Dalarna på 11 timmar

Dalarna runt på 11 timmar. 37 mil, 3 besök, 1000 intryck, 1 lektion i Malungska (inte ens Gunde hängde med när Vent-montörerna drog på sin värsta dialekt) tidernas geografi och lokalkännedomsutbildning och så många skratt att jag har ont i käkarna.

Jag önskar jag kunde berätta allt jag upplevt idag, men det är svårt. Och jag tänker på dalmål... Den här dialekten biter sig fast som ett virus, helt omöjligt att sluta le när man förstår att dom menar allvar. Dom pratar som Gunde allihop - på riktigt!

Jag har lärt mig så många nya saker idag, så det kommer ta dagar att bena upp i min lilla skalle. Å inte hinner jag få det på pränt heller, för om en liten stund kommer "Gunde" och hämtar mig. Han ska bjuda ikväll som plåster på såren för våran knixiga morgon med frukosten i halsgropen...

Gunde - Pettssonskan 1-1

Förutom detta har jag fått en lååång utbildning i namn. Alltså varför man heter som man heter här uppe. Typ Bränns, Knäpp, Lång, Fart och Rapp. Får gå in grundligare på det när jag har tid... Men nu tänker jag bara skriva ner några av dagens nya ord innan jag glömmer bort dom...

Dagens nya ord:

Avknoppare = Filial. Alltså en liten butik/verksamhet som tillhör ett hk nånstans.

Levande fäbod. = Kossor på vägarna. Man tar alltså hela gårdar och all mark som tillhör gården å gör ett jättestort hägn. (enorm kohage) Att det kom nån liten riksväg emellan kan ju inte markägarn hjälpa...)

Visa-snoppen-dräkterna = Dom skidåkarna som är först i mål i Vasaloppet... Det är ett sätt att skilja motionär från elit. "Åker du för skojs skull eller är du en visa-snoppen-dräkt?"

Å lunch i Mora. En enda bild har jag hunnit knäppa idag. Fy skäms, skärpning imon. Men nu skunda, skunda.

Skunda, skunda!

Uj uj uj...Galet så trött jag är... Borlänge har bjudit på strålande väder och... sicken dag... Å det var inte många timmars sömn inatt. Jag stupar snart.

Tänkte bara sätta mig här på mitt lilla rum, äta min lilla räksallad, checka av lilla schemat för imon å sen öh.. typ stupa. Imon blir det sambesök med en åf till våra gemensamma kunder. Han fick fria händer att sätta schemat på sin hemmaplan. Å vad skådar mitt norra öga när jag slänger en blick på det??? Jooooo... Klockan 8.00 imon bitti ska vi vara i ORSA! Det är drygt 11 mil från Borlänge raaakt ut i busken! 11 mil! Klockan 8!

Likt Gunde sa han bara:
"INGEN fara, jag kan köra. Tar bara en timme å en kvart. Om vi skundar! Vi ses utanför mitt vid kvart i sju! Skunda, skunda! :))"

Himla människa.
Gunde - Pettssonskan, 1-0

Det värsta är att jag inte ens kan bli arg på den härliga karln med den störtsköna dialekten... Frukost på hotellet serveras från klockan halvsju... Hur löser jag det tro? Får nog grunna på den en stund. Men helt klart måste jag nu ut å reka vägen till vår mötesplats imon bitti. Halva Borlänge är bara en stor uppgrävd byggarbetsplats. Växer så in i... (det är typ därför jag är här...) GPSen har inte en suck i det stora hålet med vägar som inte finns... Å Gunde sa "Men du hittar va? Det är bara rakt fram å till vänster å sen när det ser ut som du står mitt i Dalarnas Krakow - så svänger du höger. Det är en liten cykelväg - men du kan ta den så tidigt om du skundar!

Jaha. Tack för den. Ut å reka nu då. Sen ska jag bara... Å sen bara... Sen zzzzzzzz.

Dagens överraskning...

Men vad förvånad jag blev idag då... Veeem i hela världen har nominerat mig till det här spektaklet??? Är det du Ewa med dubbelve??? Jag misstänker att det är du, annars har jag verkligen ingen aning... Å motiveringen hade ju varit lite intressant att få veta! Istället för att bara få ett mail såhär...

Om det är du little Ewe... Jag pallaaar
inte en sån helg till!!! Jag har nyss fått koll på handväskor, telefoner och lyckats göra mig av med både Timell å Isaksson... Men lite segway i NY hade iofs gått att klämma in i schemat. ;)

Tack! Who ever you are... <3

Lite snö någon?

Jag får börja med att säga förlåt.
Hur jag än bär mig åt så kommer jag bara åter till fakta - nämligen att det är mitt fel att vi just nu kan blicka ut över ett jul-likt snölandskap. För jag:

1, tog glad i hågen min tunna röda vårjacka när jag gick till jobbet imorse.

2, jag ska köra bil till Borlänge. Å sen dessutom till Orsa, Mora och Tjotaheiti.

Självklart blir konsekvensen av dessa oansvariga handlingar - snö. Så jag tar på mig den, ber så hemskt mycket om ursäkt för att fler blir drabbade av mitt vansinne och fortsätter att som alltid hålla en låg profil. Ska inte upprepas. Ursäkta, ursäkta.

Strandad

Jaha. Gick en ordentlig runda imorse i mina mbt-pjucks. Sol och vårkänsla. Löjligt härligt. Och ev en  liten släng av hybris. "Å va bra det här går. Känner verkligen ingenting i min lilla fot. Med dom här dojjorna kan jag ju gå hur långt som heeelst! Ååå! Jag kommer kunna gå Råå-dalen i år! Varenda morgon! Yes, va smart att jag har tagit det så lugnt de sista månaderna. Nu är skiten över!"

Sen snabbdusch och en alldeles egen fyndrunda som Gemarkskan öppnade upp för på sitt PP! Lite stickat och lite hoods till döttrarna för 50:-/st! Det funkar! Själv väntar jag fortfarande på att jag ska hitta den där jackan som gör mig smal, är skitsnygg, ser snuskigt dyr ut och är jättebillig. (hittade den inte på PP heller) Tiden börjar rinna ut, kanske skulle fundera på en poncho istället? Sen vidare till M-markt.... Dagens uppdrag var att köpa 4  st digitalkameror, med 4 separata garantikvitton, på 4 olika vanliga kvitton och med 4 kvittokopior. Va bra det gick! NEJ! (priser i en tävling som vi hade på jobbet...)

Man kan säga så här. M-markt är jätteduktiga på att ha en massa prylar hemma. Men när du önskar dig nåt utöver det vanliga (gällande pappersarbetet) så går det inte lika bra. Och det var där nånstans mellan kassan och kameraavdelningen, som jag detaljerat kan beskriva vägen emellan efter 3 turer fram och tebax (som ligger lääängst bort i hörnet från kassorna sett) som min vänsterfot tog slut. OCH SEDAN HÖGERN!

Så den som såg en tant som stog i kassakön på tå och såg lite småirriterad ut - såg rätt. Jag hoppas sannerligen att det är en högst tillfällig åkomma för att jag tagit för många steg i mbt-erna idag... (dom är rätt jobbiga för fötter och vader om man inte är så van...) För nåt annat tänker jag inte ens tänka på!!!

Så nu är det högläge i soffan ett par timmar. Lite pappersarbete passar fint till denna strandade val. Jag har världens goaste ute-vecka comming up! Utan flänga runt och blanda ihop sänglampor. 3 dagar i Borlänge! Dock med lokala utflykter (Malung, Orsa... ) men basen är ändå Borlänge. Sen hem med Karlstadskunder i släptåg för hockey och middag på tors. Skärp te er nu Håve...

Nähä. En liten enorm värktablett kanske?

Ännu en ljuvlig tur i vår Herres hage...

Kvalitétsmys

Denna vackra lördag blev en så fin dag med mitt stora hjärta. Det är så mysigt att få lite tid med sina tonåringar, en i taget ibland. Och eftersom Kajsa deltar i VM i social och håller sig mest i Bankeryd denna helg, var tillfället ypperligt att umgås med Emme som var hemma utan planer.

Vi började dagen på stan, strosade runt i affärer, lite småshopping, mycket fönstershopping, en riktigt mysig fika/lunch på ett av konditorierna och bara lite allmän tid tillsammans... Så mysigt, vilken lycka att ha en 16-åring som vill spendera lördagen med sin mamma. Inte verkar hon skämmas det minsta heller.

Mormor (min gamla mamsing) ringde såklart för veckorapport när vi stog som bäst och luktade på lyxiga tvålar i en affär. Och när jag berättade om vad vi hade för lördagsplaner så sa hon: "Åh vad härligt. Det är ju nåt speciellt med Emelie, det har vi ju alltid sagt. Det är ju som om det är extra go-het i den flickan!"
Jag kunde inte annat än att hålla med. Hon är inte dum gam-tanten... ;) Och den extra go-heten har jag njutit av hela dagen. Snällare barn kan omöjligt finnas. Så mycket kärlek.

Dagens shopping-guldkorn var vi oxå rörande överrens om. Lite nya ord till vår köksvägg.

Och sen soffmys. Enkel middag framför tvn till Mello. Chilimarinerade kycklingben med ostcreme, ajvar och sallad med avokado. I love this diet... =) Och Miskovsy -min favorit!!! Kul! =)
http://svt.se/melodifestivalen/20120224193704/lisa_miskovsky_why_start_a_fire_hela_laten

En espresso får hålla mig vaken tills det är dags att hämta Kajsa i Bankeryd. Och en sak kan jag konstatera - den här dagen lyckades vi fånga. <3

Ängel

Underbart att få vakna och se att det nästan är ljust ute. Det går helt klart åt rätt håll. Och nu kommer solen, himmeln är ljusblå - det kan bli en vacker dag.

Idag tror jag att solen skiner för den fine lille killen i mina hemtrakter. Det gör så ont i hjärtat, men vår himmel fick en ny liten ängel igår. Jag tänker på hans familj och försöker förstå orden "aldrig mer". Det går inte. Mina tårar rinner för orättvisan. Jag kan inte ens förstå deras sorg, bara glänta på den när jag tänker på mina egna hjärtan - om det hade varit nån av dom... Jag undrar helt ärligt: Hur klarar man det?

All min respekt finns för denna familj, för den styrka som krävs att ta sig igenom det ofattbara. Jag kan inte sluta tänka på dom. För mig och de mina är det bara en ny vanlig lördag. För någon annan är det en lördag där livet har stannat. "Montera ner himlen, häll ut haven - de behövs ej mer..." Men nej, världen fortsätter - jorden snurrar vidare. Även om det inte behövs.

Sov gott lille kämpe, du berörde så många.

Hela texten från fonden finns här: http://www.barncancerfonden.se/10828

Hjälp forskarna att kunna hjälpa...

Rehab

Ta hand om mig själv-dag. Jobbat ytterst få timmar. Sen Fot-Jocke, Kirurgen, optikern, sol å vår, klänning, puss på flickorna. Massa fina ord på en å samma dag.

Å nu en bit mat på Matvarufabriken med tjejerna.

Trevlig helg på er!

Lugn och fin

Nu har jag lugnat ner mig...

Varje gång det sker en incident som gör att jag vill skänka bort något av mina barn (oftast den yngre varianten) till någon bättre behövande - så kokar det i mig en liten stund innan jag kommer ihåg min taktik... För det är ju så himla onödigt att vända upp å ner på världen för skitsaker. DÅ tänker jag på den här:

Det är mitt allra bästa knep att inte balla ur i onödan. Sen är det sällan några problem att lugna ner sig. Alla mår bra. Alla lever. Nu säger vi förlåt till varandra och sen är det bra igen. Om du inte har läst den boken - så gör det! Jag läste den på en klippa i Bohuslän sommaren 2008. Folk på dom klipporna undrade varför jag låg och lipade i min bikini.... Den handlar om Malin som förlorade 2 av sina 3 barn, sin man och sin bästa vännina i tsunamin. Hon fick "övningsåka" hem från sjukhuset nån dag i veckan en liten stund för att bara lära sig att gå in i huset, titta in i köket och se på alla köksstolarna runt matbordet. Hon föreläser oxå, gå och lyssna om du har möjligheten!

Som sagt. Tjugo över åtta eller tjugo över nio... Skit samma. Alla lever. Alla dagar behöver inte gå till historien som världens bästa.

Kul kväll

Jobbade till kvart i åtta, åkte direkt från Taberg till Bankeryd för att hämta Kajsa efter innebandyträning vid tjugo över.... Efter en halvtimma i bilen på parkeringen utanför hallen började det bli lite segt... Antal svar på mobilen: 0 Antal svar på alla sms jag skickade henne: 0

Det är inte så lätt att ta sig in i en idrottshall med kodlås om man inte kan koden... (don't try this at home) men till slut lyckades jag i alla fall...
- Va? Sa jag tjugo över åtta? Ojdå. Jag menade tjugo över nio...

Jag blev så arg så jag gick ut igen. Efter en liten runda kan jag rapportera att samhället är dött, inga direkta veckohandlingar verkar vara aktuella i de två mataffärerna ikväll, skoaffären är stängd, en ljusblå Opel borde byta ljuddämpare och ingen övertidsverksamhet hos nåt av dom företag som ligger utmed genomfartsleden.

Min stackars andra dotter fick då ingen mammalagad mat idag i alla fall... Jag tror vi glömmer den här dan. Oxå.

Kvällslivet i Bankeryd

Nytt material...

...spä på bara.

Ledsen

Det här är inga enkla dagar... Det är dagar som som vill påminna oss och bekräfta det som vi så lätt glömmer bort mellan gångerna. Precis som varje gång jag blir varse om min flygrädsla. När jag redan sitter på planet och upptäcker att det är försent.

För livet är inte rättvist. Det finns ingen mening. Det finns inga mirakel. Och det är så tungt, så tungt varje gång vi får det svart på vitt. Hur kan vi glömma det mellan gångerna? Små barn ska få leva, leka, vara glada och friska, växa upp och bli vuxna människor. Inte förlora sin kamp mot overkliga monster som Hepatoblastom. Som dock finns i verkligheten. Och är tusentals gånger värre än monstren i sagorna.

Och människor är inte alltid de som de utger sig för att vara. Människor som fyllt våra hjärtan med glädje och våra hjärnor med energi. Vilken enorm besvikelse det är att upptäcka att de bara var en bluff, när det händer. Ett luftslott. Det gör oss så ont att se det rasera. Och hur kan vi glömma det mellan gångerna?

Jag har inte svaren. Men jag har så mycket att vara tacksam över. Jag tror att du har det också. Låt oss ta hand om det och göra vårt allra bästa med det. Gör det idag! Imorgon kan villkoren vara helt andra. Det finns inga garantier, inga kontrakt på det vi har. Vi är bara små, små kryp på ett jordklot och när som helst kan vi vara i någons väg. Börja idag.

Så kommer glädjen tillbaka. <3

Tonåring, check.

Jaha! Då vet ni sanningen om hur smidigt det var att ta sig från Luleå till Umeå. Om det kan jag ju oxå bara nämna att varken kund, namn, bostadskvarter eller pris - har någon som helst anknytning till verkligheten... Det var mycket mer galet än så - men det kan jag nog inte fläska ut här... Dock var tajmingen med mitt sms alldeles, alldeles sant. Och att göra rätt sak på rätt tid och plats är oxå en konst att lära sig! Och samtidigt vara så ödmjuk som jag. ;)

Idag har det varit vår! Man blir toklycklig! Ikväll är det tjock is! Man slår ihjäl sig! Men min lilla dotter som för en gångs skull var hemma när jag kom hem från jobbet (när det fortfarande var ljust ute!!!) - tog inga risker. Nejdå. När jag äntligen fick upp den igenbommade dörren in till hennes rum och hade hämtat mig från den första vågen av chipsdrypande luft som träffade mig i ansiktet - kunde jag genom dimman skönja henne liggandes i sin säng, under täcket, med alla kläderna på (och mössa) tittandes på film och ätandes chips med kebabsmak.
- Men skärp dig... Tror du att det är fredagskväll eller?
- Mmmm, mysigt äre...
Ett fånigt flin över hela ansiktet och ett ansiktsuttryck som bara gör mig så himla fundersam, fick mig att bara meddela att jag går ut en runda innan det blir mörkt, och sen stänga dörrn om oset igen. Fundersam blir jag att hon är så himla borta ibland... Sådär härligt 70-talsborta... Bara ligger i sin säng och säger att: "Det är gööött morsan" Suck. Ibland undrar jag om jag ska börja leta efter nån form av gräs i hennes rum. Typ cannabis. Men nästa sekund är hon på innebandyträning. Eller ute och springer. Då går det i hundratjugo. Finns det inget mittemellan? Finns det nån mer som haft nån sån där tonåring tro? Jag har liksom ingen erfarenhet av den där 70tals-koman, aldrig sett den förut. Själv var jag högt och lågt i den åldern. (oxå) En liten släng av damp gör ingen illa. Och min stora flicka gled liksom igenom puperteten helt obemärkt. Det enda jag minns av den är en dag som hon sa:
- Mamma, jag tror jag är fjortis nu. För jag dricker mjölk direkt ur paketen.
Vi kunde bara konstatera fakta och checka av det på listan. Tonåring, check. Så var det gjort. Men med den här lilla är det nåt annat... Ska man behöva söka för det tro?

För övrigt är det hög tid att ringa ett jobbigt samtal. Jag kommer omöjligt hinna med fotbollandet om jag ska resa landet runt. Och ta hand om lilla kolonin... Och döttrarna... Men man kan inte få allt här i världen.

Tjopp!

Nr 2...

Meeen va gör jag för feeel??? Jag blir gaaalen!

Snabb söndag!

Var tar den här helgen vägen? Den rusar ifrån mig! Och lilltrollet bara sover och sover... Hon har lite att ta ikapp från veckan med läger... Igår väckte jag henne tillslut halvtvå, för jag behövde liksom hennes tvätt... Idag får hon nog faktiskt sova tills hon vaknar, ansiktsfärgen var fortfarande nånstans mellan genomskinlig och vit igår.

För övrigt så är jag lite lycklig över en timmas catching up med Ewa nu på morgonen! Finaste har nyss kommit hem efter en veckas fjällsemester. Vi fick oss några goa skratt när jag berättade om min veckas högst märkliga tillfälligheter och coincidenter. Miss you like crazy! Snart vännen...

För övrigt försöker jag nog få ihop en liten beskrivning om hur man kör vilse och gör affärer nånstans mellan Burträsk-Bygdsljum och Bullmark. Kan se humorn i det nu i efterhand... Bjuder på den framåt kvällen.

Men nu ut! Det snöar!

Veckans...

...var är jag? När mina ögon promt skulle öppna sig kl 06.27 idag - var min första suddiga tanke: Oj, på det här hotellrummet har dom en precis likadan sänglampa som jag har hemma...

...vin. Pelle tyckte i alla fall att det var lite roligt.

...biltur. Lång. 143 mil stog mätaren på när jag lämnade igen bilen. Inklusive Flurkmark.

...myt. Donken finns i Luleå. Det är inte sant att dom bara har Max. Här är det levande beviset just utanför mitt hotellrumsfönser.

...vinter. Galet så kallt det var där uppe. Men vackert. Jag längtar redan tills nästa gång jag får åka upp där och bekanta mig mer med pärlorna.

...söta. Luleåborna som var så lyckliga för sin första vårdag i minus 10. Kunde inte sluta le åt det när jag kom hem igår och det droppade från taket. Fick t.o.m ta av mig jackan i backen uppför Åsenvägen. Tur att dom slapp att se det.

...buske. "Bo i busken" har fått en ny innebörd. Tänk så många olika utsikter det finns.

...aw. Avslutades sedvanligt på Småländska Kolonin med kaffedrink. Dock med helt fel sällskap.

Jag är hemma

Hemma i vårsolen och milda tempraturer. Och det är helg, jag är klar - vilken lycka. Och jag är hemma - på alla plan. Vilken ännu större lycka.

Hemma. Pratade länge med min gamla Husqvarnakund och numera vän Charlottan på vägen hem. Det var längesen vi hann snacka ordentligt men hon hörde det direkt. Att jag är PÅ igen, att jag har vilat mig färdigt. Och så är det. Nu har jag vilat mig i 2,5 år - nu är det dax att börja jobba igen. Jag behövde nog pausåren av en massa olika anledningar, men nu är det hög tid att vakna. Jag är så glad att jag stannade kvar och höll ut tills det blev läge, det här känns verkligen som att komma hem. High on life.

Fot. Det var en go känsla när Vättern dök upp i solen vid Brahe hus... Åkte hem och packade ur innan jag åkte ner och lämnade tebax bilen på Avis i stan. Tog tillfället i akt att hoppa över taxin och tog en prommis hem i det ljuvliga vädret istället. För nu får jag gå lite igen... En två-tre km är ok säger Jocke om jag inte får ont. Och jag hade precis två km hem... Det gör aldrig ont just när jag går nu, därför är det lätt att få en släng av hybris när jag väl är igång - så jag övar mig på att 3 km är max, jag får inte ta ett steg till. Det är svårt, men det går... Nu bultar det dock ordentligt i eländet. Det är det som är dilemmat, att det gör ont efteråt - och så fort jag känner så, så får jag inte gå en meter till säger han, fotdoktorn... Men idag hoppas jag att det är högst tillfälligt. För jag kan då inte sitta still.

Barn. Jahopp, här var ju ingen hemma i alla fall... Bara ett kvitto som jag inte kände igen på en dunjacka(!) låg och blänkte på köksbordet, när jag kom hem. Hm... Just det ja. Barn! Jag har ju barn! Herregud, var är dom tro? Hm... Stortjejen är kvar i Vemdalen några dagar till med sin pappa + familj. Så henne behöver jag nog inte oroa mig så mycket över. (nu heller) Men det där lilla trollet som antingen är jätteglatt eller jätteilskt? Var är det? Hennes konfaläger skulle ta slut idag om jag inte missminner mig... Borde innebära att jag ska hämta henne nånstans snart? Inte svarar hon på sms heller. Jag hoppas det beror på att hon är i djupa skogen. Jahopp, dags att ställa sig utanför Sofiagården då kanske? Och jag kan nästan inte vänta på att få se hennes min när jag avslöjar att jag inte ska vara hemma ikväll! Hon kommer bli så lycklig! (det är mycket roligare att ge än att få)

AW. Sen blir det aw med exkollegan och nya chefen som vill att vi ska ut å fira. Jaja... Man får ställa upp. ;)

Norrköping för tjyven

Fördelen med gubbaväldet är att dom flesta börjar jobba redan kl 7 på morgonen. Så jag hann två tidiga besök imorse och kom iväg i bra tid från Gävle. Det sas nämligen att det skulle bli SNÖ framåt eftermiddan... Och den ville jag helst undvika nu när vägarna äntligen blivit bara. 2 kördugliga saltade och ickehalkiga filer på E4an plötsligt, istället för 1,5 i ett halvtaskigt skick. Men jag dundrade på i solskenet, hoppade min längtan att få stanna till i Sthlm å käka lunch på nåt nostalgiställe och hann lagom fram just som snöovädret drog in!  Hann tom nåt besök på eftermiddan i Norrköping. Väldigt lyckad dag med positiva överraskningar i jobbväg och den första dagen denna vecka som jag känner att jag varit effektiv. Jag har lite att öva mig på här... Det är inte lätt att vara effektiv när det är 25 mil emellan ställena. Men ändå...

En del åker norrut, en del söder ut... Fick en fin rapport från min Jenniepennie som tagit sig en tripp till Skåne för att kolla till det. "Allt lugnt" och en liten vinterbild på min pärla, kändes inte dumt alls. Bara att hålla en tumme att inbrottsvågen är över för i år. Jag vet att 24an inte ser mycket ut för världen, men Jennies bild fick mitt hjärta att göra några dubbelslag. Ååå, vad jag längtar nu. Efter den där första värmande solen i lähörnan. Efter det ludna gröna över åkervyerna när man närmar sig på E4an, fastän det fortfarande ligger snö kvar hemma. Vår i Skåne. Det kan inte finnas något bättre. Bara 5 veckor kvar tills det är dags att ställa allt till rätta för den här säsongen. Ååå!

Och imon äre fredag! Känns som hög risk för en aw när jag är tebax i Jönkan. Jag är lappsjuk efter en vecka på vägarna! Nu tänker jag ta en ordentlig genomkörare på hotellets gym, så kan jag säkert sova inatt oxå.

Tjopp!

Ny etapp

Nähä, en tre, fyra timmars jobb här i Gävle, sen bär det söderut igen. Dagens etapp är 32 mil å jag sitter just å funderar över hur lång tid den kommer ta. Dilemmat är att ta sig igenom Fjollträsk. Kan ta ingen tid alls eller bli bomstop i ett par timmar. Något meckigare än t.om Burträsk.

Men om jag skulle stanna där en runda istället då? Å jobba heldag imon istället? Hm... Det är för mycket att välja på nu. Jag får äta frulle å tänka på saken.

Gävle

Efter Sundsvall kommer Gävle. I alla fall om man åker från norr mot söder och inte bryr sig om att stanna i varken Hudiksvall eller Söderhamn. Söderhamn är ju föresten väldigt långt norrut, det har jag alltid tänkt och tyckt i hela mitt liv. Plötsligt känns det som om det ligger i södern... Tänk va allt blir relativt om man bara börjar tillräckligt högt.

This is not my first time in Gavle. Jag har varit här en gång för 17 år sen, 1994... Då på forntiden bodde vi (jag och barnens pappa) i Stockholm. Och tänk att jag minns vår Gävletripp i detalj med mitt hästaminne. För det var en sån där helg som bara dök upp mellan jobb, OS, VM och lite vanlig allmän idrott som han jobbade med och vi bara sa att vi måste göra nåt. Vi lät disken stå, stängde och låste den lilla lägenheten på Kungsholmen och satte oss på tåget till Gävle - för att komma bort en stund och göra nåt ihop. OCH hälsa på Bjölles dåvarande kollega på SR som påpassligt nog bodde här. (Nu jobbar han inte kvar på radion mer utan på svt och är utrikeskorre i USA, jag tänker på Gävle varje gång jag ser honom i rutan. Stefan Åsberg...)

Från Gävle 1994 har jag 2 starka minnen:

1, O´learys. Det var vinter och kallt, jag hade grön dunjacka och tjock brun halsduk. (jag vet, jag har en skada som gör att jag minns helt meningslösa detaljer) Måste varit den sista i november... För bocken höll på att sättas upp. Han släpade mig genom halva stan (Björn, inte bocken) för vi skulle absolut äta middag på O´learys på fredagskvällen. O´learys fanns på den tiden bara i tre städer, Sthlm, Gävle och Båstad(!). Vi var deras största fans och missade aldrig ett pitstop hos någon av dessa. I Gävle åt vi deras specialite: gratinerad löksoppa och givetvis den enda lagliga fördrink som denna sportsbar har patent på - Bloody Mary med en hel färsk selleri ståendes i det höga glaset. (Sveriges bästa BM om du frågar herr Geijer.) Det irriterar mig järnet att ingen av dessa legender finns med på O´learys meny längre! Men i varje stad måste jag förstås kolla. Kan undra om stället finns kvar här? Ett par timmars jobb nu men sen måste jag ut och leta efter det. (och kolla menyn)

2, Middag hos Åsbergs. På lördagskvällen var vi bjudna till lilla familjen Åsberg. Deras lille ettåring satt med vid middagsbordet och hamrade och spillde, gurglade och charmade oss. Stefan blinkade menande åt oss och vi föll pladask. Vår första dotter Emelie kom den 17 augusti året efter... Hur jag än räknar på mina fingrar så får jag det till exakt eh... ehm... 9 månader. Host.

Men för övrigt känner jag igen mig förvånansvärt lite. Minns stan som ganska liten. Men den är ju riktigt STOR! Var här i hyfsad tid (vägarna börjar bli allt bättre) och hann gå en runda i dagsljus/skymning. Men nu hinner jag inte med det här mer... Kan undra om det gör sig med ett glas vin till offerthögen?

Sundsvall

Min färd genom vit vispgrädde utmed den otroligt vackra kusten har gått vidare. Ny mellanlandning i ett snöigt Sundsvall. Detta efter ett lätt stopp för sen lunch och påfyllning av spolarvätska i Örnsköldsvik. Svaret är ja på båda frågorna. JA, en hyrbil borde innehålla en full behållare med spolarvätska när man plockar ut den på flygplatsen. Så var det inte i detta fall. Men upptäcktes först idag då det blivit lite ljummare och börjat snöa, dvs lite klabb på vägarna istället för bara is-tvättbrädor. Tumme ner. JA, jag kan öppna en motorhuv och hitta rätt höööl för att åtgärda saken. Slabba och spilla och svära och frysa händerna av mig. Jag vet oxå hur man går in på en mack och helt enkelt pekar på sig själv och säger: "Hej, jag är tjej. Kan du hälla i lite sånthäringa i min såndäringa?" och så bara peka på fordonet i fråga. Idag var jag dock inte på det hjälplösa humöret, så jag löste den svåra uppgiften på egen hand. Bilmekaniker i mitt CV, check.

Jag gillade Umeå! Ung stad, full av liv och rörelse. Massor av folk ute på gatorna en helt vanlig måndagskväll. Blev smått förvånad där. Men tydligen är det studenterna som gör sitt. Bara vackra gamla hus och SÅ mycket snö. Umeå är visst ett snöhål. Men bäst av allt, 4 nya hotell ska byggas där med byggstart i höst/vinter. Och massvis av lägenheter. Alltså helt klart en del underlag att jobba på och stora anledningar att återvända. =)

Jag längtar tills det inte är vargavinter längre och jag får åka hit igen. Höga kusten, Härnösand... Jisses så vackert städerna ligger som ett pärlband utmed havet. Jag blir ju religös. Det är lite meckigt med vispgrädden å kylan så här års, men jag tänker mig att när det är dax att åka upp nästa gång så kanske det kan bli väldigt, väldigt trevligt att kunna stanna till och undersöka pärlorna närmare. Föresten så känner jag en som växte upp i just Härnösand. Och han säger att det nästan var lika fint att växa upp där, som i Grimsås. Jag tror han har rätt. Hm... Inte Dumihuvets pöjk det där inte.

Dagens reflektion: Det finns snö och det finns snö. Vem har inte sett snö förut? Men snön här uppe är så oerhört VIT. Den är så vit att det sticks i ögonen. I städerna, på vägarna - inte smutsig ens där! Ser verkligen ut som gräddtårtor i högar överallt. Det blir lixom aldrig så mildt att den börjar smutsa ner sig. Lovely!

Gårdagens reflektion: Igår när jag var ute och körde bil mitt i busken i en fyra timmar sådär... - så hann jag tänka väldigt många konstiga tankar och fundera över ännu fler ointressanta saker. Tex så dök det ibland upp ett hus eller två utmed vägen. Lyste i alla fönster, bilar utanför. Alltså året om-bebodda. Det var bara det att dom hade 10-15 mil till närmsta lilla minsta by som kunde tänkas innehålla en affär! Hur löser dom det rent praktiskt? Snacka om VM i veckohandling! Och har dom någonsin fått känna smaken av en hämtpizza en fredagskväll? Näää. Inte en varm i alla fall...

Gårdagens dröm i djup icke-civilisation: Om jag hade obegränsat med pengar och tänkte att det kunde va lika bra att köpa på sig en sådär 10 ställen som man kunde hålla till i när man hade lust, typ kolloni i Skåne och hus på Barbados och sånt därnt - då skulle jag köpa mig en sån där liten röd stuga mitt ute i potatismoset långt, långt bort från alla hämtpizzor i världen. Den går in på topp 10, för där är alldeles, alldeles tyst. Fridfullt. Massor av orörd luft att andas och ett par gamla trälaggar lutade mot farstuväggen. Köksspis och raggsockor. En å annan mus över golvet kanske. Men man kan ju ha en katt? Mammas torp i Grimsås By är en stark 11a.

Jag tror jag går ut i Sundsvall och köper mig en lott.

Umeås svar på sandslott...

Sundsvall från fönstret

Ume

Jag har jobbat sen halvsex imorse, nådde hotellet i Umeå ungefär nu. Man kan säga att dagens lärdom är att inte vara så jävla positiv som jag är ibland... För jag valde den kortaste vägen hit. Inte den största. "Det kan väl va kul att få se lite mer av Norrland än bara det som finns utmed e4an?" tänkte überpositiva AKP. Så jag slog till och åkte över Burträsk, Bullmark och Flurkmark.

Det var kul. I två timmar. Sen var det inte kul mer. Men dock en väldans massa mil kvar innan tecken på civilisation. Resten kan ni räkna ut själva.

Jag tänker glömma att jag har missat en em/kväll i vackra Umeå och helt enkelt gå på bio. Ja just det. I en stad där man inte känner nån måste det väl va helt tillåtet att gå på bio på egen hand? Men faktiskt så skiter jag i vilket, för jag vill se filmen. Så enkelt är livet ibland. Å jag har inget emot att gå med mig själv. Jag är jättetrevlig.

Fast kanske inte ikväll då... Det är därför jag ska va tyst å se på film. Utan popcorn.

I Luleå är dom lyckliga. I dagens lokaltidning var ett uppslag om den första vårdagen som verkar ha varit igår. (sol och minus 10 bara) Den tre km uppskottade isbanan hade dragit massor av lyckliga människor. Själv tyckte jag nog att det påminde lite om vinter.

Imon blire en heldag i Umeå. Sen vidare till Sundsvall. Jag tror jag tar e4an.

Lule

Ok, jag erkänner. Jag är galet flygrädd. Det har dykt upp på senare år å blir bara värre för varje år. (varför???) Jag lyckas bara glömma det mellan varje tur. Men vips så kom jag på idag vilken nära döden-upplevelse det var när vi skulle hem från Turkland i somras. Nu kan jag inte förneka det längre. Svettpärlorna å mitt vita ansikte gav mig nån ängslig blick från värdinnorna idag. Skit oxå, jag vill inte va flygrädd! Men just nu är min högsta önskan att få avboka sommarens trip. Men skit i det nu!

Oj va snö här är! Vita vägar och rondellerna ser ut som stora gräddtårtor. Hängbjörkar med rimfrost. -14 och dimma. Hm... Det är den bästa beskrivning jag kan ge. Sagolikt vackert är det i alla fall! Och kallt.

Hittade min hyrbil. "Hey kompis" Vi ska göra en 125 mil ihop under dagarna som följer. Sen hittade jag hotellet oxå. Fick en liten utskottad ruta i grädden och tom med belysning så att jag kan ha koll på min lille vän från mitt hotellrumsfönster.

Och i serien som handlar om "platser i Sverige jag aldrig besökt" tar jag nu ett rejält tag och börjar helt enkelt uppifrån. 3 bokade besök här imon. Sen går färden vidare söderut till Umeå.

Visst finns det renar här? Gubevars. Tänk om det kommer en hoper renar över vägen? Lite extra körtid kan nog va bra att lägga in i schemat.

En k*ta har jag sett oxå! Såg mysigt ut. Men kallt. Brrr. Men nu ska här sovas. Lycka till med det Pettsson.

Å där är dom iväg!

Min nyss påbörjade helg verkar vara slut. Min vilken lördagskväll så lyckad, kommer jag leva länge på! Det var ett av dom få tillfällen som inträffar per halvår då dottern glömde av att vara tonårsdryg å morsan dög.

Vi lekte med fotoappar, (för den som missat det) lyssnade på musik, sjöng, åt, såg Mello tillsammans och bäst av allt - låg sked i soffan å berättade våra hemlisar för varandra. Det var en kväll av yttersta kvalité för en sulten tonårsmorsa. Idag var hon fortfarande lika go, undrens tid är inte förbi.

E åkte till sin pappa redan igår, då dom skulle börja trippen till fjällen redan tidigt imorse. Jag avverkar första etappen till Luleå just nu. Swebus till Arlanda. Kajsa shoppar loss på A6 när ingen är hemma å kan slå henne på fingrarna, men strax går även hennes bil till konfalägret.

Buss är helt ok. Inte särskilt mycket folk å två elluttag. :) Tåg hade såklart varit det optimala, men det förutsätter förstås att man håller tidtabellen. Eller åtminstone kör hela vägen fram inom någorlunda tid. Så...

Det var väldigt länge se jag flög inrikes. Hm... Kan det va såpass som nästan 20 år sen? Men då gjorde jag det ordentligt. 3 års pendlande Borås - Sthlm innan jag flyttade dit genererade i 1-2 flygresa/månad under den tiden. (det var JAG som var så ung att jag kom undan med ungdomsbiljetten för 250:- i mån av plats. Bjölle hade passerat 25 redan då) Känns väldigt konstigt att det var så längesen jag levde mitt liv på Arlanda/Bromma/Cityterminalen å flygbussarna. Känns ju som hemma. Å här sitter jag å inbillar mig att det kommer se likadant ut å funka likadant. Hm... Ev så kommer det inte det... Redan igår kväll började jag ana oråd. När jag fick ett sms från SAS som meddelade att det redan nu gick bra att checka in, bara till att svara JA på detta sms. Jaha? Nu? Vad är det för fel på att vara där först? Hm... Jag är skeptisk till nymodigheterna. Pftt.

Jag har dock gott om tid att leta reda på ev nybyggda terminaler och checka in manuellt. Men det tar en stund att åka till Luleå. Galet så långt det är. Lika långt som till Italien tror jag. Varför kunde jag inte få Italien som distrikt likaväl då? Jag får ta upp det på måndag.

Helg!

Nähä. Nu tar jag helg. En sak har jag missat och det får jag fixa imon bitti. Men nu har jag koll på nästan allt. Inte riktigt, men nästan. Såpass att jag tillåter mig själv att tillbringa resten av kvällen med att inte tänka på nånting alls. Eller rättare sagt: Jag tvingar mig själv att stänga av hjärnan resten av dagen. Jag ska laga mat och se på tv med Kajsa. Det är sånt man gör på kvällarna. Det har jag hört.

Galet så lite jag tittar på tv. Skulle nästan kunna slänga ut eländet. Fast när jag väl tittar så tycker jag att det är jättemysigt. Nästan som att gå på bio. (Nån gång ska jag berätta om exakt hur mycket jag gillar att gå på bio och varför.)Skärpning! Ikväll får det bli Mello. Till bakgrundsljudet av Kajsas chipsknastrande. Själv ska jag mumsa till det med ett glas vatten. Kanske en isbit oxå.

Packa, packa, pa-a-ckaaa!

Stora packdagen! Idag gäller det att hitta och få ihop alla lösa trådar, för imon smäller det. Kajsa åker på konfaläger, Emelie en vecka till Vemdalen och jag själv ska till yttre Mongoliet (läs Norrland). Kan det inte vara sommar istället, så packningen får bestå av shorts, klänningar och linnen? Näää. Vinter ska det va. Dunjackor, mössor, vantar, tröjor, raggisar och långkalsonger. Tjofadderittan lambo, så smidigt det är. Och Kajsa går såklart på "HV-konfan" i Sofia i stan, så där är temat idrott. Såklart. Det ska springas och tränas varje dag. Träningskläder till det - check. Emelie ska åka med "den andra familjen" i vårat liv och jag ska inte påstå att jag belastas särskilt mycket av den packningen. Bara lite allmänt, sen sköter dom det stora hela. Så jag antar att det finns ett gäng till som har lite att stå i idag när dom ska dra iväg 5 pers imon. Å vad glad jag är att dom fick med sig E och hennes kompis. Lycka!

Och om jag hade fått nåt gjort igår så kunde jag ju faktiskt haft en ganska go lördag ändå. Med lite småplock, pill och pack. Men nu blev det ju inte så... Så det är bara att bita i den allra suraste sorten av äpplen (omogna ingrid marie?) och pallra sig iväg till jobbet. SEN ska det packas, checkas, rekas, tänkas, glömmas. Men tvätten är tvättad  och torkad och nerplockad för ett par timmar sen. Tvätten - check.

Nähä. Lets go.

Ps. Lite glad är jag ändå idag. Vågen visade -1,5 kilosar när jag blängt på den en stund och sen bestämde mig för att den skulle få en chans att säga sitt. Vatten och bröd utan bröd är jävligt effektivt. Det är bara att fortsätta. Den här veckan ska jag addera rödvin och renskav. Vilken jäkla bra diet jag har knåpat ihop! =)

Näää

Det finns jättebra fredagar å så finns det andra fredagar. Denna fredagen är helt klart en av andra fredagar...

Jag har lust att bröööla ut just hur orättvis den här världen är men tänker dock bespara er det... Eftersom jag är så jävla lycklig å har det så jävla bra. (som jag skrev häromdan) Och ja... Det gäller ju fortfarande. Men just idag lider jag bara lite av ett par saker som jag önskar mig lite mer av. Som tex tid... Och kanske en smula omtanke, en kram eller bara en liten jävla vänlig klapp på axeln.

Sen verkar det bli alla hjärtans dag oxå. Ett jävla tjat om det. Jag tänker iaf gömma mig nånstans i yttre Norrland å låtsas att kärlek mellan två vuxna inte finns.
(inte särskilt långt från sanningen i mitt liv iaf) Va sa du? Om jag har valt det själv? Hm... Det tror jag inte. Kan inte minnas nåt sånt.

Men nu får ni ursäkta. Jag tänker dra nåt gammalt över mig å vänta på att det blir lördag. För då ska jag jobba! För det hann jag visst inte idag. Eftersom det inte var en sån fredag! Eftersom vi är två man kort på jobbet å det börjar kännas nu!!!

Men annars mår jag fint. Lugn å harmonisk å inget bitter.

Nu kanske jag brööölade lite ändå... Förlåt.

Skånska I-landsproblem

Galet vad tiden går! Kan inte fatta att det är fredag imon, behöver minst en arbetsdag till för att få saker och ting i rätt fack. Men nähä... Det är torsdag idag hur jag än bär mig åt.

Och på hallmattan låg ett brev när jag kom hem... Ett brev som helt klart lobbar för att det strax är vår! Årets kallelse till Furets årsmöte på Samiras Gryta (en iskall resturang som är inklämd i en industrihamn i Helsingborg). Om 3 veckor! Det stod även en liten påminnelse i brevet om att vattenpåsläpp sker den 23 mars. Det är om 6 veckor! Gaaalet! Jag hinner inte med. Broms! Nog för att jag längtar, men jag har fortfarande inte satt ner mina i-landsproblem.

Jag har ett svårt val här... Dilemmat är så eländigt som följer - jag har en möjlighet att kunna jobba en hel del i Skåne i mitt nya liv. Alla detaljer är inte satta än, men det börjar bli dax att jag själv tar ställning till hur jag vill göra. Det finns två alternativ här:

1, Jag kan välja att jobba en del i Skåne och då kan jag utgå från min lilla stuga. Detta innebär att jag kommer att kunna vara där ännu mer tid och förlänga sommaren i Helsingborg både på vår och höst helt efter eget planerande. Låter ju inte så tokigt så långt... Men det innebär ju oxå att jag kommer att ta med mig jobbet till min lilla fristad. Jag kan ju knappast hälla upp ett glas vin och invänta Sanna och Pelle i mina utemöbler när jag trillar in där om eftermiddagarna med en offert-bunt under armen... Effekten av att smälla igen grinden på parkeringen efter sig och stänga ute den verkliga världen - kommer att försvinna? Hmm...

2, Jag kan välja att INTE jobba i Skåne och helt enkelt lämna hela området i händerna på en kollega... (för den möjligheten finns oxå, vi gör om allt som går att göra om på jobbet just nu...) Då kan jag fortsätta att åka på Värmland, Dalarna, Närke, Norrland, Östergötland, Blekinge och halva Småland... Då blir det väldigt lååångt till lilla stugan på fredagseftermiddan när jag just kommit hem från Borlänge. Eller Sundsvall...Hmm...

Det här är helt klart lite meck att reda ut. Balthazar har funderat på det här sen i november... Utan att komma nån vart alls. Om nån kommer på ett tredje alternativ så går det bra att höra av sig.

Vattensoppa

4e dagen på vatten å bröd. Fast utan bröd då. (ok då, ett litet, microlitet undantag igår kväll) Men jag har bara mig själv att skylla.

Framåt jul hoppas jag på att komma i mina kläder igen. Tills dess får dom ligga i garderoben och skämmas för att dom krympt helt utan lov. Under tiden kan jag ha på mig ööh... Eeh... Uuh... Kalasbyxor?

Men det finns fördelar oxå. Man sitter stadigt. Man.... Man... Nä, jag kommer inte på fler. Nu går jag och lägger mig. Öronproppar kommer att göra att jag inte hör min kurrande mage och därför kan somna.

Tapaskväll

Heldag med marknadsmöte slutade med en mycket trevlig middag på AnnaGretas med kollegorna- för att fira att vi idag äntligen satte ner dom sista detaljerna till stora byggmässan i Sthlm v 12. Vi kommer definitivt att sticka ut, det må bära eller brista, men nu finns ingen återvändo. A-G är helt klart mitt favvishak i stan. Tapas... Yummie. Rödvin och kaffedrink. Check.

Tjejerna fick värma egen mat som jag var hemma å snabblagade mellan jobb å resturang, men hann åtminstone hem och säga gonatt till dom nu, innan det var natta.

Somnar inte hungrig ikväll heller. Gonatt världen.

1 st helg!

1 st lugn o ro

12 st bitar sushi

1 st mail som fastnat i en utkorg.
1 st somna i soffan

1 st tidig morgon

1 st fram och 1 st tillbaka över
Rosenlunds bankar

3 st timmar ligga i soffan, slappa, boka flygresa, hockeybiljetter, sova middag, komma på idéer.

1 st thai-mat på Chili Thai

0 st ätbara räkor (har du nånsin funderat på hur räkor ser ut om man skalar dom och lägger dom i en stor hög UTAN att först koka dom? Det hade inte jag funderat så mycket över... Visste inte ens att dom gick att skala utan att vara kokta till ljuvligt rosa färg först. Kan informera om att råa och skalade är dom gråa, slemmiga och påminner väldigt vagt om något som faktiskt går att äta. Fick lite småpanik vid den mongoliska buffén faktiskt... Men Ninna hon gluffsade och åt, tyckte att det var så gott så. Ovanligt. Annelie började helt osökt prata om maggots i skaldjur. Tack kära vänner för en underbar middag!)

1 st bio

0 st popcorn (räkorna...)

1 st bra idé

1 st tidig morgon

3 st timmar av flitigt och glatt skrivande i nytänk

3 st mailvändor med Jennie. Hon säger röd. Röd får det bli. Köööp!

1 st lägenhet med nytorkade såpadoftande golv.

1 biltvätt

1 st snabbis till Ikea! Dom har fått in en ny serie vinglas! Pokal, tjocka, bonniga... Köp, köp, köp! Måste ha till stugan. 1 st matlåda och 1 st doftljus till hallen. Check.

0 st droppar alkohol på hela helgen.

1 gööörhärlig söndagskväll på g. Jag är ikapp! Bring it on monday!

Och....
1 st ny favoritlåt! This is not a drive by... Får inte väck den ur hjärnan!

Gonatt!

Jag kom på nåt idag. Nåt som nån sa till mig för flera månader sen. Samma sak blev jag oxå påmind om för ett par veckor sen. Men först idag fattade jag på riktigt. Ingen aning om varför just idag, men poletten ramlade lixom bara ner. Hur himla trög får man va? Såklart!

"Börja smått"

Japp! Imorgon ska jag börja smått. Jag går och lägger mig nu så är det morgon snart. Då ska jag börja direkt.

Vackra vinter

Vattnet kom tillbaks vid halvtiotiden igår kväll. Vilka hjältar som slet för att det skulle ske säger jag bara! Istället för att gå hem från sina jobb, fredagströtta och frusna när den ordinarie arbetsveckan var slut - fick dom stanna och gräva, hacka och svära till närmare kl 23. I femton minusgrader... Nu är hela gatan en krater, vete schöen hur jag ska kunna ta mig ut med bilen. Men dom kommer kanske tebax och fyller igen efter sig?

Det ser ut att bli ännu en vacker vinterdag. Funderar över hur jag bäst ska sätta sprätt på den? Helt klart ska jag ut en runda i det friska, klara, kalla. Rosenlundsbankarna kanske? Det var längesen. Dock har jag inte allt för många steg till förfogande. Lika bra att passa på att njuta av vintern medans den är vinter... För snart ska den bort och bli ljuvlig vår och sommar. För det har jag bestämt! Och ikväll blir det bio. Det blir en go och vilosam lördag och det är precis vad jag behöver. För strax är det en ny hektisk arbetsvecka i världen upp och ner.

Det kommer ta en stund innan jag lär mig hitta timmarna för effektivitet och det stressar mig. I´m a doer... Jag måste lära mig att det är effektiv tid att sitta ner och dricka kaffe med en kund, det känns bara inte som att få lika mycket gjort som när man tar sig igenom en offerthög och gör rent skrivbord. DET är effektivitet för mig... Hm.... Så jag övar mig. Och övar mig. Och övar mig. Mycket kaffe blir det. Vem fan får betalt för att dricka kaffe? Jo jag... visst... Och next up är en vecka i Norrland! (v7) Där är dom inte snabba. Jo men visst... Kommer ta knäcken på mig. Funderar på att ta nåt lugnande till den resan.

Sorterar fortfarande intrycken från veckan som gått. Ibland har jag inte en aning om hur jag ska lära mig allt. Vissa stunder känns det som att det här kommer ALDRIG att gå! Så kändes det iofs oxå när jag började jobba på detta ställe 2009. Den tunga tekniken, el, styr, läsa byggritningar, beräkna luftmängder och tryckfall. Tänkte att det kommer ALDRIG att gå. Nu kan jag det i sömnen... Så jag antar att jag bara behöver lugna mig en smula och ta en dag i taget. (det är jag ju ändå rätt bra på...) Hur som helst så har jag 64 städer som jag ska besöka och utvärdera. "Hejsan på er.. Byggs det mycket här i Luleå nu för tiden? Några smaskiga hotell på gång?" Har ingen aning om hur det ska gå till, men två saker är jag helt säker på.
1, Det kommer att bli fantastiskt roligt.
2, Jag kommer att få se Sverige.

Visst rackarn, jag måste ju sälja biluslingen oxå. Nån som vill köpa en liten Toyota?

Vilken stad är vi i?

Dagens mässa börjar klinga av. Strax ner med alla sakerna och packa ut i bilen. Vända näsan mot nästa stad, checka in på ett nytt hotell, vakna upp, checka ut, leta upp dagens lokal, packa upp mässgrejorna... Osv, osv...

Vid morgonkaffet idag tittade en av utställarna upp från bordet å frågade:
"Vad är det för dag idag?" å jag svarade:
"Jag tror det är torsdag."
"Aha... Vilken stad är vi i? Är det Kalmar...?"
"Aaa..."

Det är lite så det känns... Haha. Tänk dom som reser runt så här jämt? Sicket slit... Man blir ju helt yr i huvudet. Det ska bli så grymt skönt att styra hemåt imon em.

Men kvällen igår var grym. Efter ett tips från en tillförlitlig källa hamnade vi på Kalmars "Lilla puben". Så himla mysigt ställe, med 84 olika ölsorter plus whiskeyprovning. (hoppade den, men dom andra blev röda om kinderna)

Näha! Packa ihop och dra till Växjö!

Snöoväder å badkar

Har ni hört om den frodiga unga kvinnan som reste land å rike runt å suktade efter ett badkar när hon frös som värst? Inte?

Så var det i alla fall. Örebro, Karlstad, Borlänge och Visby. Varje dag hoppades hon på att öppna dörren till ett nytt hotellrum och upptäcka att där fanns ett hederligt gammalt sunkigt badkar! Ty hon hade inte badat i badkar sedan radhustiden i det kalla 2008. Men ack. Inga hotell håller längre med faciliteter såsom sunkbad.

Inte förrän hon nådde den vackra och underskattade staden Karlskrona och det alldeles nybyggda, jätteflådiga hotellet mitt i hamnen kunde just badkar checkas av på listan. Detta var emellertid enbart för att reta Petterssonskan som hon heter. För kl elva (då hon nådde hotellet) på kvällen när hon skulle gå upp 5.30 dagen efter, var det just inte mycket tid att fläka sig i badet på!!!

Så tji bad, fortsatta köldskador. Men vid incheckning på östra Sveriges sunkigaste hotell i Kalmar bad hon till slut på bara knän om en liten kopp att få knöckla ner sin lekamen i. Å se på fan. Det gick vägen. (dom där badkarsrummen finns ff kvar där nånstans, dom är bara för nergångna för att få hyras ut. Men be om ett så ska du få se på 80-tal!)

Så nu ligger hon, genomvarm med en baccardi breezer i kroppen, djupt under skummet, med snöovädret utanför fönstret å inväntar att exkollegan (unge herr Rosander) ska trilla in på hotellet från sitt håll. Sen ska det dras in till Kalmar med honom och övriga utställare å drickas bärs å ätas hamburgare på nån sportbar. Bara karlar åsså Pettsson. =) Dä blir fint dä!

Life is good.