Piff utan Puff

Jag tycker vi kan säga att jag är värd helg? Helt utan arbete eller ens tankar på nåt som har med jobb att göra alls? Bra, då har vi rett ut det.

Hemma på våran gata i stan - där ska nu adventspiffas. Detta tillsammans med ett glas rött. (Eller om vi säger såhär...- jag slängde korken) Jag är som bekant inte helt till mig i trasorna över självaste jul-fireriet, men brukar faktiskt tycka att det är rätt mysigt med själva adventsståhejet. Det är bara själva finalen som jag skulle kunna leva vidare utan. Den känns väldigt överskattad om man frågar mig. Men det är det väl knappast nån som gör. I år heller.

Ett tag funderade jag på att skita i hela pifferiet. För vem fan ser det ändå lixom? Jo, barna mina. Om dom svischar förbi nån dag kanske. Åtminstone köket brukar dom ju uppsöka ibland. Om man skulle hänga en girland å lägga in en grankvist i kylen kanske?

Det kan hända att jag däckar i soffan med små röda vingar på överläppen inom några timmar. Eller så kan det hända att jag hamnar i stadens vilda nattliv UTAN vingar varken här eller där...

Hur ska man kunna veta det redan nu? Ha en god afton go vänner.

Hemma!

Jag är hemma i min egen säng, otroligt skönt. Kan tyckas vara ganska meningslöst då jag ska vara i Götet imon kl 10,00 och precis nyss kommit hem från L a n d v e t t e r...

Men si att det är det inte alls. Jag kunde stannat över nånstans men jag hade hemlängtan... För här hemma fanns ett litet flickebarn som jag nu fått pussa lite på denna veckan trots allt. För Lill-Kajs praoar fortfarande på D r e s s m a n och tycker det är smidigare att sova här nån natt i veckan, även om Bjölle fick dom små liven av mig för två veckor för ett tag sen. Så nu ligger hon och kompisen Klara där uppe och tokfnissar. Dom börjar ju inte förräns kl 10 imon, så ingen brådska att somna inte... Och matlåda hade dom gjort. I hela huset. Typ.

Och det börjar kännas i kroppen på mig att mina två intensiva veckor som jag var så inställd på - börjar gå mot sitt slut. 2 arbetsdagar kvar och jag inser att jag preciiis kommer orka. Mental inställning det... I helgen ska jag försöka sova.

Men jag har med mig lite av det norrländska lugnet hem... Jag älskar Norrland, det gör mig alldeles len invärtes. Vyerna, människorna, dialekten... Det är ett sånt enormt lugn och en sån vacker tystnad. Jag suger i mig och lagrar varje gång jag är där.

Men nu är der läggdags. Fast efter en snöig bilresa hem från flygplatsen är mina ögon som tefat. Men jag måste försöka blunda lite nu.

Godnatt Taapa. Missed you.

Det är så förbannat vackert här. Även om det blir mörkt kvart över två.

Brrr!

Minus 8 idag och lätt snöfall. Om jag inte svarar i telefon så beror det på mina nya ajfånvantar.

Tack och god natt.

Vilken dag. Hann inte ens äta någon lunch. 26 mil i bil i snö, modd och snörök.

Toppade med tidernas förlust i hockey. Eller världens längsta match, slut typ nu... Eller rättare sagt två stycken matcher, eftersom man först spelade klart den match som fick brytas här sist. Jag har aldrig sett ett så klent Håve. Eller ett så starkt Luleå. T.o.m Davidsson var uppe på läktarn. Men wow vilken känsla i hallen. Man var så glad över att få tvåla till serieledaren så vida pass. Sista fem stod hela hallen upp och applåderade. Bjöd min kund på den... Respekt.

Men jag har åtminstone gjort en bra arbetsdag och hittat en ny kund. Det var klick från första sekund. Jag hann inte mer än åka därifrån innan han ringde. Precis vad jag behöver i Umeå som är k u l t u r s t a d 2014. Galet som dom ska bygga under 13 och 14. Startskottet går NU! Och jag har åtminstone fått in en tå.

Dagens mest komiska:
Under middagen i hockeyrestaurangen hör jag att bordsgrannarna pratar min egna dialekt. Kan inte låta bli att snegla... På en liten skylt på bordet står det "L i d e c o" och jag förstår hur det ligger till och måste självklart börja prata med dom. Jag höjer glaset mot dom vid tillfälle och säger på min allra bredaste kindbo:
-Heja Nittorp!

Två män kan inte bli mer lika två fågelholkar. Dom är från D a l s t o r p... När jag förklarar vem jag är och vi konstaterat våra gemensamma vänner säger den ena:
- Jamen, det är ju du! Du är ju från G r i m s å s By! Vad gör du här?
- Jo... Vi bybor åker oxå utanför 50-skyltarna ibland... :) Humor.

Så världen är liten? Nä... Jag är inte en fanatiker av det uttrycket. Jaha. Imon Lule, Gammelstad, Öjebyn och Pite. Sova får man göra i graven.

Godnatt Luleå.

Vad har jag lärt mig idag?

Om bilkörning: Jo, om man tex kör på E4an (här uppe ser den inte riktigt ut som vi är vana vid i södern, här är den oftast växelvis 2-filig med blandat 70,90,100 el 110) - så ska man ändå försöka hålla sig på rätt sidag räcket. Det kunde inte den här gamla tanten (som av någon oförklarlig anledning faktiskt verkade ha körkort ändå?) Jag tyckte väl att det kändes som om nånting var fel när jag tittade framåt? Det var det... Förvirrade kärringar (bara jag) ska inte ha körkort. Men jag blinkade järnet på alla jag mötte när jag kört förbi (dom blinkade argt tebax) och sen såg jag tillslut i backspegeln hur hon lyckades hitta en lucka att stanna på. Jag fick både hjärtsnurp och magknip när jag såg långtradarna och omkörningarna komma. Gu bevars.
Kontenta: Om man kör i fel riktning på motorvägen är det många som blinkar argt.

Om inredning: Jag kan ingenting om inredning. Men jag vet vad jag gillar och vad som faller mig mindre i smak. Jag har oxå åsikten att ingenting i frågan är rätt eller fel och jag kan finna beundran i de flesta stilar, såsom minimalistiskt eller retro eller bara eh... hemtrevligt. Bara jag själv får välja den lite mer lantliga eller vita franska genrén för mitt egna bo. Men jag trivs i rent, snyggt och funktionellt -bara det finns en logik och mycket värme. Dagens hotellrum saknar.... eh... allt...? Visst, det är rent och fräscht, (pluspoäng!) men annars finns här inget som tilltalar mig. Faktum är att jag inte kan sluta titta och försöka förstå hur dom har tänkt? För här finns ingen logik alls!!!

Det första jag såg när jag klev in var ett halvt badrum. I hallen. Den andra halvan (dusch och toa) var bakom en glasdörr i ett högst normalt badrum lixom. (exkl tvättfat) Jag kan riktigt se det arkitektmötet framför mig, där 3 uttråkade arkitekter satt och tuggade på varsinn blyertspenna när en av dom plötsligt utbrast:
- JAG VET! Vi lyfter ut halva badrummet och ställer det i hallen! Det har ingen tänkt på förut!!!
- JAAA! Du är så himla smart Egon. DET gör vi.
- Ja! Och jaaag vet! Vi hänger upp hantlar ijämte sängen oxå. Det är så många som vill träna innan dom somnar!
- JAAA!
Herregud. Folk är ju inte kloka. Men erkänn att det är lite roligt? Jag kan i alla fall inte sluta flina.

Hemma (typ...i Huskvarna) finns världens sötaste hotell.(H u s k v a r n a S t a d s h o t e l l) Där har man gått crazy och gjort varje rum unikt. Ofta står ett badkar på fötter MITT I rummet, eller så finns där ett litet podie med bad. Men det är så himla fint gjort, med olika teman på varje rum - i allt från rosa bubblegum till svart läder. Någon har varit riktigt duktig, det är så himla charmigt. Kan inte sluta tänka att den här arkitekten ville skapa nåt liknande. Han bara misslyckades big time.
Kontenta: Om du inte blir trött av att kärringar kör i fel riktning på motorvägen - träna med hantlar
tills du somnar.











Om minusgrader: Efter 5 minuter i Norrland (på K a l l a x parkering, där jag letade upp min hyrbil) hade min tumme spruckit. Efter 10 min - båda... Jag har ikväll varit på S t a d i u m och köpt dom fläskigaste vantarna jag kunde hitta och haft dom på mig ever since... (men dom sluddrade på tangentbordet så nu åkte dom av)
Kontenta: Mina fingrar tål inte minusgrader. Skriv upp på lappen om vad som kan framkalla en allergichock.

Om nuet: Kanske ingen nyhet, men dock en påminnelse som behövs ibland. Det är så sant, den dagen som man inte mår hundra - så kommer man på vad det är man vill göra. Då kan man bara hoppas att möjligheten fortfarande finns.
Kontenta: Gör vad du vill.  Imorgon kan det vara försent. Du kan ha fått en hantel i huvudet medans du sov.

God natt Ume.

Lule <3

Jag överlevde 2 flighter lätt som en plätt. Jädrans så duktiga dom var idag. Och kanonfina stabila maskiner. N o r w e g i a n... Inget skraltigt gammalt SAS-plan. Jag tokvägrar.

Jag tror just att Luleå har gett november ett ansikte. Jag har aldrig sett nåt så grått. Denna fina stad som jag gillar så mycket har just påmint mig om att jag glömde långfilsingarna hemma. 1 grad kallt och små lätta flingor som sakta singlar ner då å då.

Det är is i hamnen och "mina" byggen är uppe. Både gallerian och lägenheterna har kommit upp ur asfalten sen jag var här sist. Det är mässa i stan och alla hotell fullbelagda. (Sista planet var fyllt till bredden)

Men jag börjar med Umeå,det är bara 26 mil dit. En kvart? Dax att göra lite nytta.

Tjopp.

Vad är det nu det heter...? Just dä ja. Indiantält.

Upp

Jahapp. Halv storm å ösregn. Inga problem, jag har små, små tabletter. Det funkar väl lika bra att lyfta på snedden?

Då kör vi.

Måndagmorgon på en söndagskväll

Japp. Och DÄR är min arbetsvecka igång! Jag är helt slut men det är bara att blunda och köra. Jag får vila en annan gång. Jaha...  Jag hade visst missat att boka hyrbil... Int kan jag kom ihåg allt int... Men världens trevligaste Jocke på A v i s på K a l l a x, skulle vända ut och in på sina garage och se om han kunde lösa mitt lilla dilemma. Utan bil i Norrland... Jo men visst... Då kan jag ju likaväl stanna hemma. Men dom är så hiiimla trevliga såpass långt norrut. Dom kan inte nog hitta på lösningar och hjälpa till. Det är bara det att det inte går så fort...
-  Män häj! Är dä duu? Visst kom ja ihåg dig. Jo... Men jag är int på kontor´t. Kun ja ring upp dig på ett tag...?
Jag hoppas på att det blir före midnatt.

Men det är bara att ta ett djupt andetag och ladda för temposänkningen. Precis vad Pettsson behöver just i detta nu. Samma Pettsson som fick ett nytt namn av V e n tN y t t-gänget förra veckan förresten. Dom flesta utställarna kallas nåt tillslut. Man har ju inte hundra koll på vad 12 företags representanter heter över hela Sverige (en del företag skickar ju olika nästan varje gång) så det blir ju lite beskrivande namn sådär för att hålla reda på fölket. Vi har tex Bastu-Anders (han vägrar bo på ett hotell där det inte finns SPA eller Bastu. Han berättar vid varje frukost om vilken fantastisk bastu-stund han haft) Sen har vi bröderna Dupont från Sthlm. (det finns bara ingen på jorden som kan hålla reda på vem som är vem) Dupontarna är fruktansvärt roliga. På gränsen till vad jag klarar av att stå ijämte en hel dag faktiskt. Dom har alltid nåt jävelskap på lut och hade möblerat om hela mitt mässbord när jag var tvungen att springa och kissa en minut i torsdags. Jävla ongar helt enkelt. Jag har gett dom sockerförbud. Eller energi-intag över huvudtaget. För nyätna är Dupont och Dupont rent olidliga. Sen har vi Däck-Henrik (han har en däckfirma vid sidan av) och Skåne-Nina. (hon bor i Ängelholm) Och så Andreas då, som var med förut. Hela gänget säger alltid till mig: "Hälsa till B-Å!" Tog ett tag innan jag hajade vem det var. Dom tycker han är lik en väldigt ung Bengt-Åke Gustavsson. (hockeyspelarn)

Dupontarna....

Och så lilla jag. "Sist-in-Först-ut" Efter några upprepade mässor han man nu börjat upptäcka att jag kommer insladdandes i 120, 1 timma innan mäss-öppning, sliter fram mina prylar och riggar på en kvart. Säger tjena-tjena till övriga gänget med en kaffe i farten, gör en kanonmässa, sväljer lunchen i två tuggor och har packat ut prylarna i bilen och ropat hejdå innan nån annan har hunnit mer än att sätta gaffeln i potatisen. Jaha? Hur gör man annars då? Effektivitet...

Jag kan inte hjälpa att jag har så gott som hela Sverige som distrikt. Jag har liiite annat å göra än att lufsa runt på en mässa i 50 km/h. Men RING NU DÅ SEG-JOCKE!!!

Jahapp. Jag är packad och klar. Nu är det dax att sätta sig i bilen till hotellet på L a n d v e t t e r. Ha en go söndagskväll ni andra soffpotatisar.

/Sist-in-Först-ut

Gårdagens...

...fysiska aktivitet bestod av att kliva upp och ner på en stol 1253 gånger, med en roller i ena handen. Om du inte vet hur det känns i ben och armar dagen efter - så har jag facit. Aaaoooo. Jag kom nästan inte ur sängen imorse. Målarpelle? Var är du när jag behöver dig? Just det ja... Amen skit i det då. Jag kan själv.

...te och kaffehylla, är nu nästan klar. Letar efter nån stor plåtburk att ställa ovanpå, men annars är jag nästan nöjd. Välkommen på kaffi! Eller te...

...helvetes, jävla gardiner - är fortfarande inte uppe. Men nu vet jag hur det känns att köra en skruvmejsel i näven. Aj. Igen. Forts följer på den följetongen.

...målardiet.
Frulle:1 st räkmacka och 3 koppar kaffe.
Lunch: Eh... Jag glömmer bort sånt därnt när jag målar. Så.. 1 glas vatten typ?
Middag: 2 finn crisp med brie. 1 glas rött och 1 liten, liten ingefäraglögg.
Hm... Idag måste jag äta ett anständigt mål mat. Annelie? Söndagsmiddag hos dig?

OCH Dagens...

...projekt - är hallen. Den ser minst sagt för jä...ig ut. Men jag slängde sista rollern i soporna igår. Dagens gåta: Orkar jag åka och köpa en ny???

...huvudvärk - är magnifik. Ett skolexempel på ren och skär bultande missär. Efter två dubbla espresso och en liter vatten till frukost undrar jag vem jag försöker lura? Jag behöver en ishall. Helst div 2.

...resa - ska påbörjas lite smått. Först blir det några timmars jobb i Taberg, där jag har biljetter, hotellcheckar å alla världens förberdelser. Sen ska jag åka och lägga mig på hotellet vid L a n d v e t t e r s F l y g p l a t s. För tiiidigt imon bitti lyfter planet mot Lule. (Efter 10 ave Maria) Hua. Varför gör jag det här? Jag måste förhandla mig bort Norrland och Yttre rymden som distrikt, innan jag dör av skräck i flygstolen på 7000 meter.

Nähä. Nu kör vi.

Lördagsmys!

Jag låg back på sömnkontot när jag kom hem från en riktigt bra mässdag i Karlstad igår kväll. Så planen var att frivilligt ge upp å bara lämna över mig själv till John Blund. Men ändå var jag tvungen att kämpa emot en stund - det var väääldigt nära att kvällen slutade i helt motsatt aktivitet. Men jag sa nej tillslut å kröp ner i bingen. Herregud, man har väl vett att säga nej när det behövs? Inga problem. Eller nåt.

Väldigt glad för det nejet idag dock! För det innebär pigg morgon. Eller pigg å pigg, vem försöker jag lura? Men jag kunde inte sova en sekund längre än till 05,55) Så nu är jag uppe å skuttar! Eller ja... Om ett par timmar blir det stor lördagsfrulle med Annelie på Lindströms (50 meter från mig) Sen kan det nog hända att vi fortsätter inåt stan. Eller i alla fall torget.

Härlig dag, härlig morgon! Ha en go lördag gott folk!

Från en stygg flicka

Jag hoppas du inte alls har det bra
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.

Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!

Karin Boye

Genväg

Från Örebro går färden till Karlstad för veckans sista mässdag. Kändes lite för enkelt för mig dock, så jag passade på att ta genvägen över Linköping.

Eller så var det så att jag å Andreas bokat den här kvällen med en bra bunt kunder för väääldigt längesen. Långt innan mässdatumen nådde mig. Inte mycket att välja på. Å inte lätt att få ihop så många människors liv till en å samma kväll.

Men nu är det gjort. Å jag är laddad för sänggång å bilfärd 6.30 imon bitti. (Måste va i Karlstad kl 10...) Inga som helst problem då vi har varit väldigt respektabla ikväll å hällt varannan över axeln.

För övrigt har det varit en mycket bra dag, som jag startade med en av mina bästa affärer hittills! Ska inte fördjupa mig i den, men måste bara säga hur stolt å genuint glad jag är! För den genererar 3 veckors fullt arbete för 10 man i vår verkstad under årets lugnaste period. Känns bra i hjärtat... Det är inte alltid lätt att hålla liv i en industri i Småland. Men det går bra nu... :)

Så egentligen behöver jag inte göra mycket mer denna veckan. :) Bara glida upp till Karlstad imon å va lite trevlig. (Jag får anstränga mig så går det) Sen är det ju helg igen!

Tack för idag! Å tack Andreas. Gu så rediga vi är nuförtiden. Som alltid ett nöje att få gå ut med dig och vara den av oss två, som är den normala.

:P

Utredning!

Jag var trött igår å tog det lite piano, efter min nya upplevelse i allergibranschen. Gillade den icke. Å jag kan inte nooog få höra av alla sjuksyrror å alla hobbysjuksyrror om vad som kunde hänt om jag somnat, när jag verkligen låg å försökte med det, innan Kajsa stod i dörren med tabletterna. Men nu gjorde jag ju inte det! Det var rackarns nära flera gånger, men det hände hela tiden nåt... Det kliade för mycket, min telefon ringde för jag orkade inte sträcka ut handen å stänga av den. Osv... Bla bla blaa. Det var helt enkelt inte min tur i måndags. :)

Idag har jag gjort Borlänge. Min käre åf där har än en gång intygat att han är galen. Vilka historier han berättar... På djupaste dalmål. Helt underbart. Lämpar sig dock inte för detta forum, men jag har skrattat så jag är stel i kinderna åt allt från döingar som dom hittat när dom börjat renovera äldreboenden - till kunder som utan krusiduller uttryckt hur sugna dom varit på att få göra både det ena å det andra med honom.

Men nu måste jag ju ta reda på vad det är jag inte tål! Jag har kommit på ett alldeles eget å väldigt finurligt sätt som verkar idiotsäkert. Jag tänker nämligen att jag testar allt som jag inte vill vara utan. Bara lite i taget och så känner jag mig för om jag mår illa. Gör jag inte det så är det ju bara att häva på? Japp. Mycket fiffigt.

Då ska vi se. Nr 1 som jag absolut inte kan tänka mig att inte tåla:
Rödvin!
Försiktigt test pågår just nu i lobbyn på s ca n d i c Grand i Örebro. Väntar in de övriga ventnyttarna för att vi ska få oss en bit mat å sen i vanlig ordning slåss om vem som ska betala. Eller kanske om vem som INTE ska... (Andreas å E x h a U s t o betalar alltid men nu är dom ju inte med på V e n t n y t t längre... Jämmer å elände)

Nähä gott folk. Det här går jäkligt bra får jag säga. Blir inte sjuk det minsta. Bara att häva på alltså.
-Kyparn! Kan du komma in med en flaska tack?

Imon ska jag testa vitt. I rent medicinskt syfte alltså.

Dagens allergichock

Man ska inte vara vara så övertaggad som jag var imorse... Det slutar sällan bra. Men jag kunde omöjligt veta imorse att denna måndag skulle sluta med en fet spruta adrenalin i benet!? Men jag har i alla fall lärt mig nånting nytt. Nämligen att plötslig yrsel, svimning, kräkningar och frossa inte alltid är vinterkräksjukan... Nope. Ihop med klåda och igensvullen hals är det nämligen en "Allergisk chock" Så nu vet jag det.

Efter morgonens måndagsmöte frågade mr Boss om jag inte ville haka på honom in till stan för han skulle in till en av mina kunder i ett ärende? Jomen visst. Sagt och gjort och efter att vi suttit hos kunden en bra stund så var klockan nästan halvett. Så då tyckte vi att när vi ändå var i stan så kunde vi ju ta och käka en anständig lunch när vi hade möjligheten? ( all cred till hotellet i T a b e r g, men man tröttnar ju lite) Så Pettsson släpade med honom till S p i r a där vi glufsade i oss varsinn havets wallenbergare med alla möjliga tillbehör, klappade oss för magen och klev in i bilen igen. När vi körde ut ur stan så kom han plötsligt med den briljanta idén: "vi ska inte titta in hos din andra kund/våra vänner - när vi ändå är ute och åker?" Jomen visst. Sagt och gjort, vi var på vårt allra bästa sociala humör för skitsnack och inte alls särskilt sugna på kontoret.

Vi blev stående inne på Uffes (min största kunds) kontor, med två personer till och det var när jag stog där som jag kände hur det började sticka i halsen... Jag harklade mig och tänkte att det går nog över... Det gjorde det inte. Sen kom illamåendet. PANG! På en minut mådde jag så illa att jag riktigt kände hur grön jag var i ansiktet. Jag försökte febrilt att påkalla den gode chefens uppmärksamhet med alla möjliga konstiga blickar och antydningar mot dörren - om att jag verkligen ville att vi skulle dra. Han hajade ingenting och malde lugnt på som aldrig förr med Uffe och Åke om golfrundor, brännbara sopor och semesterminnen från 80-talet. Herregud...

Vet ni hur hemskt det är att stå framför en kund med sin malande chef  när han inte har en tanke på att sluta babbla och känna att "nu kräks jag eller svimmar vilken sekund som helst?" Jag har idag lärt mig att det är hyfsat obehagligt. Man (jag) säger lixom inte riktigt i det läget att "eh... tror du vi kan åka nu, för jag tror att jag spyr snart?" Det hela löste sig dock av sig självt när jag lika vit i ansiktet som väggen jag lutade mig emot, långsamt segnade ner...

Men jag trodde fortfarande att det var vinterkräkis. Vi hann precis tillbaka till kontoret innan jag fick vatten på min kvarn för den teorin. Sen såg jag till att köra hem fortare än kvickt. Jag ville bara lägga mig ner och långsamt dö i mina magplågor i sängen. Och det hade nog gått utmärkt om det inte varit för den fruktansvärda klådan! Det började i hårbotten, sen bakom öronen, inuti öronen(!) på halsen och sen hela bröstet. Sen armarna och magen. Nässelutslagen blommade som aldrig förr. Satan vad det kliade! Helt omöjligt att få dö i lugn och ro. Jag låg i feberfrossa i min säng och skakade, samtidigt som jag såg syner om mina allergitabletter som ligger i byrån i stugan... Det är lixom bara när jag klipper gräset som jag behöver dom. Jag drömde i min yra att jag hade tagit hem hela byrån när jag stängde för säsongen. Det hade jag dessvärre inte...

Jag begrep nog ungefär i det läget att det hade kännts bra att få komma in på sjukan en sväng, för vid det här laget kändes det inte bra alls. Men bara tanken på att sitta på en akutmottagning i mitt tillstånd var ju bara helt otänkbart. Jag orkade definitivt inte ta mig ut till bilen ens. Så jag tänkte och yrade. Och yrade och tänkte... Och kom på att Kajsa var på A 6, där hon from idag gör sin prao på D r e s s m a n. Uppbringade mina sista krafter till att dra iväg ett sms till henne. Hon skulle ju kunna knata in på apoteket och köpa en ask allergitabletter till mig och ta med sig hem om jag bad lite snällt? Det kunde hon.

Hon fick sluta tidigare än beräknat, kom hem en runda, gav mig en tablett och ett glas vatten och drog vidare på innebandyträning. Jag sa sluddrande till henne att det är bäst att hon sover hos pappi eftersom jag hade vinterkräkis. Det var bara att det kliade lite. En halvtimma efter tabletten slutade det klia. Frossan och illamåendet försvann, lika snabbt som det kommit. Bara ett litet nytt jävelskap: Mina luftrör kändes plötsligt ungefär lika stora och ihåliga som två igentäppta sugrör.

Då blev det det ett litet samtal till sjukvårdsupplysningen. Där fick jag skäll. Sen fick jag vackert knata ut till bilen och åka upp. Jag såg ut som Mike Tyson efter en match (utan tatuering) i ansiktet när jag kom in. Bongo-läppar har fått en helt ny innebörd. Det blev en fet spruta i röven/benet. ( det är svårt att säga var det ena slutar och det andra börjar) Det är första gången jag INTE blivit placerad i väntrummet, för en evighet. Men nu mår jag bra. Det är bara det att jag är på fel ställe. Detta är inte Uppsala. Detta är hemma i soffan. :(

Imorgon ska jag ringa S p i r a och fråga vad jag har ätit. Sen ska jag stämma M y l l y m ä k i för att han förmodligen knypplat ner en hoper nötter i en mixer och gjort egen pesto på? Eller om det var fiskfärsen? Hm... Jag visste bara inte att jag inte tålde varken det ena eller det andra. Å andra sidan är jag väl medveten om att jag har loosat hela den här måndagen som skulle blivit så himla bra. Men det blir ju sällan som man tänkt sig...

Jahopp. Jag klarade mig bra tack vare att jag först av allt gjort mig av med hela maginnehållet och därmed det som jag inte tålde. (det var inte så svårt) Det var inte min tur att kasta in handduken idag heller. Jag missade det där med ambulansen (den tanken slog mig aldrig) men annars tycker jag att jag checkat av nedan lista helt komplett. Allergisk chock. Då vet jag hur man leker det. Och hur man springer runt med en skvätt adrenalin i fickan resten av livet.

Från 1177:
Allergisk chock

Symtom

Först kan man till exempel känna att läpparna och tungan domnar, eller att man blir röd i ansiktet. Man kan även få klåda som ofta börjar i hårbotten och sedan sprider sig till ansiktet, näsan och tungan.
Om man inte får behandling kan man snabbt bli sämre. Det kan till exempel visa sig genom att

• läpparna, tungan och svalget svullnar
• man får nässelutslag, hastigt uppblossande utslag
• man får ont i magen, diarré och kräkningar
• man får hosta, andnöd och svårt att prata
• man får panik
• man blir yr och svimmar.

Om man får en allergisk chock behöver man ringa en ambulans för att få vård omedelbart. Har man en adrenalinspruta ska man ta den snabbt i lårmuskeln.
Om man har kortison- och antihistamintabletter ska man ta dem också, men det allra viktigaste är adrenalinsprutan.
Har personen slutat andas är det viktigt att få igång andningen på samma sätt som man gör vid hjärt-lungräddning.

Nyladdad

Om man bortser från sjöslaget i fredags (och det kan vi bestämma att vi gör va?) - så har det varit en väldigt skön och återhämtande helg med lite av varje. Men mycket tid med världens bästa döttrar å hemmafix. Timell - släng dig i väggen.

Jag är åter mitt vanliga jag och den pain in the ass för övriga världen som det är meningen att jag ska vara. Jag har legat på laddning över natten å har nu fullt batteri. Vilket kan vara väldigt praktiskt om man kikar på hur den närmsta tiden ser ut. För nu är det tänkt att jag ska ut å jobba i två veckor, det blir inte många nätter på hemmaplan under den perioden.

Jag har en ny turné minimässa (V e n t-N y t t) att riva av, ett event i Linköping med unge herr A Ros och sen en knapp vecka i Lule-Ume. Sen rakt tillbaka för att ta emot inbjudna kunder från Växjö. (Rikard & Co.) Sen är det december. (!)

Men är man månadens säljare så är man. Det är ju bara att leva upp till sitt rykte så gott det går. Vi har en asfånig titeltävling på jobbet som vi larvar oss med bäst vi kan. Den uppstod väl en gång när chefen lyckades sälja ett helt brandspjäll till en kund (av ren tur) å sen satt å skrek på sitt kontor att han var månadens säljare. Men nu har jag fått skriftligt på det så...

Jaha, jag ser inget annat alternativ än att göra ett ryck å dra upp dammluckan. Nu kör vi! :)

Trött, tröttare..

...nattvandrare. Jaha, jag åker väl ut dit då. Skapligt med kaffe har det gått åt ikväll.

Sov så gott alla nusegrisar. Tänk inte på mig som knatar runt i långkallingar.

Rotblöta

Så, då kan vi checka av den. Årets rotblöta alltså... Började tidigt som attan på jb med Camilla å Maria. Vi gick igenom (som pensionärer) alla krämpor i bokstavsordning å sen började operation "AKP, nu vill jag att du gifter dig med min bror" Goa töser. Goa bröder. Varav den ena dök upp efter en stund... Men här ska inte giftas nånting alls, ingen är nog mer överens om det än jag och Bror. Vi har nog provat lite en gång i tiden om jag ska vara helt ärlig. Och vi är väldigt överens om den biten till Mias besvikelse. Igår var han tom så himla överens att han gick till Spira tillslut istället. Å den andra brodern... Ja-a... Va schöen hände där? Jag har har ett svagt minne av att jag dumpade honom för ett par år sen? Minns inte på vilka grunder bara? För att friska upp minnet på det, kan jag kanske ta å börja läsa denna blogg från inlägg nr 1, för det var just när detta hände som den kom till. Hm... Förlåt Bror. Men ta på dig plåtrustningen, för vi ska prata ut om saker en dag - var så säker. Jag är så ledsen för det jag hör, jag tänker aldrig gå med på att du kastar bort ditt liv. Vad händer? Skärp dig.

Tror även att jag ska ta tillfället i akt å be om ursäkt för mina fyllesynder lite här... (Japp, jag är 40)

1, Miss i nassen hade jag ett missat samtal från ett nr jag inte kände igen. Ringde såklart upp det tillbaka. Kunde ju varit en kund som ville köpa nåt?? Men inget svar. SEN googlade jag det... (Igår tyckte jag den ordningen var helt normal) Måste säga att jag är väldigt förvånad över resultatet. Tror tom att jag slängde iväg ett sms i min iver? Sen dog min lur. Batteritorsk. Hur som helst: jag skyller på spriten å ber om ursäkt. Vederbörande måste ha ringt fel?

2, Det finns förmodligen fler beteenden i det allra sista skedet av kvällen just innan hemgång, som jag borde be om ursäkt för. Men det tänker jag inte göra. Faktum är att jag inte kan sluta längta efter att det ska hända igen. För en så himla dålig människa är jag. (Det är en helt ny vetskap och något av en aha-upplevelse) Suck. Kan inte sluta tänka på eländet.

Jaha. Varför kan inte jag få bli bakfull som normala människor? En dag i soffan hade väl varit fantastiskt? Nope. Jag ska måla vardagsrummet, det är en typisk bakisaktivitet på Björngatan.

Fredag!

Oj. Jag somnade mitt i en mening igår. Å missade ställa alarm å allt å vaknade NU av att en elefant (dotter) klampade runt på övervåningen. Jag vet ingenting från att jag la mig i sängen, har inte vaknat en enda gång inatt! Vilken lycka! Så himla skönt. Men nästan otäckt, så knockad.

Fredagen ska tillbringas på en reklambyrå på Brunnsgatan... Idag ska vi dra igång den idiotidé vi fick för ett tag sen i ett tillstånd långt från våra sinnes fulla bruk. (Måste lära mig att det inte bara går att kläcka ur sig fantasier till den här chefen - han gör ju verklighet av dom! Å hänger på när jag har hjärnsläpp dessutom...) Jaha, vi får se vad det blir av det, plötsligt hoppas jag kanske lite på tidsbrist för att få färdigt dom här prylarna innan nyår... Usch, det här kan gå duktigt åt pepparn. Jag å min stora trut.

Sen ska jag hinna med en runda till Ulricehamn oxå! Där är tanken att möta upp Jennie å dessutom Sanna som rymt från skåneland över helgen. Vi ska hälsa på våra vänner Anna, Camilla å Lotta på O D D B I R D S, som inviger sina nya lokaler idag å imon! Hm... Sen ska jag visst vara gåutklar kl fem... Tidsoptimisten har gjort det igen.

Å mina vänner i Thailand har det fortsatt eländigt. Jag förstår inte varför dom inte bara kommer hem? Deras nya boende var inte tillgängligt. Så dom blev uppgraderade till en stor villa med pool utanför altankanten... Alltid denna otur, Tvi vale. Denna veckan är det Christian som har köket... (Gå inte på den Pernilla! Det är bara för att han ska slippa i fortsättningen!!)

Det blir en bra fredag? Önskar i alla fall Er en sådan.

Nu kör vi!

Liten paus

Det blir en lång dag till. Jag har lovat alldeles för mycket för att kunna ta kväll än på länge. Men jag tar en paus å lagar mat till små barn - eller långa, gängliga, hungriga lucior (utan gips, känner knappt igen henne) och teaterprinsessor i moped å övningskörningsåldern. Det sägs att dom är mina egna. När i hela friden hände detta? Den ena får dock äta långt senare - för ikväll gör hon innebandypremiär i Bryd efter 14 veckor i gips å 3 veckor med att krama gummibollen. Jag vågar inte ens titta... Vi håller en tumme för att det där skröpliga båtbenet har läkt å får vara helt en liten stund nu va? Men jag är väl ändå fett beredd på en natt på akuten...

Jag har även varit å fluktat lite försynt på det tredje tornet som det ryktades att det var uppe redan! Å det var det. I alla fall schaktet (längst till höger i bild) och det är väl det som räknas... Nu ska bara ett litet nätt hotell med 500 rum träs på. Gått lite snabbare än beräknat här, ve å fasa. Men den som lever får se, sagan om de tre tornen fortsätter...

Men dagens höjdpunkt var nog ändå vägen hem? Jag orkade aldrig stanna i Borås men jag ringde istället Cam å satte ner morgondagens planer, som vi gjorde upp förra fredan. Vi tänker nämligen ta helg imon med buller å bång i form av en riktigt gammal hederlig aw med alla tillbehör! Vi börjar kl 17 å tänker köra hela racet ända in i kaklet långt in på nattkröken på tom V e l v e t om det så krävs? Tro mig, det stället kan leverera helt otippat enl en mycket säker källa som nyligen gjort noggranna utgrävningar på området. (Lite för högt medeltal av dvärgar men annars inte tokigt alls) För det var bara så himla aslängesen en sån helkväll!! Se upp landkrabbor.

Men just det ja, det var ju visst inte helg än... Bara torsdag visst.

Tjopp.

Get a life!

Jaha, sicken himla dag det blev tillslut. Jag är rädd att jag har en liten släng av damp eller nån annan folksjukdom som gör mig antingen helt passiv å seg i kolan (på gränsen till efterbliven helt enkelt) ELLER så är jag hyperaktiv å gör allt på en gång utan stopp.

För idag har jag jobbat mellan sju på morgon å halvnio på kvällen. Det var hyfsat kolsvart i T a b e r g när jag låste å larmade... Å efter det när jag tillslut kom hem började jag slipa väggarna i vardagsrummet. För nog skulle jag väl hinna med 1 strykning med färg innan sänggång? Det fanns döttrar som tittade konstigt så jag lät bli... Hur schöen kan klockan redan vara nästan 10? Jag har inte hunnit med hälften av vad jag tänkte gjort idag.

Jag vet inte när jag skrev sist att jag inte var slut som en trasa när det var kväll. Jag orkar helt enkelt inte längre som förut, tänk om det är åldern? Tvi vale. Jag måste skaffa mig ett liv. Jag tror jag ska börja träna nåt, typ spinning eller nåt annat dampigt. Jag kan inte bara jobba, laga mat å måla, snickra, hamra, piffa hemmet dagarna i ända. Jag måste göra nåt med mig själv helt enkelt. Så kanske jag blir pigg igen?

Nähä. Ingen har saknat mig idag i alla fall. Kajs har varit i U l l a r e d med snälla Stina (pappans fru) som tog med sig den lilla odågan dit å skämde bort henne. Å Emme var på nåt teaterhäng i vanlig ordning nånstans. Vi var hemma nästan samtidigt alla tre. Men jag behöver en nypa luft för att lugna ner mig ett par hekton tror jag. Så nu ska jag gå en runda, annars kan jag aldrig somna. (Läs: gå å ta in dyra prylar från bilen som jag inte vågar ha där över natten. Å bilen står ett antal kvarter bort då det var tokkört med parkeringar när jag var hemma sist av alla på Taapa...)

Imorgon är en tuff dag. Håll en tumme för mig när jag dampar runt i Götet. God afton!

Stark!

Jag är stark igen. Det tog bara 4 dagar i detta höstmörker. Sen vaknade jag upp efter en natt där jag faktiskt sovit 90 % av tiden och kände mig som ny!

Idag är det fullt ös på Pettsson! Det är en väldigt livlig dag på kontoret och jag sitter djupt i förberedelser för en utbildning jag ska hålla för en åf i Gbg imon. Jag har tillslut fått in mina prylar på hyllan i deras butik och dom är först i världen med detta koncept som jag hittat på alldeles själv. Det kan bära eller brista (förmodligen det senare om man tittar på mitt flyt den senaste tiden) men jag ska göra allt jag kan för att nå succé. Jag har nu oxå (med hjälp av gediget detektivarbete och ivrigt påhejad av chefen som inte accepterar nåt annat än seger i denna kamp) raggat upp den stackars konsulten som sitter och ritar in våra eller konkurrentens prylar på hotell-eländet med 3 torn... och tänker angripa honom med de medel som behövs. (läs naken, om det så krävs) INNAN han har ritat klart skiten och lämnat ut det för upphandling. Fortsättning följer på den följetongen.

Det är mycket Borås och Gbg nu! Så varför inte ett litet stopp hos lilla Jennie-Pennie imon? Det är nu den tiden på året då dom första tankarna börjar komma på hur det skulle vara om det inte vore kolsvart och blött ute hele tin.. Jag skulle ge vadsomhelst för en regelrätt vårdag på F u r e t med alla tillbehör. Framför allt en lång och tidig frulle på 66ans trapp med Jennie innan nån annan har vaknat. Världsproblem och funderingar avklarade i ett nafs! Det är ren healing. Miss you Jensan.

Uppåner

Åsså en till dag som jag inte vill dokumentera. Jag är så besviken på mig själv för att jag inte kan rycka upp mig. Men jag slutar aldrig att hoppas på morgondagen, snart vaknar jag upp med min vanliga energi igen. Det blev bara inte idag. Heller.

Men det blev bättre när jag kom hem. Hittade dottern raklång i köket liggandes upp å ner med spanskaboken över ansiktet. (men världen är ju fullständigt uppåner så why not lixom?) Sjungandes nåt helt oidentifierbart musikstycke på spanska - som hon tyckte jag skulle känna igen. Det gjorde jag inte... Riktigt så bra är hon inte på det språket än. (Eller på noterna...) Sen hittade vi den på Spotify å fick ordning på melodin. Vi både skrålade å vrålade ut våra klockrena toner på ett språk ingen av oss hade koll på i en bra stund. Hon lurade mig till skratt det lilla livet. Tack för det älskade Kajs. Grannarna är ev inte fullt lika nöjda.

Sen dök även Emelie upp efter sin teaterlektion och i detta hem är nu pannkakspremiären gjord! Grymma panncakes, sylt å grädde. Precis vad uppånervärlden behövde. Kajs skrev sina finaste ord å ritade hjärtan på sina, sen mmsade hon sina vänner. Dom är så söta mot varandra. <3

Nu blir det filmafton med lillskrutt. Emelie ville inte vara med, hon har ju inte sett sin dator sen imorse. Det blir min absoluta favvisfilm: Sliding doors. Ni vet den där med parallella världar - där Paltrow missar tunnelbanetåget i den ena versionen och hinner med det i den andra. Den som hinner med kommer hem å avslöjar sin otrogne man, medan den andra kommer hem långt senare å får leva med aset under en lång tid till, glatt ovetandes. Jag antar att jag gillar den så himla mycket för att det kunde varit filmen om mitt egna liv. Jag kommer bara alltid att önska att jag varit hon som hann med tåget istället...

Nähä! En samling julsånger har vi hunnit riva av med. Dags att börja repa för solosång i kyrkan på avslutningen tyckte Kajs. Å juleländet är ju snart här, så varför inte kasta sig in i skiten redan nu! Nån som tycker att jag låter bitter? Inte jag int...

Som sagt. Imorgon är en ny dag att vara fantastisk.

Kök, check.

Jaha, så fick jag i alla fall köket klart den här helgen. Bara bänkskivorna kvar att byta. Men måleriet är gjort.

Funderar även på att byta ut hela min kropp med nån piggare. Det känns att jag inte legat på sofflocket i helgen om man säger så... Min hjärna är oxå slut, sprucken i två bitar av allt grubbel å tänk över alla världens orättvisor som måste drabba mig. Å mitt hjärta är trasigt. Kommer ta en stund att laga. Jag behöver nya prylar helt enkelt.

Jag är slut och jag har en grym arbetsdag framför mig. Men jag har en plan, jag tänker stänga dörren till mitt kontor å inte öppna den på hela dan. Gud hjälpe den som vågar sig in för att uppta min tid!

Imorgon är en annan dag. Då är jag stark och okrossbar igen. God natt elaka värld. Vi ses imon.

Terapiarbete

Jaha... Vad säger man? Jag tror att jag inte säger nånting alls faktiskt. Jag har inte några tillräckligt bra ord. Den enda mening jag kommer på just nu är "jag ångrar inte en enda sekund" så jag säger väl den då... Med det lämnar jag fredagskvällen.

Men om jag har tomt på ord så har jag desto mer energi. Jag tror att det är en ypperlig helg för att stänga in sig och måla väggar! Jag måste hämta min säng oxå... Det är en krånglig historia, men den hamnade i måleriet på mitt jobb den dagen jag flyttade in här. Har bara haft en överbliven 90-säng som nödlösning sen dess. Men ingen idé att hämta den stora å fixa en sovalkov innan jag har målat, så... Det är en ond cirkel. :)

Nähä! Nu jäklar! Var är min maskeringstejp?

Stanna!

Oj. Vad konstigt det kan bli när man går omkring i sin lilla värld å sen kommer nån å sätter verkliga griller i huvudet på en... Jag blev erbjuden ett annat jobb! Och det händer väl nån gång att nån säger "amen du skulle ju jobba här" och sen händer det inget mer med det. Men det här var ett konkret förslag från nån som verkligen menade allvar. För en dag ringde det en människa till mig som jag aldrig har hört talas om. Men som hade hört talas om mig. Vilken väldigt konstig känsla det var.

Jag hade inga tankar på att byta arbetsplats. Ska jag vara resande säljare så vill jag vara det där jag är, för jag har världens bästa förutsättningar, chef, kollegor och trivs så bra som det bara går. Men... Det finns alltid ett men...

För det var när han började berätta om sina tankar om att dom ville ha mig till att ansvara för Sthlm, som jag var tvungen att lyssna på vad han hade att säga. För det hade varit förbannat roligt att få tillbringa sina dagar med att skrota runt i hufvudstaden! Ungefär samma villkor som idag, ungefär samma kunder å nästan samma arbetsuppgifter. Men bara i storsthlm! Ju mer jag tänker på det desto jobbigare blir det.

För sån längtan som jag har efter den stan! Men jag kan ju givetvis inte bo där i min nuvarande situation. Förmodligen kommer jag aldrig mer att flytta dit, det är lixom för krångligt. Men tanken var att utgå härifrån och jobba där... Och kanske tom en övernattningslägenhet... Jag hade kunnat smaska i mig stora tuggor av Stockholmskakan å ändå ha den kvar. Hur många sömnlösa nätter kan man möjligtvis ha innan man blir knäpp?

Så jag har funderat å funderat. Å funderat å funderat. Och lite till å lite till. Men sen visste jag bara! Det kändes i magen tillslut, jag ska vara där jag är. Det är hemma. Det kan hända att det är jordens största misstag - men för en gångs skull så safe-ar jag. Så nu har jag tackat nej. Jag grundade det nog mest på att jag inte känner mig klar med det jag gör. Jag har ju precis börjat! Sen ringde jag genast min chef å berättade vad som hade hänt, innan han får veta det från annat håll. Jag kände mig helt otrogen trots att jag inte hade gjort nåt. Och jag fick inte skäll nånting. Han var glad att jag ville stanna kvar.

Fy bubblan vad jobbigt det är att vara så här populär som jag är. Jag blir tvungen att ta helg.

Trevlig helg!

Dagens kom ihåg!

Note to self:
Memorera var jag parkerar bilen på kvällen. Det går snabbare att komma iväg på morgonen om jag vet vart jag ska leta.

Soffhäng

Jaha, jag har landat i soffan å tänker inte resa mig mer idag. Jag orkar inte/kan inte berätta om idag så jag låter bli.

Kan absolut rekommendera den här lilla godingen med ingefära och mandarin. Mmm!

Dagens uppfinningar!

Jamen nu var livet sådär ganska normalt och enkelt för en stund. Och så kan vi ju inte ha det! Näää, man måste ha nåt att grubbla på så att nattsömnen inte blir för god nu när sömnen äntligen hade kommit åter. Åtminstone hyfsat.

Beslut, beslut, beslut... Allt, allt, allt ska man behöva göra själv. Snälla nån, kan inte nån bara tala om för mig hur jag ska göra? Jag har alldeles för mycket att välja på. Det är mycket enklare när det inte händer nånting alls, för då går det bara att köra på utan något val. Men sen smäller det bara till och PANG så vet jag absolut ingenting och får börja från noll igen. Just nu är det VM i grubbleri här, jag trodde att jag hade bestämt mig men det hade jag visst inte...

I mitt singelliv har jag kommit på två bra uppfinningar som jag ska göra stora affärsidéer av en dag när jag får tid:
1, En rådgivare och personlig coach för singlar. Hjälper till med allt från att sätta inköpsstopp till vägledning vid inre konflikter eller praktiska frågor om renovering. Nån som hjälper till att dra ihop alla lösa tåtar och knyta ihop säcken när man inte har tillräckligt många armar själv. Allt mot en blygsam timdebitering på faktura/månad, självklart sponsrad precis som Rot eller Rut. Knut?

2, En lösarm. Alla som inte själva är singlar tror att vi ensamma stackare har det jobbigt med att vi inte har nån att skumpa runt i sänghalmen med. Det är en myt, så är icke fallet. För man glömmer bort hur mysigt det är så länge man inte blir påmind om det. Så för den som frågar mig är vibrerande prylar i byrålådan en helt onödig uppfinning. Men något som jag verkligen liiider av som är helt outhärdligt i frågan är att aldrig få en kram. Att vara helt utan fysisk kroppskontakt från nån som bryr sig om hur man mår och vice versa. Det är olidligt att inte få stå 5 sekunder i någons famn och luta huvudet mot någons axel åtminstonde en gång/vecka. Det är verkligt svårt! Fakstiskt det allra, allra svåraste med att leva ensam. (mina barn är hyfsat sönderkramade må ni tro) Människan är ett flockdjur och kan inte leva utan kroppskontakt. Att vara utan är lika effektivt som tortyr om man vill plåga nån. Och jag skulle ge vadsomhelst för att få somna på någons arm! Så en lagom mjuk å go lösarm som är uppvärmd till 37 grader å när man kryper ner i sängen om kvällen - skulle jag ge mycket pengar för. Frågan är bara vem som ska bli återförsäljare för dom? I c a M a x i - husgerådsavdelningen?

Jag måste ta ett stort beslut och jag måste göra det snabbt. Och inte en jäkel kan hjälpa mig med det. Hur många sömnlösa nätter kan man ha innan man blir knäpp?

Nähä! Den här känns lite lagom lättsam och pasande just nu... Och nu börjar nattskiftet. Tjing!

Näää

Nää... Inte hittade jag på nåt bus int. Jag är hemma, (ensam) jag är nykter (nästan) och jag är faktiskt 40 år. Då skojar man inte runt längre, 39 är gränsen.

Men det är under-leverantörs-mässa i stan och här finns inte ett enda ledigt hotellrum - en av årets största händelser på E l m i a. Och vad innebär det för en städad 40-åring som jag? Joo... Hela stan är ju fylld av karlar! På bredden längden å tvären. Om det är några dagar på året man ska hålla sig framme - så är det dom här. Det är bara att fortsätta att leka kund. Men jag gör det bra.
Det blir en tuff vecka.

Godnatt A n n a-G r e t a s, K a r l s s o n s och S m å l ä n d s k a. Tapas, vin å kaffedrinkar... Vi ses imon.

Och kom ihåg att du är kund!

Ännu en dag i Götet. Det finns precis huuur mycket jobb som helst för mig där. Jag har bara hunnit skumma av ytan än så länge... Jag skulle kunna flytta dit och ha enbart den staden som distrikt och ändå hålla uppe siffrorna enl önskemål. Helt galet så mycket bostäder det byggs där just nu. Så jag klagar inte. Lura godis från småbarn är en av dom saker jag är bäst på. ;)

Klockan var inte mer än halvfyra när jag rullade in i Jönkeboda igen och jag gick en rond med mitt samvete. För egentligen borde jag åka hem och runda av dagen hemifrån med nåt samtal som behövde ringas, körjournaler som skulle fyllas i och lite mötesrapportering som borde skrivas. Men jag kunde ju oxå åka till E r i k s h j ä l p e n när dom faktiskt har öppet mellan 13 och 18 på tisdagar! Svårt val. Och jag hade ju faktiskt sålt för ett par hundra tusen bara idag så... Det blev E-hjälpen! Surprise!

Jag letar efter det stora perfekta skåpet som ska stå till höger innaför dörren i mitt enorma kök och få det att sluta eka där... Jag vet precis hur det ska se ut, jag kan se det klart och tydligt framför mig. Den lilla bekymmersamma detaljen är bara att hitta ett! Helst under lusentappen... Lycka till AKP. Så jag gick ett varv utan att hitta nåt som ens i formen påminner om det jag vill ha, hittade istället en söt liten tavla för en tia, som kommer passa i köket och bestämde mig för att dra hem och göra mitt administrativa arbete i alla fall.

Jag står i den sega kön när min kompis ringer. Eller jag ser att det är min kompis som ringer för det går banne mig inte att höra att det är hon när jag svarar. För hon VISKAR nämligen helt ohörbart i andra ändan och jag vet inte hur många gånger jag får säga VA? och får resten av kön att vända sig om och stirra på mig. Men det låter ungefär så här:
- Hej, det är jag.
- Hej! Läget?
- Jag är i knipa. Vad gör du? Är du ute och jobbar? Eller är du hemma i stan?
Det finns en effekt som innfinner sig när man pratar med någon i telefon. Nämligen att man helt ofrivilligt tar efter den som man pratar med. Ringer det nån från Gbg så är det väldigt lätt att man hör sig själv spetsa till dialekten lite och nästan prata göteborska själv. Ringer det nån och gapar i luren så höjer man lätt rösten tillbaka! Och om det ringer nån och viskar så tro fan att man börjar viska själv utan att man har en aning om varför. Så till övriga köns undrande blickar viskar jag nu tillbaka:
- Jag är på E r i k s h j ä l p e n..
- Va?
- På E r i k s h j ä l p e n.
- Va?
- På Er..
- Jaja, jag hör, men va fan gör du där?
- Eh.. Jag var tvungen att köpa en grej.
- Ok, är du ledig ikväll?
Hon viskar nu så ohörbart att jag får lust att be omgivningen hålla käften. Själv fortsätter jag oxå att viska - ännu lägre.
- Ja... Jag har inget...
- Bra. Du måste följa med mig ut och äta med en leverantör/kund eller vad jag nu ska kalla dom. Det är två karlar, jag måste gå ut med dom men jag vill inte gå ut med dom själv! Du måste hjälpa mig!
- Eh... Vem då? Inte HAN va? Det gör jag inte.
Jag tänker på den senaste kandidaten hon presenterade för mig som var tänkt att bli min stora kärlek i livet, men som visade sig bara vara en vanlig stalker som jag fortfarande försöker skaka av mig.
- Va? Vem? Nejdå! Inte han! Det här är nya.
- Ok... Är dom gifta?
- Nej.
- Nähä...
- Jag har bokat på A n n a-G r e t a s halvsju. Kan inte prata mer, dom står precis utanför. Men kom ihåg att du är kund.
- Men jag ÄR ju kund?
- Ja, men alltså BARA kund.
- Okej. Du vill alltså att jag ska gå ut och äta en gratis middag med dig och två trevliga ogifta män, på stans bästa restaurang och leka att jag bara är din kund och att vi inte umgås?
- Precis.
- Tror du att vi får ligga?
- Ja.
- Hm... Gu va svårt. Måste tänka lite på den...
- Sluta nu. Jag kan inte prata mer.
- Hm... Inte lätt... OK, JAG OFFRAR MIG! Jag kommer!
- Bra. Ses där.
Klick.

Herregud, det måste vara årets mest märkliga telefonsamtal. Expediten på E-hjälpen instämmer säkert. Här passar uttrycket "en blick säger mer än tusen ord" alldeles ypperligt. Vad ska jag ha på mig tro? Jag måste nog slå till på en dusch oxå. Och raka muffen. Och öva på att bara vara kund. Jag tänker på det hela tiden. "Jag är kund, jag är kund, jag är kund" Va fan har vi köpt för nåt av henne den senaste tiden?

Ja ja... Hard job, someone´s gotta do it. Det är viktigt att man ställer upp för sina vänner. Eh.. ursäkta. För sina leverantörer menar jag.

God afton!

Vitt!

Så kom man hem till lite nytt å vitt kakel istället för svart å mögligt som det var när jag gick imorse... Kanske inte världens snyggaste plattor men duger jättebra till mig.

Det gäller att va lite tjenis med hantverkare. :)

Dagens avundsjuka

Underbar måndagsmorgon med gränslöst av sprudlande energi. Låter mig inte dras ner i deprisionsträsket av endast 5 plusgrader och hällande ösregn som smattrar mot takfönstren på kontoret. Nejdå, nejdå. Livet är och förblir fantastiskt och härligt. Eller inte. Jag är oxå så glad över att jag väljer att bo i det här landet där man känner en skillnad på årstiderna. (just idag känns det ju väääldigt extratydligt) Vem skulle vilja ha sol och värme året om? Inte jag inte, förstår mig inte på dom som väljer andra länder pga klimat eller för mindre byråkratikrångel. I Sverige måste man skicka in minst 8 papper till en myndighet om man vill ändra på 1 sak. Vem vill inte ha det så? Begripert inte.

Jag har dessutom ett jobb som jag älskar. För det mesta är jag ute på vägarna och vem vill inte vara det i ösregnet en sån här fantastisk dag när någon dessutom har missat att tända lampan helt och hållet över den närmsta geografin? Just idag hade jag dock planerat in lite kontorstid. Ett utmärkt och bra passande val även om vi just idag inte har något vatten här, för nån mupp är här och blåser ledningar. Detta innebär tji kaffe och ev ballongblåsa framåt lunch. Men kissa är väl ändå överskattat? Jag kan hålla mig. Jobba hemifrån skulle vara ett mycket bra alternativ idag! Så jag var väldigt nära att ta lilla urinblåsan och köra hem igen. Ända tills jag kom på att min fina vän Kakel-Mats just i detta nu, går lös i köket som om han hade betalt. (det har han förhoppningsvis)

Så jag erkänner att jag denna mysiga morgon mjukstartat litegranna med att smygtitta lite på andras liv. Ingen särskild anledning men jag fastnade en extra lång stund hos Bjerborns. Dom har nu STORA bekymmer i sitt extremt jobbiga vinterliv i Thailand (för 2a vintern i rad, sisådär en 6-7 månader bara tills våren behagar komma tillbaka så dom kan byta till lilla stugområdet i Skåne) utanför sin bungalow. För där hängde minsann en grön orm i knäväck i en palm och dinglade så vida pass, att han tillslut tappade fästet och ramlade ner framför fötterna på Pernilla (som har ormskräck precis som jag). Stackars, stackars dom. Bilden visar Pernilla (längst upp till höger)som klättrat upp på en hög mur som skydd mot den gröna masken och vi ser även hela personalen som hon tvingat ut för att döda med käppar och pistoler. Skönt att allt gick bra och att du vågade dig ner igen!

 Jag är återigen så glad för att jag valt brun sörja och 5 grader med regn på tvären. Skickar en värmande styrkekram som hälsning mitt i lidandet på K o h  L a n t a till min goa vän Pernilla som jag vet läser denna smörja ibland för att hålla sig uppdatearad om det härliga livet i Småland. Och du Pernillagumman... Jag måste bara även säga: Att om det finns 1 orm - så finns det fler... Dom lever ju inte singel dom där rackarna. Men annars hoppas jag att ni har det toppen! <3


För övrigt hittade jag även en webtv-intervju med ett mycket lovande fotbollsämne som en gång tillhörde min släkt. Eller min släkt i släkten... Typ. Han fick vara med från start mot H a m m a r b y, blott 17 år ung i helgen och efter ett experttips från hans mamma satt jag och lipade en stund till denna goa (lite smånervösa?) ödmjuke, snygge, fine, härlige Johan som just nu lever mitt i sin egen framgångssaga. Hemma hos mig kramar vi mest små tygbollar med ris i (och tycker att det är asjobbigt) Det är lixom de största idrottsprestationer som åstadskoms i min nuvarande släkt. Men jag är svensk så jag är så nöjd ändå. Det känns lixom lagom på nåt sätt. Lagom framgångsrikt. Men jag vågade inte titta för länge på det här klippet, för jag blev så påmind om det där stora hålet jag har i mitt hjärta efter alla dom där människorna som är borta. Jag saknar er! <3

http://professional.player.qbrick.com/player.aspx?mid=DBD8B9A7

Om länken krånglar så finns intervjun även här på smp:http://www.smp.se/sport/ inlagd den 3/11.


Nähä. Dags att göra lite skäl för lönen. Men om jag lyckas sälja nåt idag är det nog mest tur.

Ha en fortsatt underbar måndag alla glada!

Svälj en älg

Att ha ungdomar kommer innebära många spiknyktra helger för Pettsson framöver. För nu gäller det inte bara att hålla koll längre, det känns dessutom ordentligt bra att kunna fånga in dom små liven på nattkröken, besiktiga skicket, köra några snabba utandningsprov å stoppa dom i säng. Så när jag inte fick med mig några flickor till Borås igår så ville jag köra hem på natten. Hade dessutom lovat deras far att jag inte skulle lämna stan för natten om Kajsa inte ville följa med, (Emelie litar vi lite mer på...) när han själv var i Sthlm å hans fru inte heller var hemma.

Och det blev väl lite temat för kvällen, inte bara jag som behövde hålla ett öga! Förr kunde vi inte sitta ner å käka ihop för alla småbarn som yrde runt. Sen följde några år av ljuv harmoni när dom klarade sig själva å mest såg på film å käkade godis i rummet intill. (Det var en behaglig ålder...) Nu kan vi inte sitta ner å äta i lugn å ro av andra anledningar. Det är olika faser här i livet... Plötsligt är lilla Vejsan den smidigaste. Hur gick det till?

Strax före U-hamn på vägen hem lufsade plötsligt en stor variant av skogens konung ut på vägen från absolut ingenstans. Jag hann se ett par ögon glimma till i dikeskanten, konstatera på en hundradels sekund att jag inte hade nån bakom mig å sen ställa mig på bromsen för allt vad tygen höll. Jag missade hans bakben med 1 hel cm. Skakade hela vägen hem. GALET SÅ STORA DOM ÄR! Jag fick tom in doften av honom i bilen från fläkten. Den råa, fuktiga lukten av varm, lite unken älg å skog. Dom luktar inte sommaräng dom där...

Så småningom kom tankarna på mammas älgkalops med morot å lagerblad. Jag är uppvuxen på det. Varenda lördag el söndag stod det på bordet på Anneberg. Vi hade aldrig nån oxe i fysen, bara gris å älg. Byteshandeln på landet innefattade i vårt fall ingen som hade köttdjur, bara jägare. Så det var så det fick bli. Jag har ätit allt från överkokt hare till rökt älgtunga - hjärta - lever, (vet ni hur lång en älgtunga är när den ligger på köksbordet å man är 12 år???) rådjurssadel, rökt rådjursinnanlår (fy fan va äckligt det är) och murken ungsstekt morkulla. (Yaaach)

Men nu kan jag inte släppa tanken på kalopsen. Ska måla ett varv här, sen ska jag se om jag får tag i ett stycke älg å mammas recept.

Tjopp.

Du vet att du...

...är hopplöst ensam och inte särskilt kräsen längre, när en gammal flirt du en gång dumpat plötsligt hör av sig mitt i natten med ett mail - och du blir glad för det... När du dessutom tänker att du bannemej ska ge honom en chans (för alla förtjänar en andra chans och det kan ha varit du själv som misstog dig) kan du dessutom konstatera att du nog kan sortera in dig i högen av desperata medelålders kärringar.

...är fruktansvärt icke-kristen när du tycker att det är hopplöst jobbigt med en söndag på en lördag. Varken systemet eller E-hjälpen har ju öppet som vanilgt. Vem i hela världen kan möjligtvis gilla en sån sak?

...är gammal när du går morgonprommis mitt i stan och använder den extremt fula, knallblåa mössan med vitt A h l s e l l-tryck som du fått av en kund - bara för att den är så jäkla skön! När du dessutom tänker att den kanske inte är så himla ful? Då kan du lika gärna gå och paxa en plats på kyrkogården direkt.

...att du inte har något liv när du tycker det är roligt att tvätta bilen - för då får du se lite folk. Skojar du dessutom med gubbarna över 70 som vill tränga sig före vid avfettningsautomaten och tycker att det är roligt, bör du verkligen fundera över om det ändå inte finns något du kan göra annorlunda.

...har goa vänner när dom absolut inte kan ta ett nej till svar på inbjudan om Allahelgons-middag i Borås. När stug-gänget tvingar dig att ta med så många döttrar du kan och sova över även om det skulle innebära att ni måste skeda med Pelle och Veja som är på besök i Västergötland.

...har ett ganska bra liv trots allt. När du hör döttrarna smånynna på övervåningen och kan ta dig en liten tupplur i soffan. Sämre bakgrundsljud finns.

/Forever alone

Pissfredag

En riktigt pissig fredag som jag inte ens kan förklara. Förmodligen grundades den av ingen sömn alls... För jag somnade vid halvett inatt. 02,15 tyckte Emelie att det var dags att gå å lägga sig så då skulle hon röja runt lite å borsta tänderna. Hon smög inte precis... Va? Har inte alla höstlov? Sen var det svårt att somna om. Tio i fem vaknade jag å undrade om inte klockan skulle ringa snart? Klockan sex när det var dags hade jag äntligen somnat in ordentligt.

Hela dan är bara en suddig sörja av motgångar och ingen energi alls. Så jag tänker inte gå in mer på det. Men när jag inte ens lyckades få upp mina rullgardiner, så fick jag stora brytet av hjälplöshet. Jag har helt enkelt inte armkrafter nog... Fan va det sänker mig när jag måste hitta nån att be om hjälp. Hate it.

Denna pissdag verkar dock få ett bra slut. För kvällen ägnas åt hemmamys med min älskade unge Emelie som fick sitt fredagspartaj i Värnamo inställt och blev hemma. Vi har käkat varma mackor å druckit te framför tvn till gamla musikvideos från 80-talet. Hon är helt ny på te å jag är överlycklig. Lilla Emme som spottar å fräser åt alla drycker som inte är läsk eller mjölk - har plötsligt lärt sig! Hos Jennie å Rikard förstås... Det är där hon vågar prova allt nytt av nån anledning, mycket skumt. En kväll när vi hälsat på min mamma på lasarettet så fortsatte vi till J å R som bor 1 km därifrån å fick kvällsmat. Efter det sitter te som en smäck! :) Hur många varma mackor å koppar te har jag inte själv fått i mig ihop med min egna mamma genom åren? Urmysigt!

Klockan 12 är jag taxi. Kajsa är på fest utklädd till P l a y b o y-kanin och jag är väääldigt mån om att håva in henne inatt innan nån yngling får idéer om vad man kan göra med såna kaniner.

Imon är det nya tag!

Bra hårdag i Göteborg

Vi börjar landa här i vårt nya hem. Under min arbetsdag i Gbg idag, hann jag även med en tur till Ikea. Mattor, lampor, gardiner, hyllor... Hålen att fylla börjar sakta bli färre här hemma. Nu är Kajsas rum nästan helt klart.

Och Göteborg börjar bära frukt. Det är så grymt kul att nu få indikationer av att jag lämnat ett avtryck under min premiärtur i september. För nu börjar dom besöken ge sig till känna. Med lite tur sätter jag ner en riktigt bra grej imon med bl.a. 200 lägenheter. Å sen har ju chefen min sagt att det är ingen idé att jag kommer hem utan att ha med mig G o t h i a. Det finns inget alternativ för under 2012 ska vi bara HA alla de prestigebyggen som kommer upp - det har han bestämt.
Så idag har jag börjat jobba på den... Ett litet, litet första steg. Men en lång vandring börjar oxå med 1 kliv. Det kan gå... Jag hade en riktigt bra hårdag idag.

Störtskön myskväll med mina töser, det är så skönt att vara hemma! K å jag såg på värsta 80-talaren: p s, s i s t a s o m m a r e n. Hur förklarar man för en 15-åring vad ett ljudbrev är? En kassett man pratade in på å sen skickade till nån med snigelposten! Hon undrade om det var på skämt? (Jag med) Eller varför dom gick omkring med en stor bergsprängare med vrålhög musik å dessutom tyckte att dom var coola? Var var I-poden lixom?

Imorgon fredag redan! Å jag vet en glad man i Växjö som kommer ringa mig å vråla ut sin lycka i luren kl 7.30 imon bitti. För vad händer med världen? Nog för jag vill att Växjö ska rycka upp sig. Men inte behövde dom vinna över håve??? Det ingick inte. Tänker inte svara när Rikard ringer. Jag är väldigt upptagen imon.

Godnatt alla som har höstlov utom jag.