jag henne mest. Från sekund 1.
Fast när jag tänker på Kajsa, så tänker jag att det är ju henne jag älskar mest. För hon är så himla vanlig. Enkel, okomplicerad, duktig, driven, charmig och passar in precis överallt. Det blir så himla enkelt allting med henne. Man behöver lixom aldrig bekymra sig. Så henne älskar jag mest.
Om jag skulle få en tredje (vilket inte kommer att hända) så skulle jag förmodligen älska den mest oxå. Det är det som är så fiffigt med villkorslös kärlek. Man kan dela den i hur många delar som helst, ändå blir den inte mindre.
Ja kära barn. So to speak. Nä nu blire måndagsmys! Tacos (såklart) och lite annat smask med mina finaste!
11 december 2011
Söndagsknas
Vilken knasig söndag det blev! Stackars Stina (barnens pappas fru) ringde å hade blivit akut magsjuk. Snacka om att vinterkräkisen går varm i stan just nu! Å inte lätt att vara själv (pappa Geijer är nånstans, Polen typ) å ta hand om en fyraåring (lillebror Geijer) när man inte orkar ta hand om sig själv ens. Så han fick komma hit. Jättemysigt!
När man är snart fyra vill man läsa bok, gunga på lekplatsen, se på tecknad film å smyga på storasystrarna. Han är så söööt! Lillebror säger roliga saker oxå. Typ "först är det fem. SEN kommer julafton, efter den FEMTE! Det har pappa sagt" Hm.... Ingen förstår riktigt vad han menar. Men han är VÄLDIGT säker på att så är det... Hm... Vad kan pappa Geijer funderat på den dan tro? Och "pappa är i poolen. Han badar i tv"... Hm... Verkar blött i Polen. :)
Inatt får han sova jämte nån storssyrra, sen tar Kajsa med honom på bussen imon bitti å lämnar på dagis. Lycka är att ha såna syrror! Man kan verkligen se att dom är hans idoler.
Alla barnen Geijer
När man är snart fyra vill man läsa bok, gunga på lekplatsen, se på tecknad film å smyga på storasystrarna. Han är så söööt! Lillebror säger roliga saker oxå. Typ "först är det fem. SEN kommer julafton, efter den FEMTE! Det har pappa sagt" Hm.... Ingen förstår riktigt vad han menar. Men han är VÄLDIGT säker på att så är det... Hm... Vad kan pappa Geijer funderat på den dan tro? Och "pappa är i poolen. Han badar i tv"... Hm... Verkar blött i Polen. :)
Inatt får han sova jämte nån storssyrra, sen tar Kajsa med honom på bussen imon bitti å lämnar på dagis. Lycka är att ha såna syrror! Man kan verkligen se att dom är hans idoler.
Alla barnen Geijer
10 december 2011
Lycklig
Det var längesen jag vaknade en grå och slabbig lördag och var så där lycklig och energisk helt utan anledning. Bara för att jag har det så himla bra. Men idag gjorde det igen.
En lördag när det är lite småpissigt väder kan jag: sortera lite skräp på sortergården, hänga tvätten som jag vill, diska lite, mysa med 2 döttrar som båda är hemma, gå på stan lite, pyssla å plocka lite hemma, ligga i soffan och läsa en bok, baka bullar, lyssna på lite musik, tänka och säga vad jag vill, gå ut och gå en liten runda, ta en fika med nån kompis, sitta i soffan och äta chips och tappa på golvet, eller bara inte göra något alls. (jag är förmodligen den enda i stan som inte ska gå på utomhusmatchen och jag är glad för det oxå)
Jaha? Fan va kul det lät då, tänker du... Och det låter kanske inte så in i hoppsan mycket för världen. Men... För mig är det lycka.
Välkommen tillbaka lyckliga lördag.
En lördag när det är lite småpissigt väder kan jag: sortera lite skräp på sortergården, hänga tvätten som jag vill, diska lite, mysa med 2 döttrar som båda är hemma, gå på stan lite, pyssla å plocka lite hemma, ligga i soffan och läsa en bok, baka bullar, lyssna på lite musik, tänka och säga vad jag vill, gå ut och gå en liten runda, ta en fika med nån kompis, sitta i soffan och äta chips och tappa på golvet, eller bara inte göra något alls. (jag är förmodligen den enda i stan som inte ska gå på utomhusmatchen och jag är glad för det oxå)
Jaha? Fan va kul det lät då, tänker du... Och det låter kanske inte så in i hoppsan mycket för världen. Men... För mig är det lycka.
Välkommen tillbaka lyckliga lördag.
09 december 2011
Tillstånd
Vilken dag! Stimmig fredag på jobbet. Antingen är det stendött på fredagar eller så är det kallabalik. Idag var det det sistnämnda. Bästa kollegan lämnade över sina 20 viktigaste kunder till mig. (han slutar på tisdag) Jag ska leka med dom så länge tills det finns en spikad efterträdare. Så januari börjar med en vecka i Norrland och en vecka i Dalarna... Hm... Kul distrikt. Eftersom han har lovat bort mig duktigt på förhand kommer jag få min dos av öl och hockey som det verkar... Hm.. Kan fortfarande inte bestämma mig över om vi är osams eller inte. Leksand? Jaja. Jag får väl se det som allmänbildning.
Men nu kommer jag precis från Jocke och jag har fått tillstånd. Att gå. Kanske inte Bauer-leden men i alla fall lite prommisar hit och dit. Tillstånd att belasta mera. Tillstånd att släppa på lixom. Kanske inte låter så upphetsande för er. Men för mig är det rena julafton! Han tror att om 6-8 månader är jag HELT återställd. Ljuv musik i mina öron... Trodde aldrig ens att han skulle säga dom orden. Att jag är så stel fortfarande tror han beror på att jag haft ont så länge, så att jag saknar en massa muskler. Nu har jag fått order om att skaffa tillbaka dom. Ajaj kapten! Jag tänker ta en liten tur på en gång. Det är storm och ösregn men det skiter jag i. På ren svenska.
Sen blir det fredagsmys i soffan. 1 eller 2 döttrar, det är frågan? Förmodligen blir det till att hämta hem den ena kl 2 inatt efter innebandynatta i Bryd. Eller så blir det nåt helt annat. Ingen aning.
Men nu kommer jag precis från Jocke och jag har fått tillstånd. Att gå. Kanske inte Bauer-leden men i alla fall lite prommisar hit och dit. Tillstånd att belasta mera. Tillstånd att släppa på lixom. Kanske inte låter så upphetsande för er. Men för mig är det rena julafton! Han tror att om 6-8 månader är jag HELT återställd. Ljuv musik i mina öron... Trodde aldrig ens att han skulle säga dom orden. Att jag är så stel fortfarande tror han beror på att jag haft ont så länge, så att jag saknar en massa muskler. Nu har jag fått order om att skaffa tillbaka dom. Ajaj kapten! Jag tänker ta en liten tur på en gång. Det är storm och ösregn men det skiter jag i. På ren svenska.
Sen blir det fredagsmys i soffan. 1 eller 2 döttrar, det är frågan? Förmodligen blir det till att hämta hem den ena kl 2 inatt efter innebandynatta i Bryd. Eller så blir det nåt helt annat. Ingen aning.
08 december 2011
Tryffelsvin
Den lilla familjen i det lilla Petterssonska hemmet är nu helt slut för idag. Samtliga medlemmar ligger slagna i sina sängar. Några är surare än andra. Titta inte på mig. Jag lyckas som bäst vara sur fem minuter i rad om jag kämpar mitt yttersta. Det går lixom över för jag glömmer jämt varför jag är putt. Men det finns ett annat sött litet tryffelsvin här i huset som har väldigt bra minne i den frågan. Inga namn. Men det rimmar på bajsa.
Just som jag landat i soffan ikväll fick jag ge mig ut att hämta ungdomar. Alla var inte lika glada. Man ser det lixom redan på kroppsspråket innan dom öppnat bildörren. Men mamman tröstade så bra så. 8an är minsann det värsta läsåret av dom alla. Tre prov denna veckan i olika ämnen å tre inlämningar i kemi nästa vecka. Kompisar å killar som byts runt som vattenflaskor på en fotbollsträning. En jävla härva allting helt enkelt. Men visa mamman bedyrade, att vara 14,15, år är det värsta som finns. Sen blir det bara bättre!
Storsyrran som är så långt ifrån tryffelgris man kan komma kvittrade däremot att hon minsann tycker livet är så enkelt så. Det var värst att vara 13. Sen har allt bara blivit lättare. "Men det är väl kanske för att jag uppskattar livet mycket mer än ni andra" Kära barn. Vem är mamma till henne? Å jag tror att "strö salt i såren" just fått ett ansikte. Lilltryffel blev inte gla... Hon tittade upp från sina 265 spanskaglosor med en blick som kunde döda. :s
På tal om att allt bara blir bättre så ska jag till Jocke imon! Han ska banka min fot för sista gången kanske. Bäst att försöka få lite skönhetssömn så jag orkar banka tillbaka.
Posted by using Blogger for iPhone
Just som jag landat i soffan ikväll fick jag ge mig ut att hämta ungdomar. Alla var inte lika glada. Man ser det lixom redan på kroppsspråket innan dom öppnat bildörren. Men mamman tröstade så bra så. 8an är minsann det värsta läsåret av dom alla. Tre prov denna veckan i olika ämnen å tre inlämningar i kemi nästa vecka. Kompisar å killar som byts runt som vattenflaskor på en fotbollsträning. En jävla härva allting helt enkelt. Men visa mamman bedyrade, att vara 14,15, år är det värsta som finns. Sen blir det bara bättre!
Storsyrran som är så långt ifrån tryffelgris man kan komma kvittrade däremot att hon minsann tycker livet är så enkelt så. Det var värst att vara 13. Sen har allt bara blivit lättare. "Men det är väl kanske för att jag uppskattar livet mycket mer än ni andra" Kära barn. Vem är mamma till henne? Å jag tror att "strö salt i såren" just fått ett ansikte. Lilltryffel blev inte gla... Hon tittade upp från sina 265 spanskaglosor med en blick som kunde döda. :s
På tal om att allt bara blir bättre så ska jag till Jocke imon! Han ska banka min fot för sista gången kanske. Bäst att försöka få lite skönhetssömn så jag orkar banka tillbaka.
Posted by using Blogger for iPhone
07 december 2011
Äntligen kvalitétsmys
Det blev ju vinter tillslut... Idag lixom. Tur att jag hade fått på vinterdäcken i god tid (i morse, gott om tid) och kunde ta mig hem från jobbet i 60 km/h på E4an... Och så skönt att jag lärt mig att gå igen precis lagom tills trottoarerna och stigarna blev omöjliga att ta sig fram på. Hörde jag nåt om lagen om alltings jävlighet?
Fast det blev en helt ok första arbetsdag efter mitt djupdyk i sjuksängen. Lite jobbigare än jag trodde bara. Och!
Dagens tips!
Om du nyss varit lite magkrasslig - starta inte upp ditt friska liv med julbordslunch på längden och tvären.
Riktigt så bra i form är du ännu inte.
Men jag lever. Och jag har två barn. Det är jag alldeles säker på. Även om det känns som om jag inte sett dom på en evighet. Den ena ska jag hämta i idrottshallen nu och den andra kommer hem vid sjutiden. Sen kan jag lova er att det blir kvalitetsmys på högsta nivå. Pannkaksvarning.
Posted by using Blogger for iPhone
Fast det blev en helt ok första arbetsdag efter mitt djupdyk i sjuksängen. Lite jobbigare än jag trodde bara. Och!
Dagens tips!
Om du nyss varit lite magkrasslig - starta inte upp ditt friska liv med julbordslunch på längden och tvären.
Riktigt så bra i form är du ännu inte.
Men jag lever. Och jag har två barn. Det är jag alldeles säker på. Även om det känns som om jag inte sett dom på en evighet. Den ena ska jag hämta i idrottshallen nu och den andra kommer hem vid sjutiden. Sen kan jag lova er att det blir kvalitetsmys på högsta nivå. Pannkaksvarning.
Posted by using Blogger for iPhone
Japp!
Lycka är att kunna gå och jobba igen, ha matlådan under armen å vinterskor på bilen.
Olycka är att starta med jul-event hos en av våra grossister.
Men nu kör vi! =)
Posted by using Blogger for iPhone
Olycka är att starta med jul-event hos en av våra grossister.
Men nu kör vi! =)
06 december 2011
Som ny!
Eller jag har i alla fall duschat och borstat tänderna, tappat några kilon och klätt på mig anständiga kläder. Gått i temperatur från 39,2 till 36,5 på ett dygn och tagit mig fram till köksfönstret. SNÖ!!! Se på fasen. Såklart. Lagen om alltings jävlighet innehåller ju givetvis även några cm snö. (kanske även en idiot kan räkna ut så här års iofs)
För det är ju nånting med just snö. Nåt som bökar till det lite. Hm... Måste grunna lite på den... Hm... Jag vet ju vad det är... Snart kommer jag på det... JUST DET! VINTERDÄCK! Det ska man ha nu. Och det har Petterssonskan. Bara inte på bilen.
Mina vinterdäck är hos en däckbytare i Bryd. Fantastisk människa. Som har en däckverkstad som bara verkar vara en täckmantel. För egentligen är han kostrådgivare och psykolog. Och vet jättemånga saker om livet. (det tar några timmar att byta däck, för vi kan aldrig sluta prata med varandra) Förra veckan skulle jag åkt dit så han kunde kränga på dom och jag få mig en lektion i livsvetenskap. Men så blev jag förkyld och eländig. Och sen blev det fredag. Och ni vet...
Det får bli imon bitti. Då räknar jag med att även vara av med kallsvetten. Det måste jag. För sen ska jag äta julbord med en kund! Mums! Eller i alla fall blääää. (helt rätt tidpunkt på året att få vinterkräkis) Kan undra om nån märker om jag bara dricker lite julmust? Det lär inte bli så mycket saffran de närmsta åren i alla fall...
För det är ju nånting med just snö. Nåt som bökar till det lite. Hm... Måste grunna lite på den... Hm... Jag vet ju vad det är... Snart kommer jag på det... JUST DET! VINTERDÄCK! Det ska man ha nu. Och det har Petterssonskan. Bara inte på bilen.
Mina vinterdäck är hos en däckbytare i Bryd. Fantastisk människa. Som har en däckverkstad som bara verkar vara en täckmantel. För egentligen är han kostrådgivare och psykolog. Och vet jättemånga saker om livet. (det tar några timmar att byta däck, för vi kan aldrig sluta prata med varandra) Förra veckan skulle jag åkt dit så han kunde kränga på dom och jag få mig en lektion i livsvetenskap. Men så blev jag förkyld och eländig. Och sen blev det fredag. Och ni vet...
Det får bli imon bitti. Då räknar jag med att även vara av med kallsvetten. Det måste jag. För sen ska jag äta julbord med en kund! Mums! Eller i alla fall blääää. (helt rätt tidpunkt på året att få vinterkräkis) Kan undra om nån märker om jag bara dricker lite julmust? Det lär inte bli så mycket saffran de närmsta åren i alla fall...
05 december 2011
Dagens rapport...
... kommer direkt från soffan! Vilket jag är väldigt stolt över att kunna tala om. Eftersom det krävdes flera steg att byta viloplats från säng till just soffa. Steg på ben som inte bär lixom. (ben som bär är underskattat, vet jag nu...) Ett mycket intressant program om grizzleybjörnar gjorde det helt klart värt mödan. Eller inte.
Det börjar dra ihop sig till middag tror jag. Måste ha missat lunchen när jag sov ett femtimmarspass. Nä, nästan sex blev det nog faktiskt. Å middagen är nära. Faktum är att den står i trappuppgången just utanför min dörr. Leveransbekräftelse kom just med sms. "Nu e det levererat. Krya på dig. Kram" Stort tack till Gemarkskan, min lilla än så länge friska granne.
Problemet med dagens trerätters (blåbärssoppa, vitt bröd & coca cola) är att den inte tar sig in i köket själv, häller upp sig eller serverar sig. Ingen kvalité på dagens take away...
Men nu funderar jag på att göra en kraftansträngning. Alternativt blunda en stund. Risken är ju att nån granne snor min måltid om jag inte tar tag i mitt liv. Jag får se hur jag gör. Sova är oxå underskattat.
Det börjar dra ihop sig till middag tror jag. Måste ha missat lunchen när jag sov ett femtimmarspass. Nä, nästan sex blev det nog faktiskt. Å middagen är nära. Faktum är att den står i trappuppgången just utanför min dörr. Leveransbekräftelse kom just med sms. "Nu e det levererat. Krya på dig. Kram" Stort tack till Gemarkskan, min lilla än så länge friska granne.
Problemet med dagens trerätters (blåbärssoppa, vitt bröd & coca cola) är att den inte tar sig in i köket själv, häller upp sig eller serverar sig. Ingen kvalité på dagens take away...
Men nu funderar jag på att göra en kraftansträngning. Alternativt blunda en stund. Risken är ju att nån granne snor min måltid om jag inte tar tag i mitt liv. Jag får se hur jag gör. Sova är oxå underskattat.
Inte så katig idag
Oj. När magsjukan slår till är man inte stor på jorden. Var i hela världen kom den ifrån?
Jag mådde småilla hela kvällen igår. Å när jag skulle lägga mig började jag frysa så tänderna skallrade. Natten är bara en sörja av feberyrande å lite annat mindre mysigt.
Det måste vara minst fyra år sen jag rök på det här. Fast det klart, Alcamosjukan lyckades jag få... När kan det ha varit - tre år sen kanske? Då var jag inte heller så tuff.
Men vem är förvånad? Lika bra att riva av tio års sjukdagar på ett å samma år! Förkylningar, smashad fot, cysta i sköldkörteln, magsjuka - kör på bara. Hela registret på två kvartal. Å skönt att jag hann jobba i fredags - så får jag ihop till en ny karensdag idag...
Men nu har jag ätit frukost. (ett halvt glas c-vitamin) Det verkar nästan som om jag får behålla den? Är det möjligt? Å sängen har aldrig varit så skön. Nu ska jag ägna några timmar åt den... Zzzzzzzzzz
Jag mådde småilla hela kvällen igår. Å när jag skulle lägga mig började jag frysa så tänderna skallrade. Natten är bara en sörja av feberyrande å lite annat mindre mysigt.
Det måste vara minst fyra år sen jag rök på det här. Fast det klart, Alcamosjukan lyckades jag få... När kan det ha varit - tre år sen kanske? Då var jag inte heller så tuff.
Men vem är förvånad? Lika bra att riva av tio års sjukdagar på ett å samma år! Förkylningar, smashad fot, cysta i sköldkörteln, magsjuka - kör på bara. Hela registret på två kvartal. Å skönt att jag hann jobba i fredags - så får jag ihop till en ny karensdag idag...
Men nu har jag ätit frukost. (ett halvt glas c-vitamin) Det verkar nästan som om jag får behålla den? Är det möjligt? Å sängen har aldrig varit så skön. Nu ska jag ägna några timmar åt den... Zzzzzzzzzz
03 december 2011
Hemmapyssel
Idag blir det pyssel i lilla hemmet. Se upp skogsägare! Jag behöver lite adventsgrönt...
Är dessutom jättehungrig på att sätta tänderna i nån möbel, massor av överbliven färg som står och samlar damm i städskåpet... Hm... Börjar med en tur till Wille. Sen AnnaK. Sen Blomserlandet.
Jag har dessutom lyckats med konsten att bryta av min extremt blommande orkidé! Nu när jag äntligen har lyckats att hålla liv i dom i flera månader så bryter jag såklart av den ena! Dunderklumpen släng dig i väggen. Så nu börjar den hänga läpp... Kan undra om jag kan ta en tur till Ikea och reklamera och lura i dom att den var sån redan när jag köpte den i sept? Kanske inte... Men jag tror jag åker till Ikea ändå. För säkerhets skull lixom.
Go lördag på er!
Hur räddar man vänsterblomman? Nypa av den å sätta den i vatten? Nån med gröna fingrar som vet? :(
Är dessutom jättehungrig på att sätta tänderna i nån möbel, massor av överbliven färg som står och samlar damm i städskåpet... Hm... Börjar med en tur till Wille. Sen AnnaK. Sen Blomserlandet.
Jag har dessutom lyckats med konsten att bryta av min extremt blommande orkidé! Nu när jag äntligen har lyckats att hålla liv i dom i flera månader så bryter jag såklart av den ena! Dunderklumpen släng dig i väggen. Så nu börjar den hänga läpp... Kan undra om jag kan ta en tur till Ikea och reklamera och lura i dom att den var sån redan när jag köpte den i sept? Kanske inte... Men jag tror jag åker till Ikea ändå. För säkerhets skull lixom.
Go lördag på er!
Hur räddar man vänsterblomman? Nypa av den å sätta den i vatten? Nån med gröna fingrar som vet? :(
30 november 2011
Slut på ord
Just nu kan jag bara titta på denna sida och undra vem som har skrivit alla dom här inläggen?!
Jag har inte ett enda ord som vill ut... Slut lixom.
Kanske måste man fylla på ibland? Så jag läser. Läser å läser å läser.
Sen räknar jag med att va tebax med full kraft. =)
Jag har inte ett enda ord som vill ut... Slut lixom.
Kanske måste man fylla på ibland? Så jag läser. Läser å läser å läser.
Sen räknar jag med att va tebax med full kraft. =)
Tok...
...förkyld. Vad händer med världen. Min förkylning som jag just jagat iväg kom tillbaka med buller och bång.
Och nu ser jag ingen anledning att snora ner mina kollegor. Så...
Lite sysselsättning skulle pigga upp. Någon som vill spela Wordfeud med mig? Leta upp "Pettersonskan" vettja! (med 1 s... Nån wannabe hade snott mitt nick)
Och nu ser jag ingen anledning att snora ner mina kollegor. Så...
Lite sysselsättning skulle pigga upp. Någon som vill spela Wordfeud med mig? Leta upp "Pettersonskan" vettja! (med 1 s... Nån wannabe hade snott mitt nick)
28 november 2011
Dumma dumma...
...fot. (surprise) Idag betalar jag för helgen. Värktablett deluxe, check. Men ändå väldigt glad för alla steg jag fick för dom pengarna. Första gången jag kunnat gå på stan (mer än nåt snabbt ärende) sen maj månad. =)
...måndag. Vill inte alls byta bort mina barn idag. Funderar allvarligt på att kidnappa åtminstone Emme som är här just nu.
...november. Vi är fortfarande inte sams. Men nu är eländet snart över och då vinner jag.
...gamla favvisjeans. Sprack. Just precis. Ingen kommentar.
...AKP. Som är låg idag fastän världen är ganska bra. Lite tungrodd bara. Men man får ju inget gratis. När ska jag lära mig det?
Och dumma, dumma bebis som bor så långt bort. Bebisgos är det bästa gos som finns såna här dagar.
...måndag. Vill inte alls byta bort mina barn idag. Funderar allvarligt på att kidnappa åtminstone Emme som är här just nu.
...november. Vi är fortfarande inte sams. Men nu är eländet snart över och då vinner jag.
...gamla favvisjeans. Sprack. Just precis. Ingen kommentar.
...AKP. Som är låg idag fastän världen är ganska bra. Lite tungrodd bara. Men man får ju inget gratis. När ska jag lära mig det?
Och dumma, dumma bebis som bor så långt bort. Bebisgos är det bästa gos som finns såna här dagar.
27 november 2011
Livsnjutare utan jazz
Det som skulle blivit en shoppinghelg blev en helt vanlig livsnjutarhelg. Visst köpte vi nån julklapp på stan igår men det ville liksom inte lossna riktigt. Det kändes nästan mer intressant med Lagmarks, Helsing och självaste myset.
Vägen hem från gågatan upp till Tågaborg tog en stund. Mest för att Petterssonskan fick för sig att hon ville gå in på Telegrafen. När vi (jag, Jennie, Sanna och Vejsan) passerade där utanför såg jag ett litet jazzband som satt och lirade, för en väldigt blandad pub-publik. Halvgula buckliga, tonade rutor och precis sådär lagomt "Nyhavns-likt". Ett sånt där hak som man slinker in på bara för stämningens skull, dricker nån halvljummen öl och struntar fullkomligt i vilken målgrupp dom vänder sig till. I alla fall brukar jag göra så och det brukar bli så bra så.
Jag är inte ens särskilt förtjust i jazz. Men vad spelar det för roll när det är själva stämningen man är ute efter? Hm... Svårt att förklara märker jag. Jag vet nog inte riktigt själv vad jag menar. Och mina argument lyckades inte övertyga resten av sällskapet igår heller. (tog en stund på den trottoaren kan jag säga. beroccan hade gått ur kroppen...) Var väldigt nära att det slutade med att Jennie tog Veja och gick hem, för att jag och Sanna kunde tänka oss en stund därinne. (egentligen tror jag att det var rollatorn som stod utanför som var mest avskräckande) Vi hade redan konstaterat att vi börjar bli gamla, eftersom vi tyckte det var mycket roligare att lulla runt som vi gjorde igår än att satsa på att gå ut på kvällen. Så rollatorn blev väl droppen som fick bägaren att rinna över. Ja kära barn, är vi gamla nu alltså som gillar eftermiddagskroglivet bättre?
Men men. Jag är väääldigt flexibel så vi knatade hem till Pelle som stod med alla armarna i grytorna. Hemgjord glögg, ostar, fikonmarmelad och sen ljuvlig fisksoppa med allt möjligt smask i - hade han på kvällens meny till oss. Lyx! Till efterrätt blev det en GT och Så mycket bättre. Fint ska det va. Herregud, grogg och familjeunderhållningsprogram. Jag känner mer och mer hur lik jag börjar bli mina egna föräldrar. Snart blir det väl hemmet.
Imorse hade vi tänkt oss frukost på Grand. För där får man punktbeställa omeletter. Gillas. Men det var fullt där. Så det blev en stadig frulle/brunch på Mollbergs hotell istället. Gööörmysigt. Ännu en vuxen prioritering. (men vi såg inga pensionärer)
Sen gjorde vi en grundlig check på Furet. Kollade alla vänners stugor oxå, när vi ändå var där. Alla fönster och dörrar hela. Check. Inget som gett sig iväg i vinden än. Galet vad det blåste när vi lämnade H-borg vid 13-tiden. Bäst att ta sig hem tyckte vi. (orkade ändå inte äta mer) Plockade snabbt upp Kajsan i Dalsjöfors och dundrade hem den sista biten.
Så nu hemma i mörkret. Jag har noll planer för den kommande veckan. Känner mig helt tom. Varför måste allt hända samtidigt och sen inget alls? Och visst var det fredag nyss? Den här helgen försvann ju bara... Är det fredag snart?
Vägen hem från gågatan upp till Tågaborg tog en stund. Mest för att Petterssonskan fick för sig att hon ville gå in på Telegrafen. När vi (jag, Jennie, Sanna och Vejsan) passerade där utanför såg jag ett litet jazzband som satt och lirade, för en väldigt blandad pub-publik. Halvgula buckliga, tonade rutor och precis sådär lagomt "Nyhavns-likt". Ett sånt där hak som man slinker in på bara för stämningens skull, dricker nån halvljummen öl och struntar fullkomligt i vilken målgrupp dom vänder sig till. I alla fall brukar jag göra så och det brukar bli så bra så.
Jag är inte ens särskilt förtjust i jazz. Men vad spelar det för roll när det är själva stämningen man är ute efter? Hm... Svårt att förklara märker jag. Jag vet nog inte riktigt själv vad jag menar. Och mina argument lyckades inte övertyga resten av sällskapet igår heller. (tog en stund på den trottoaren kan jag säga. beroccan hade gått ur kroppen...) Var väldigt nära att det slutade med att Jennie tog Veja och gick hem, för att jag och Sanna kunde tänka oss en stund därinne. (egentligen tror jag att det var rollatorn som stod utanför som var mest avskräckande) Vi hade redan konstaterat att vi börjar bli gamla, eftersom vi tyckte det var mycket roligare att lulla runt som vi gjorde igår än att satsa på att gå ut på kvällen. Så rollatorn blev väl droppen som fick bägaren att rinna över. Ja kära barn, är vi gamla nu alltså som gillar eftermiddagskroglivet bättre?
Men men. Jag är väääldigt flexibel så vi knatade hem till Pelle som stod med alla armarna i grytorna. Hemgjord glögg, ostar, fikonmarmelad och sen ljuvlig fisksoppa med allt möjligt smask i - hade han på kvällens meny till oss. Lyx! Till efterrätt blev det en GT och Så mycket bättre. Fint ska det va. Herregud, grogg och familjeunderhållningsprogram. Jag känner mer och mer hur lik jag börjar bli mina egna föräldrar. Snart blir det väl hemmet.
Imorse hade vi tänkt oss frukost på Grand. För där får man punktbeställa omeletter. Gillas. Men det var fullt där. Så det blev en stadig frulle/brunch på Mollbergs hotell istället. Gööörmysigt. Ännu en vuxen prioritering. (men vi såg inga pensionärer)
Sen gjorde vi en grundlig check på Furet. Kollade alla vänners stugor oxå, när vi ändå var där. Alla fönster och dörrar hela. Check. Inget som gett sig iväg i vinden än. Galet vad det blåste när vi lämnade H-borg vid 13-tiden. Bäst att ta sig hem tyckte vi. (orkade ändå inte äta mer) Plockade snabbt upp Kajsan i Dalsjöfors och dundrade hem den sista biten.
Så nu hemma i mörkret. Jag har noll planer för den kommande veckan. Känner mig helt tom. Varför måste allt hända samtidigt och sen inget alls? Och visst var det fredag nyss? Den här helgen försvann ju bara... Är det fredag snart?
Storm?
Å hur mycke storm blir det tro? Vi ställer in oss på att det kanske blir bäst att komma iväg efter frukost.
Och frukost ja... Som vanligt med detta gäng så är det intressant med frulle på stan. Så idag testar vi Grand. =)
Kvalitetsmyyys! :)
Och frukost ja... Som vanligt med detta gäng så är det intressant med frulle på stan. Så idag testar vi Grand. =)
Kvalitetsmyyys! :)
26 november 2011
Goa ställen...
...har det blivit idag. Nu en kaffe/baylis på Helsing. Veja anlände nyss för en slurk käk. Lite starkt verkade hon sugen på med.
Nu laddar vi för Halalid uppför. Ner till stan går på 12 min från Sanna å Pelle. Hem tar något längre. Ska man räkna med pitstopen?
Jag har GÅTT hela dan. Revansch för alla dagar jag missade i somras. Det är lycka. Men det är ett par timmar sen min fot tog slut... Det är värt det...
Nu laddar vi för Halalid uppför. Ner till stan går på 12 min från Sanna å Pelle. Hem tar något längre. Ska man räkna med pitstopen?
Jag har GÅTT hela dan. Revansch för alla dagar jag missade i somras. Det är lycka. Men det är ett par timmar sen min fot tog slut... Det är värt det...
Psykbryt
Tidig morgon kan vara olika. När vi igår kväll bestämde oss för att komma iväg vid sju imorse, så tog jag det med en klackspark. Skulle visa sig att jag inte var helt fel ute där...
När vi var unga och jag å mina kompisar kom för att hämta fr Magnusson, (som var den enda i gänget som inte hade körkort) var hon aldrig klar. Hon skulle bara... Byta kläder, fixa håret, sminka sig lite till, byta kläder igen. Och igen. Nu när vi snart är 40 har detta bytts mot ett körkort på senare år och "jag ska bara" handlar nu om städ.
Halvåtta var vi faktiskt klara för avfärd. Då kom vi på att vi kanske skulle ta lite frukost innan vi drog ändå? Å jag ska bara hämta in tidningen. Å bara sätta igång en diskmaskin. Å bara städa till köket lite. Å nu kliar det i fingrarna att få dammsuga lite här! Men där klev jag in å satte stopp.
Jennie serverade mig då en Berocca Boost som var ny. Hon hade fastnat för att den skulle göra oss "mentalt stabila" som texten på kartongen lovade. Detta skulle rädda oss från en dag utan psykbryt på varann. Mycket bra idé. Berocca Boost, check.
För att åka bil med Jennie är som en sån där dröm. En sån dröm där man hela tiden försöker komma fram men inte lyckas och vaknar genomsvett. För hon kör så jävla sakta. (kan oxå ha att göra med att jag avskyr att sitta ijämte) Å i kombo med Nissastigen så... Å det finns alldeles för mycket gran å tallris i dikena. Å Loppisskyltar...
Hon fryser oxå. Trots ullkappa å pälskrage. Har 28 grader på sin sida. Jag har 20... Men jag har deo med mig. Ingen fara. Fick vi med oss Beroccan tro?
Men men. Sa jag att jag älskar Jennie? Det gör jag. ;)
Å nu är det julmusik med.
När vi var unga och jag å mina kompisar kom för att hämta fr Magnusson, (som var den enda i gänget som inte hade körkort) var hon aldrig klar. Hon skulle bara... Byta kläder, fixa håret, sminka sig lite till, byta kläder igen. Och igen. Nu när vi snart är 40 har detta bytts mot ett körkort på senare år och "jag ska bara" handlar nu om städ.
Halvåtta var vi faktiskt klara för avfärd. Då kom vi på att vi kanske skulle ta lite frukost innan vi drog ändå? Å jag ska bara hämta in tidningen. Å bara sätta igång en diskmaskin. Å bara städa till köket lite. Å nu kliar det i fingrarna att få dammsuga lite här! Men där klev jag in å satte stopp.
Jennie serverade mig då en Berocca Boost som var ny. Hon hade fastnat för att den skulle göra oss "mentalt stabila" som texten på kartongen lovade. Detta skulle rädda oss från en dag utan psykbryt på varann. Mycket bra idé. Berocca Boost, check.
För att åka bil med Jennie är som en sån där dröm. En sån dröm där man hela tiden försöker komma fram men inte lyckas och vaknar genomsvett. För hon kör så jävla sakta. (kan oxå ha att göra med att jag avskyr att sitta ijämte) Å i kombo med Nissastigen så... Å det finns alldeles för mycket gran å tallris i dikena. Å Loppisskyltar...
Hon fryser oxå. Trots ullkappa å pälskrage. Har 28 grader på sin sida. Jag har 20... Men jag har deo med mig. Ingen fara. Fick vi med oss Beroccan tro?
Men men. Sa jag att jag älskar Jennie? Det gör jag. ;)
Å nu är det julmusik med.
25 november 2011
Fredagssletna
En riktigt, riktigt dålig dag - blev en riktigt, riktigt bra kväll. Helt utan märkvärdigheter. Tomtegröt, julmust, skinkmacka. (här har det varit jul ett par veckor redan) Slapp i soffan med ett glas vin. Min dåliga dag blev dock humor till slut. Men det orkar jag inte rabbla upp nu.
Imon åker vi tidigt. Då är det dags för revansch! Tills dess funderar jag vidare på vems idé det egentligen var med dikesgranarna... Hm...
Imon åker vi tidigt. Då är det dags för revansch! Tills dess funderar jag vidare på vems idé det egentligen var med dikesgranarna... Hm...
Paus
Andas. In. Ut. Puuuh...
På kursen förra veckan fick vi lära oss att när nåt känns svårt (läs omöjligt el jävligt irriterande) så ska man ta en paus. Typ gå ett varv runt huset. Stänga av telefonen. Blogga en skvätt.(sa han kanske inte då, men man kan väl tänka själv?) Eller nåt.
Så nu gör jag det. Paus. Paus. Paus. Andas... Tänk positivt... Bara 4 veckor kvar... Det klarar jag... Paus. Paus. Inte få ett utbrott.
Det är en exceptionell surdegsfredag på jobbet. Revisorer, adventspynt, felleveranser, golvläggning, "ensam" på kontoret. Det klarar jag. Ingen fara. Låt det ringa bara.
Så. Nu kan jag andas. Några timmar kvar bara, sen mot Dalsjöfors och di Gröne. Men nuuu känns det ju inte så tokigt mer. =)
På kursen förra veckan fick vi lära oss att när nåt känns svårt (läs omöjligt el jävligt irriterande) så ska man ta en paus. Typ gå ett varv runt huset. Stänga av telefonen. Blogga en skvätt.(sa han kanske inte då, men man kan väl tänka själv?) Eller nåt.
Så nu gör jag det. Paus. Paus. Paus. Andas... Tänk positivt... Bara 4 veckor kvar... Det klarar jag... Paus. Paus. Inte få ett utbrott.
Det är en exceptionell surdegsfredag på jobbet. Revisorer, adventspynt, felleveranser, golvläggning, "ensam" på kontoret. Det klarar jag. Ingen fara. Låt det ringa bara.
Så. Nu kan jag andas. Några timmar kvar bara, sen mot Dalsjöfors och di Gröne. Men nuuu känns det ju inte så tokigt mer. =)
23 november 2011
Glädjebubblor
Den här skrev jag på en skrivarkurs som JPs kulturredaktör höll för hundra år sen. Vi fick temat "Glädjebubblor" att göra något av och det enda jag kunde tänka på var den största glädjebubbla som jag någonsin haft.
Idag är hon 16 år, sitter i köket och gluffsar lyckligt i sig kanelbullar, sjunger lite och säger att det är hennes lyckodag. Det är en bra dag för att dela med sig av Glädjebubblor.
Glädjebubblor
Vad hände? Vart tog ni mitt barn? Varför skriker det inte? Ett sterilt rum fullt av människor djupt koncentrerade på sitt arbete. Tystnad, så hotfull och fylld av skräck att jag med ens blir varse, nykter och klar. Panik. Sakta kommer den krypande, så stor att den inte kan vara verklig. Så plötsligt, efter en evighet bakom hastigt genomsprungna svängdörrar, ett litet ynkligt läte som ska föreställa ett barnaskrik. Det är det vackraste ljud jag någonsin hört. Det betyder liv. Och tystnaden är borta, bara småprat och leenden.
Du lilla gåtfulla förvirrade varelse, vars rörelser jag kan skymta inlindade i mörkgrönt papper när ni far förbi bortom mitt synfält. Hur kan du blott med ett andetag glädja en hel läkarkår? Förlamad från halsen och hela vägen ner till tårna, är min kropp bara en otympligt kump utan känsel, Jag kan se den, men inte är den min? En kraftansträngning och en bön om hjälp för att få en liten glimt av dig. Sedan kommer inget mer att spela någon roll. Äntligen i din pappas famn och en tår glittrar på hans kind.
Jag ser dig ännu inte, han håller dig så högt, men jag ser en glädje jag aldrig sett förut i hans blick. Titta här. Ja, hur skulle jag kunna göra något annat, och hur ska jag någonsin kunna sluta? Där är du mitt lilla knyte, min skatt som varit gömd i mig så länge. Bara en liten glimt av ditt lilla ansikte, sänder varma strålar av lycka och glädje genom hela min själ. Livet bubblar och pulserar i en kropp som för alla ser skrämmande sargad och livlös ut. Och jag som nyss trodde att jag inget kunde känna. Värme ilar och far och får mig att undra vart kött och blod tar slut. Varför är jag så varm? Förblöder jag? Ska jag dö nu? En hand mot min kind och ett leende säger mjukt att jag är nog bara glad.
Hur kan jag älska dig så mycket? Jag känner dig ju inte, du har bara funnits i minuter, bara i sekunder har jag känt ditt ansikte. Hur kan jag vilja ge mitt liv för ditt? Jag vet ju inte vem du är. Hur kan jag tycka att du är så vacker? Jag har ju ingen att jämföra med. Hur kan du ge mig denna ofantliga glädje? Nyss förbannade jag ju dig för smärtan. Hur kan vi se varann rakt i ögonen och aldrig vilja sluta? Din syn är ju inte utvecklad än.
Kanske är den största glädjen den som kommer tillsammans med stoltheten? Vilken oerhörd makt att skapa ett nytt liv! Hur kunde vi lyckas så här? Plöstsligt så uppenbart att jag finns till enkom för detta. Det är ju därför vi lever, för att kunna ta emot dig här. Jag ser på dig och jag ser mig själv, jag ser mannen som jag älskar. Våra själar och vårt blod finns blandat i dig. Du ska vara oss båda. I en livstid är vi skyldiga varann ett tack för det största som finns, för glädjen och upplevelsen i detta ögonblick. Finns det någon mer som har upplevt det här? Hur ska vi någonsin kunna förklara denna lycka så att någon kan förstå? Sköterskorna ler.
Efter evigheters väntan och längtan som mäts i något så trivialt som timmar, tas äntligen beslutet att jag klarar av att hålla dig i min famn. Total lycka att känna din lätta tyngd i mina händer och få trycka dig mot mitt hjärta och bröst. Glädjebubblan inom mig brister av sin storhet och rinner utför mina kinder, ner på dig. Du lilla nya människa som jag gett liv. Nu ska du ge mig mitt.
(Oktober 2001)
Idag är hon 16 år, sitter i köket och gluffsar lyckligt i sig kanelbullar, sjunger lite och säger att det är hennes lyckodag. Det är en bra dag för att dela med sig av Glädjebubblor.
Glädjebubblor
Vad hände? Vart tog ni mitt barn? Varför skriker det inte? Ett sterilt rum fullt av människor djupt koncentrerade på sitt arbete. Tystnad, så hotfull och fylld av skräck att jag med ens blir varse, nykter och klar. Panik. Sakta kommer den krypande, så stor att den inte kan vara verklig. Så plötsligt, efter en evighet bakom hastigt genomsprungna svängdörrar, ett litet ynkligt läte som ska föreställa ett barnaskrik. Det är det vackraste ljud jag någonsin hört. Det betyder liv. Och tystnaden är borta, bara småprat och leenden.
Du lilla gåtfulla förvirrade varelse, vars rörelser jag kan skymta inlindade i mörkgrönt papper när ni far förbi bortom mitt synfält. Hur kan du blott med ett andetag glädja en hel läkarkår? Förlamad från halsen och hela vägen ner till tårna, är min kropp bara en otympligt kump utan känsel, Jag kan se den, men inte är den min? En kraftansträngning och en bön om hjälp för att få en liten glimt av dig. Sedan kommer inget mer att spela någon roll. Äntligen i din pappas famn och en tår glittrar på hans kind.
Jag ser dig ännu inte, han håller dig så högt, men jag ser en glädje jag aldrig sett förut i hans blick. Titta här. Ja, hur skulle jag kunna göra något annat, och hur ska jag någonsin kunna sluta? Där är du mitt lilla knyte, min skatt som varit gömd i mig så länge. Bara en liten glimt av ditt lilla ansikte, sänder varma strålar av lycka och glädje genom hela min själ. Livet bubblar och pulserar i en kropp som för alla ser skrämmande sargad och livlös ut. Och jag som nyss trodde att jag inget kunde känna. Värme ilar och far och får mig att undra vart kött och blod tar slut. Varför är jag så varm? Förblöder jag? Ska jag dö nu? En hand mot min kind och ett leende säger mjukt att jag är nog bara glad.
Hur kan jag älska dig så mycket? Jag känner dig ju inte, du har bara funnits i minuter, bara i sekunder har jag känt ditt ansikte. Hur kan jag vilja ge mitt liv för ditt? Jag vet ju inte vem du är. Hur kan jag tycka att du är så vacker? Jag har ju ingen att jämföra med. Hur kan du ge mig denna ofantliga glädje? Nyss förbannade jag ju dig för smärtan. Hur kan vi se varann rakt i ögonen och aldrig vilja sluta? Din syn är ju inte utvecklad än.
Kanske är den största glädjen den som kommer tillsammans med stoltheten? Vilken oerhörd makt att skapa ett nytt liv! Hur kunde vi lyckas så här? Plöstsligt så uppenbart att jag finns till enkom för detta. Det är ju därför vi lever, för att kunna ta emot dig här. Jag ser på dig och jag ser mig själv, jag ser mannen som jag älskar. Våra själar och vårt blod finns blandat i dig. Du ska vara oss båda. I en livstid är vi skyldiga varann ett tack för det största som finns, för glädjen och upplevelsen i detta ögonblick. Finns det någon mer som har upplevt det här? Hur ska vi någonsin kunna förklara denna lycka så att någon kan förstå? Sköterskorna ler.
Efter evigheters väntan och längtan som mäts i något så trivialt som timmar, tas äntligen beslutet att jag klarar av att hålla dig i min famn. Total lycka att känna din lätta tyngd i mina händer och få trycka dig mot mitt hjärta och bröst. Glädjebubblan inom mig brister av sin storhet och rinner utför mina kinder, ner på dig. Du lilla nya människa som jag gett liv. Nu ska du ge mig mitt.
(Oktober 2001)
Dagens fråga!
Om man inte får gå och har tröttnat på att cykla - vad gör man då?
Jo... Man bakar såklart. Sällan har min frys varit så välfylld. Mot vikten har det totalt motsatt effekt, men man kan inte få allt här i världen. (men den som får Pettsson får helt klart mycket för pengarna just nu)
Det blir såklart helt vanliga världsberömda kanelbullar. VÅGA VÄGRA JULEN SÅ LÄNGE DET BARA GÅR! Ett ledord som lite fler borde tänka på tycker jag. Jag drar minsann mitt strå till stacken. Förmodligen ända tills på morgonen den 24e när eländet inte går att undvika längre. Hmm... Morgonen den 24e ja... Varför skulle jag börja tänka på det nu? Ska jag vakna ensam på julafton i år igen alltså? Men va i helvete...? Det lovade jag ju mig själv förra året att aldrig göra igen? Jag har ju helt glömt bort det!!! Och nu är vi nästan där! Panik. Jag får försöka hitta på nåt. Eller nån menar jag. Vem som helst typ. Någon? Ingen?
Just det ja. Bullarna var det ju. Såhär just nu innan dom är klara och bara står på jäsning, så ska jag ge bort dom i helgen tänkte jag. Sen när dom är färdiga så ska jag nog inte det längre... Herregud man får väl ändra sig?
Jo... Man bakar såklart. Sällan har min frys varit så välfylld. Mot vikten har det totalt motsatt effekt, men man kan inte få allt här i världen. (men den som får Pettsson får helt klart mycket för pengarna just nu)
Det blir såklart helt vanliga världsberömda kanelbullar. VÅGA VÄGRA JULEN SÅ LÄNGE DET BARA GÅR! Ett ledord som lite fler borde tänka på tycker jag. Jag drar minsann mitt strå till stacken. Förmodligen ända tills på morgonen den 24e när eländet inte går att undvika längre. Hmm... Morgonen den 24e ja... Varför skulle jag börja tänka på det nu? Ska jag vakna ensam på julafton i år igen alltså? Men va i helvete...? Det lovade jag ju mig själv förra året att aldrig göra igen? Jag har ju helt glömt bort det!!! Och nu är vi nästan där! Panik. Jag får försöka hitta på nåt. Eller nån menar jag. Vem som helst typ. Någon? Ingen?
Just det ja. Bullarna var det ju. Såhär just nu innan dom är klara och bara står på jäsning, så ska jag ge bort dom i helgen tänkte jag. Sen när dom är färdiga så ska jag nog inte det längre... Herregud man får väl ändra sig?
22 november 2011
Kära läsare
Gud så många ni blev helt plötsligt! Jag får lite småpanik när jag funderar över att jag inte har en aning om vilka som just fått nyckeln till mitt ofantligt stora kärleksliv. Jag misstänker att ni gottar er... Men va schööen. Jag bjuder väl på det då. Kom bara ihåg att det inte är sant. Och om nåt mot all förmodan ändå skulle vara lite sant i alla fall, så kom ihåg att påhittade personer i verkligheten är bra människor som jag faktiskt gillar. Jag gör mig bara rolig på nån annans bekostnad. Förlåt.
Idag kan jag bjuda på att jag tagit ett stoort kliv framåt i mitt nya liv. =) Men förändringar tar tid, som nån idiot sa... Så jag väntar väl lite till då... Detta är något som jag fick lära mig på kursen i förra veckan. "Tålamod är en fiskares bästa vän" Jag är varken fiskare eller har en gnutta tålamod - men jag gillar ju att lära mig saker! Så just nu lär jag mig det däringa med tålamod. Går dåligt.
Jag kan oxå dagen till ära bjuda på ett finfint middagstips från Petterssonskans kök! Tipset kommer från min gästkallskänka Kajsa, 14 år och på utväxt:
Barnbidrag i all ära... Men har nån hört talas om matbidrag för tonåringar? Och är det lön snart?
Jag kan oxå bjuda på dagens tips.
Dagens tips:
Lämna inte din 14-åring ensam hemma en kväll med orden: "Du kan väl ta dig nåt att äta på egen hand"
Hon kanske gör som du säger.
Nu ska jag fira dagen med bubbel och rysk kaviar! För det är den och framtiden värd! =) Eller så blir det en kopp te med mjölk (om jag lyckas krama ur nån droppe ur den tomma kartongen) och 14 timmars sömn för att ha ihjäl feber och förkylning. Jag får se hur jag gör.
Godnatt kära ni.
Idag kan jag bjuda på att jag tagit ett stoort kliv framåt i mitt nya liv. =) Men förändringar tar tid, som nån idiot sa... Så jag väntar väl lite till då... Detta är något som jag fick lära mig på kursen i förra veckan. "Tålamod är en fiskares bästa vän" Jag är varken fiskare eller har en gnutta tålamod - men jag gillar ju att lära mig saker! Så just nu lär jag mig det däringa med tålamod. Går dåligt.
Jag kan oxå dagen till ära bjuda på ett finfint middagstips från Petterssonskans kök! Tipset kommer från min gästkallskänka Kajsa, 14 år och på utväxt:
- Nästan ett helt paket Hönökaka (lämna kvar en liten trekant bara, det ser bra ut)
- 0,5 dl Bregott
- 8 skivor ost
- En halv påse blandad sallad
- 1 hel ask coktailtomater
- 1/2 rödlök
- 1 burk Lohmanders bearnaisås (samma här, lämna kvar en liten slatt)
- 7,5 dl mellanmjölk
Barnbidrag i all ära... Men har nån hört talas om matbidrag för tonåringar? Och är det lön snart?
Jag kan oxå bjuda på dagens tips.
Dagens tips:
Lämna inte din 14-åring ensam hemma en kväll med orden: "Du kan väl ta dig nåt att äta på egen hand"
Hon kanske gör som du säger.
Nu ska jag fira dagen med bubbel och rysk kaviar! För det är den och framtiden värd! =) Eller så blir det en kopp te med mjölk (om jag lyckas krama ur nån droppe ur den tomma kartongen) och 14 timmars sömn för att ha ihjäl feber och förkylning. Jag får se hur jag gör.
Godnatt kära ni.
21 november 2011
Lördags-sms
AK: har du sett Breaking dawn än?
Emme: Nä... Tänkte att vi kanske kunde se den ihop... Eftersom vi sett dom andra.
Hur många av världens 16åringar säger så till sin mamma? Nästan inga. Bara dom absolut bästaste, finaste och mest älskade - alltså bara koncentratet med högst kvalité. MIN 16åring gör så. =)
Så nu äre bio för oss! Det blir Emelie, jag och Alvedon.
Emme: Nä... Tänkte att vi kanske kunde se den ihop... Eftersom vi sett dom andra.
Hur många av världens 16åringar säger så till sin mamma? Nästan inga. Bara dom absolut bästaste, finaste och mest älskade - alltså bara koncentratet med högst kvalité. MIN 16åring gör så. =)
Så nu äre bio för oss! Det blir Emelie, jag och Alvedon.
20 november 2011
Skit oxå
Ok. Feber. Det har jag typ en gång vart femte år. Helt klart fel söndagskväll för det. Huvudvärk och förkyld fick jag på köpet. Det här är lagen om alltings jävlighet.
Jag gillar inte när folk jobbar fastän dom borde vara hemma. Egosar. Imon är jag en av dom. Förlåt.
Jag gillar inte när folk jobbar fastän dom borde vara hemma. Egosar. Imon är jag en av dom. Förlåt.
Dagens
- fot... Ont! Försökte gå en hel km igår. Känns idag, så jag får väl helt enkelt skylla mig själv. Jag ska ju inte gå, det vet jag ju. Men det är väldigt svårt att lära sig gå i en lägenhet på 80 kvadrat. Hm... Hur löser man den? Men jag klagar inte, jag har haft betydligt sämre dagar än så här, det är definitivt mycket bättre nu. Jag lever nu helt utan tejp och med fint och läkt skinn över hela eländet. =) Men just gå är fortfarande inget paradnr. Så jag skyller mig själv. Hela dagen.
- fika... Inställd! Vet ni att man kan få tokont i halsen på en kvart? Jag har aldrig ont i halsen. Men pang så fick jag det! Får fika med Ninnis en annan dag, vill ju inte smitta det lilla livet. Fy så tråkigt, jag är galet lappsjuk efter en på tok för lugn helg. (men dock utvilad)
- kvart... Jag har ibland av mina nära blivit retad för att jag säger att allting tar en kvart. Aldrig förstått varför. Det är ju klockrent! Handla tex. 5 minuter till affären, 5 min handling, 5 minuter hem. Jkpg - Bryd = 1 kvart. Jkpg - Jobbet = 1 kvart. Städa, 5 min i köket, 5 min i hallen, 5 min vardagsrum. Döttrarna får ta sina rum själva. Det blir ju en kvart hur man än gör! På kursen berättade kursledaren en dag att vi uttrycksfulla lever våra liv i kvartar. HAHA! Är det inte det jag har sagt kanske? =)
- insikt... Vila inte en hel helg. Du kan få ont i halsen!
- tips... Åk inte bort 3 dagar och var jävligt nöjd med att du kom ihåg att kasta soporna. Det kan vara så att nån av döttrarna hade något dött liggandes i nån väska eller påse som hänger i hatthyllan! En präktig och fin bananflugeodling finns till salu. Någon?
- bananflugor... Många, äckliga och ettriga. I november!? Vet dom inte vad det är för månad? Jag har nu städat minst en kvart i varje rum! (och satt ut fällor, många lik blire...)
- skräck... Tänk om halsontet inte försvinner och jag blir sjuk på riktigt? Det hinner jag ju inte nu! Veckan som kommer väntas bli riktigt stökig, måste apselut vara på topp. (det är ju därför jag har laddat hela helgen) Det går bara inte. Var klagar man? Reklamation!!!
- folk... som säger PEHÖVER när det heter BEHÖVER!!! Dom går fetbort.
19 november 2011
Conny
Jag springer på Conny någon gång ibland. Då pratar vi en stund. Eller några timmar. På pappret har han alla fel. I verkligheten är han fantastisk.
Att få prata en halvtimma med Conny ger mig mer än att umgås i månader med någon annan. Det ger mig så mycket energi att jag kan leva på det i veckor. Bara ren glädje. Han får mig att minnas hur det är att ha ett utbyte av någon. Och Conny säger saker till mig som gör att jag börjar se världen från helt andra håll. Han är mig totalt överlägsen i allt.
Jag berättar saker för Conny om mig själv och om min bakgrund som jag aldrig har berättat för någon annan. Jag har verkligen ingen aning om varför. Kanske känns det bara väldigt viktigt att han ska få rätt bild av mig. Så att han inte tror att jag är komplett galen. Jag vet inte.
Att få prata en halvtimma med Conny ger mig mer än att umgås i månader med någon annan. Det ger mig så mycket energi att jag kan leva på det i veckor. Bara ren glädje. Han får mig att minnas hur det är att ha ett utbyte av någon. Och Conny säger saker till mig som gör att jag börjar se världen från helt andra håll. Han är mig totalt överlägsen i allt.
Jag berättar saker för Conny om mig själv och om min bakgrund som jag aldrig har berättat för någon annan. Jag har verkligen ingen aning om varför. Kanske känns det bara väldigt viktigt att han ska få rätt bild av mig. Så att han inte tror att jag är komplett galen. Jag vet inte.
Det är allt som finns att säga om Conny.
18 november 2011
Ronny del 3
Han kommer inte efter mig. Jag hittar snabbt en taxi och pustar ut. Men innan jag är hemma har han ringt två gånger. Jag stänger av ljudet och lägger telefonen i väskan. Förbannar mig själv för kvällen. Hur kunde jag vara så korkad?
Dagen efter vaknar jag med huvudvärk och tomt kylskåp... Konstaterar att jag har totalt 6 missade samtal från Ronny, drar på mig löpardojjorna och drar ner mot stan för att hämta bilen och åka till jobbet. Halvåtta ringer jag kontoret för att säga att jag blir en halvtimma sen. Min kollega svarar med ett flin.
"Tja! Vad gjorde du igår? Ute å svirade?"
"Nä, inget. Jag har ont i huvudet bara."
"Jasså du... Det säger du... Nån som heter Ronny har ringt och sökt dig."
"Jaha."
"Vem är det?"
"Ingen aning."
"Haha, eller hur. Va fan har du gjort nu?"
"Inget. Du vet att jag inte kan prata så här tidigt. Ses."
När jag kliver in på mitt kontor sitter mina båda säljkollegor bekvämt i mina besöksstolar med varsinn kopp kaffe och stora leenden i sina ansikten.
"Ronny har ringt igen", säger Andreas.
"Gå ut. Låt mig va. Det är inte kul."
"Vi tror vi vet vem det är", säger Pierre överlyckligt.
"Jaha? Kul för er. Har ni nåt emot om jag startar min dator och jobbar lite? Det var ju ändå därför jag kom hit..."
Jag klarar mig flera timmar utan att Ronny får tag i mig. När Pierre sticker ut på ett kundbesök smiter jag in till Andreas och bryter ihop.
"Snälla hjälp mig. Vad ska jag göra? Tänk om han är psykopat och börjar följa efter mig? Jag är livrädd."
"Haha, det kan han ju inte. Säg till honom på skarpen så ska du se att han slutar."
"Vadå kan inte? Varför skulle han inte kunna det?"
"Han har ju sambo, skulle ju hon märka. Haha."
"VA?"
"Ja...?"
"Sambo? Nä. Jag har ju för hvete varit hemma hos karln. Där fanns ingen sambo."
"Jo... Min tjej känner henne. Hon är ju också sjuksköterska. Jobbar natt ibland..."
"Men...?" Jag är ett enda stort frågetecken. Vi skrattar hysteriskt i fem minuter. Jag kan nästan inte vänta på att få ringa upp Ronny.
"Hej Ronny!"
"Heej... Du tack för igår. Vill be om ursäkt lite. Det var ju så dumt att du gick. Kan du inte komma förbi ikväll igen?
"Visst! Kommer din sambo Lena att vara hemma då eller blir det bara du och jag igen?"
"Eehh..."
"Och när du säger att det kommer bli du och jag i framtiden - menar du "du, jag och Lena" då? Eller bara du och jag? Eller föresten, det kanske är bättre att jag frågar henne? Jag tror att jag slår henne en signal på en gång."
Ronny har aldrig hört av sig igen efter det. Och jag har lärt mig att aldrig säga ja när jag känner nej.
Dagen efter vaknar jag med huvudvärk och tomt kylskåp... Konstaterar att jag har totalt 6 missade samtal från Ronny, drar på mig löpardojjorna och drar ner mot stan för att hämta bilen och åka till jobbet. Halvåtta ringer jag kontoret för att säga att jag blir en halvtimma sen. Min kollega svarar med ett flin.
"Tja! Vad gjorde du igår? Ute å svirade?"
"Nä, inget. Jag har ont i huvudet bara."
"Jasså du... Det säger du... Nån som heter Ronny har ringt och sökt dig."
"Jaha."
"Vem är det?"
"Ingen aning."
"Haha, eller hur. Va fan har du gjort nu?"
"Inget. Du vet att jag inte kan prata så här tidigt. Ses."
När jag kliver in på mitt kontor sitter mina båda säljkollegor bekvämt i mina besöksstolar med varsinn kopp kaffe och stora leenden i sina ansikten.
"Ronny har ringt igen", säger Andreas.
"Gå ut. Låt mig va. Det är inte kul."
"Vi tror vi vet vem det är", säger Pierre överlyckligt.
"Jaha? Kul för er. Har ni nåt emot om jag startar min dator och jobbar lite? Det var ju ändå därför jag kom hit..."
Jag klarar mig flera timmar utan att Ronny får tag i mig. När Pierre sticker ut på ett kundbesök smiter jag in till Andreas och bryter ihop.
"Snälla hjälp mig. Vad ska jag göra? Tänk om han är psykopat och börjar följa efter mig? Jag är livrädd."
"Haha, det kan han ju inte. Säg till honom på skarpen så ska du se att han slutar."
"Vadå kan inte? Varför skulle han inte kunna det?"
"Han har ju sambo, skulle ju hon märka. Haha."
"VA?"
"Ja...?"
"Sambo? Nä. Jag har ju för hvete varit hemma hos karln. Där fanns ingen sambo."
"Jo... Min tjej känner henne. Hon är ju också sjuksköterska. Jobbar natt ibland..."
"Men...?" Jag är ett enda stort frågetecken. Vi skrattar hysteriskt i fem minuter. Jag kan nästan inte vänta på att få ringa upp Ronny.
"Hej Ronny!"
"Heej... Du tack för igår. Vill be om ursäkt lite. Det var ju så dumt att du gick. Kan du inte komma förbi ikväll igen?
"Visst! Kommer din sambo Lena att vara hemma då eller blir det bara du och jag igen?"
"Eehh..."
"Och när du säger att det kommer bli du och jag i framtiden - menar du "du, jag och Lena" då? Eller bara du och jag? Eller föresten, det kanske är bättre att jag frågar henne? Jag tror att jag slår henne en signal på en gång."
Ronny har aldrig hört av sig igen efter det. Och jag har lärt mig att aldrig säga ja när jag känner nej.
Sista...
...dagen på Såstaholm. Under de sista timmarna igår kväll fick vi börja jobba ihop med de i gruppen som var våra likasinnade. Av 13 st var vi 3 som hade samma profiler. Så himla överens vi var när vi samarbetade! :)
Så dagen ska bli mycket spännande! 8 nya timmar innan det blir dags att ta fredag. Tjo!
Så dagen ska bli mycket spännande! 8 nya timmar innan det blir dags att ta fredag. Tjo!
17 november 2011
Hjälp...
...vilken rolig dag. Kursen jag går är fantastisk. Det är en utbildning i beteendevetenskap och fokuserar enbart på personlighet. För utom att jag fått bekräftat att jag är en fantastisk människa (och ödmjuk) så sprang jag ju även på ett gäng likasinnade. 12 timmar har vi kört idag. Galet. Men kul!
Nu blire barhäng med bästaste kollegan!
Och! Paradise för en kopp-älskare. Så fiiint allting på Såsta. :)
Nu blire barhäng med bästaste kollegan!
Och! Paradise för en kopp-älskare. Så fiiint allting på Såsta. :)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)