Trötta å sletna nådde vi hotellet vid tretiden på måndag em. Hade gått upp kl fyra på morgonen å lämnat Furet för Sturup. Dessutom fortfarande småbakis å hängiga efter bravaderna med basketlag å bartendrar till tidig söndagsmorgon.
Vi tyckte att turkiskt bad med tvagning, skrubb, lermask å massage borde kunna göra oss som nya?
Dessutom var det inte lätt att värja sig mot alla dessa turkar som formligen ville slääpa in oss på brorsans (?) spa. Vi prutade å sa ja.
Började med lite olika bastuturer i en jättefin källare med väggar klädda av fantastisk mosaik i blåa, vita å röda toner. Fick instruktioner att släppa Sverige, jobb, stress å bara slappna av. Jag hade glömt att mitt jobb fanns för flera dar sen redan, så jag tittade mest på kaklet å funderade över hur man kunde köpa med sig lite mosaik hem till Svedala?
Sen blev vi visade in i ett varmt rum med ett stort marmorpodium i mitten. Runtomkring bara vattenkranar, baljor, skopor å ännu mera mosaik. "You here, and you here!" sa unge herr turk å tryckte ner oss på mage på marmorn. Sen fick vi varsinn turk.
Det är svårt att förklara exakt hur det känns att ligga på mage i bikini på varm marmor å bli översköljd med ljummet vatten, kippa efter luft å känna skopa efter skopa komma, av en galen, sjungande turk modell större, med dom starkaste å mest bestämda händer du nånsin träffat på. Han tryckte ner mig å skrattade.
Försökte snegla lite åt Annelies håll. Dom var lite före. Hon å hennes turk. Modell mindre å yngre. Knappt könsmogen. Men styrkan verkade han ha ändå. Dom hade redan hunnit till löddret. Vilket innebar att där hon borde ligga var bara en 1meter hög vall av lödder. Långt där under såg jag lilla Annelie glida runt som en tvål på podiet under lillturkens flinka fingrar. Om det inte hade varit för att jag just då blev skrubbad å riven på varje cm av min kropp av min galna turk, så jag trodde blodet rann - så hade jag asgarvat åt synen. Nu fick jag mest andas djupt.
Sen lödderberget även över mig. Varje liten finger är tvagad. Öronsnibbar, tår. Kroppsdelar jag inte visste att jag ens hade.
Sen drog turkeländet in mig i ett annat rum. Han kunde bara gett mig en handuk. Nejdå. Han skulle såklart TORKA hela mig oxå. Å vira in mig i tre olika handdukar å hucklen. Sen fick vi vila en stund. Med lermask i hela fejjan såklart. Torkade efter en stund... Skrattar man spricker den å ramlar ner i bikiniöverdelen. Testa inte det.
Sen massage. Nytt rum. Ny turk. När vi satt å väntade med masken sa Annelie fundersamt "jag har hört att dom tar av en det mesta lixom... Tänk om dom gör det.." "Nejdå! Vi är ju turister, det vågar dom inte. Då skulle det sprida sig å så skulle dom inte få fler kunder" tyckte positiva AKP.
Den nya turken i det nya rummet hade en fläta i nacken, ljus tända i hela rummet, en brits med varma handdukar å en låst dörr. Han tryckte ner mig på mage på britsen å knäppte upp min bikiniöverdel i ryggspännet. So far so good. Sen sa han på riktigt dålig engelska. "we dont need this, I take this away and then I give you a present!" Han slet bort överdelen å hängde den på en krok vid dörren. Den låsta dörren alltså. Present? Jag hoppades på att presenten var att få tillbaka den när han var klar å inget annat oväntat... Ok... Det blir nog bara ryggmasage tänkte jag positivt.
Vad som än hände i det rummet (jag är ff osäker på vad det verkligen var) så var det den bästa massage jag fått i hela mitt liv. Väldigt svår att förklara. Han masserade lixom hela mig med hela sig... Det var ett fasligt gnidande. Han upptäckte föståss min onda nacke å skuldror på ett kick. Suckade, skakade på huvudet å smackade med tungan å försvann en stund. När han kom tebax hällde han het olja över min ryggrad! Jag hoppade högt. Han tryckte ner mig, klappade mig, smekte mig å talade lugnande. Ungefär som jag brukade tala till min häst när jag var ung. Fast på turkspråket såklart. Den varma oljan lät. Visade sig att det var heta, stora, släta stenar i varm olja som han skickligt körde runt i rygg å nacke. Helt makalöst. Tills han sa...
"Turn around!" "Eeh, turn around like in turn around lixom?" sa jag... "Yes, dont be afraid"
Det var en sak att ligga på mage med en främmande människa som gick lös på mig med oljor å stenar å sig själv... Kände mig skyldig redan då. Nu ville han alltså åt min framsida. Jag funderade över om jag kunde säga nej. Kände att jag verkligen nog borde säga nej just där. Men nånting fick det ändå att kännas som det var okej. Så jag vände mig tveksamt. Han stod bakom mitt huvud. Höll mitt huvud i ena handen å gick loss i min nacke med den andra, + olja å en sten.
Sen tog han min vänsterhand i sin. Han höll den i ett varmt fast grepp under hela den resterande massagen av min framsida. Om han nån gång blev tvungen att släppa den ursäktade han sig å höll den strax igen.
Flera gånger kom jag på att hans kind var tryckt mot min när han knådade mig med enormt starka händer. Överallt. Det konstiga var att det inte kändes konstigt. Men jag kände mig skyldig för att jag tyckte det var ok. Försökte tänka att jag var hos doktorn. Då kändes det bättre. "You very strong women" "you have so much love, so very much love... Very warm women... But you dont let it out..."
??? Va i hela världen nu då, skulle han bli psykolog med? Medecinman? "Eeh...?" sa jag. "Nonono. Dont speak. Is he married?" "Eeh...Who..??" sa jag igen...
"Give it to your children, they need it. "Eeh...?"
Sen släckte han, la överdelen vid mitt huvud, höll min hand varmt å länge, släppte långsamt, å gick ut. En annan turk kom in å väckte till mig efter en stund. Varma handen var borta.
På väg till hotellet frågade jag Annelie lite tveksamt om hennes massage varit bra...? "Jo, den var skön. En vanlig klassisk massage liksom."
Eeh. Not.
- Posted using BlogPress from my iPhone
