30 januari 2011

Full frys

Behöver göra 2 tillägg som jag kommit på i efterhand i temat "Om mig" som finns här: Om mig Tics och onödigt vetande kan man aldrig få för mycket av.

1, Don´t never ever pussa mig på nästippen. Det är det värsta jag vet på riktigt. Det börjar varken brinna eller skapar en nysattack. Men stor sannolikhet är att ogärningsmannen ifråga kan få otur.

2, Förr i världen när jag hade dåligt samvete så bakade jag. (Jag vet att jag är en gravt störd person, inget nytt under solen.) Det lindrade och lagade och gjorde mig till en fin människa igen. För riktiga bullmammor är bra folk, eller hur? Och nu har det gått över...

Måste förklara mig lite här känner jag. Hm... En gång lyssnade jag på en föreläsare som berättade om en högt uppsatt yrkesmilitär. Han kom hem ifrån uppdrag i krigsländer som var så hemska att han klappade ihop. Gick och satte sig längst in på golvet i garderoben med ostmacka och oboy som han apatiskt slafsade i sig under vinterkapporna. För det skapade dofter och känsla om trygghet och välmående från barndomen hemma hos mamma. Då kände han att han var en bra människa, hur många han nu än hade haft ihjäl och hur mycket elände han än hade sett... Och min egen lilla mamsing är världens snällaste och bästa mamma. Hon bakade nästan jämt under dom 18 år jag bodde hemma. Särskilt på helgen. Det luktar hemma för mig! Och om jag försöker vara precis som hon så är ju jag oxå bra?

Nuförtiden bakar jag för skojs skull. För att jag tycker det är roligt och för att få se ögonen tindra på mina döttrar och deras vänner. För själv äter jag ju inte myllers med vitt mjöl precis...

Och det var väl inte så himla farligt? Och jag har ju sagt förlåt. Förlåååt!!!
Lite bullar bara...
Oh father!

Abstinens

Hur i hela världen kan man öppna ett träningsställe klockan 10.30 en söndag? Då har ju halva förmiddagen redan gått! Kl 9 vore väl inte för mycket begärt? Kan inte minnas att det var så förra vintern. Hm...

Om det inte framgår så har jag abstinens. Träningsabstinens. Värre saker kan man råka ut för. Men det är så himla typiskt mig. Av eller På. Mittemellan finns då verkligen inte på varken världskarta eller vykort. Träningsvärk som svider i hela kroppen. Men i den här fasen spelar det liksom ingen roll. Det är nu jag tror att det kommer hjälpa att mjuka upp med en timma på löpbandet. I eftermiddag tror jag nånting annat.

Men allvarligt talat. I fredags em... Att stånka runt på ett löpband med "Vingården" på den lilla tvskärmen framför sig har ju knappast gynnat en människa. Där kröp Frithiofsson omkring bland vinrankorna och gurglade sig i Amarone. Och jag dog nästan. Gick verkligen inte ihop sig. Kanhända tänkte dom att det gick att likna med en morot framför en åsna? Funkade inte på mig i alla fall. Efter det var det "Såld på hus" Blev inte mycket enklare för Pettssonskan. Ville liksom stanna och bara titta. Helt underbara ställen. Fick slänga handduken över eländet tillslut.

Mot F&S!

29 januari 2011

Free fallin´

Tunghäfta och skrivkramp. Händer ibland. Förmodligen alldeles för sällan om man frågar min omgivning.

Men! I´ll be back.

Och! På tal om absolut ingenting. När dottern åt frukost (4 h efter mig) idag, körde hon den här för mig så glasen skallrade i skåpen. Smart tjej. <3 Love you Kajs. Med eller utan mössa.

John Mayer, Free fallin´

Och detta är absolut max antal ord jag kan kräma ur mig själv idag.

27 januari 2011

Sprang...

...på den här idag. Många år sen. Men fortfarande lika bra.

Walking away

Blommor & Bin & Sånt

Pratade med min kompis Lisa imorse. Vi garvade åt att hennes dotter sagt en kväll vid middagsbordet att hon tänkte skaffa p-piller. Att pappan hade slagit händerna för öronen och gått från bordet, att lillsyrran blivit knallröd och sjunkit under bordet och att Lisa la huvudet på sne, log och sa att DET var väl en jättebra idé nu när du har pojkvän... Vi garavde åt att dom är stora nu! Vi garvade åt att det hände henne och inte mig. Jag bedyrade att i den här familjen är vi minsann inte där än... Hehehe. Det dröjer nåt år tack o lov. Va inte för säker på det sa hon bara. Och du minns hur det var... Hmpf.

När jag åkte hem gick det här samtalet på repeat i mitt huvud hela vägen. Jag visste att det var något med det som jag inte fick släppa. Men kopplade inte riktigt. GOD DAMN! Mitt i Jordbro-rondellen kom jag på det! Höll på att glömma alla trafikregler som finns och hamna nånstans på Hotell Ibis gräsmatta. I tisdags kväll drack jag kaffe med en killkompis. Eller med mitt x... Eller med... Va fan är du egentligen? Vi dricker kaffe o tjötar skit och allvar ibland. För vi har alltid kunnat snacka. Eller rättare sagt så slåss vi om att få prata. För vi är likadana lixom... Nåväl. Då tipsade han mig om att han trodde att min dotter hade kille! Och jag viftade bort det. "Nämen tror du...? Det är nog inte så allvarligt"

Mitt i Jordbro-rondellen kändes det plötsligt jätteallvarligt.

Väl hemma hade jag förberett ett mysigt samtal mor o dotter emellan. Å så mysigt och länge vi skulle prata. Jag skulle berätta allt om ööh.... ja... ni vet... eller va? Jag förväntade mig i alla fall myllers med info och tjejsnack så vida pass att jag på sikt skulle behöva bygga en bastu. Så jag öppnade lite förstiktigt med:
"Hörru bruden, vem är den här snubben?" och pekade på en bild på internettet.
"Aa, just det! Det är min pojkvän! Har jag glömt att säga. Vi blev tillsammans i helgen. Tänkte åka till honom imorgon. Äre ok eller?" Hm... Himmel o pannkaka. Tankarna ven som pistolskott i huvudet. Vad sa du? Jag tror det ligger Brats-dockor kvar inne i ditt rum... Hjälp mig nu. Var är din pappa? Jag behöver honom nu! Visst fan. Ischgl eller Zell am Zee eller nåt.
"Ähm, du menar imorgon på fredagskvällen eller...?"
"Nä, imon på dagen. Vi har studiedag så jag tänkte åka då. Han bor i Gränna."
"Gränna! Men oj... Imorgon på dagen säger du? Men då... öh... Är hans föräldrar hemma då tror du?"
"Nä, dom jobbar väl såklart"
"Ähm. Han har kostym på bilden. Är han säljare eller nåt?"
"Men mamma. Han går i nian! Måste dra nu. Hejdå."

Svälj. Nior är värsta sorten. Värre än en hel säljkår tillsammans. Å sicket mysigt tjejsnack vi hade. Dottern och jag. Väntar lite med bastubygget tror jag.

Jag känner en kille i Gränna. Han jobbar hemifrån. I synnerhet på en fredag. (Han är säljare) Han borde kunna slänga ett getöga? Jag ska ringa honom. RILLE!!!

Å jäkla Lisa. Hon har alltid rätt. Och jag hatar det. Å vad jag hatar det!!! Jag måste ringa henne också.

Ridå.

26 januari 2011

Börjar...


...bli smått galen på den där mössan nu. Men på spinningen fick hon inte ha den på! Ha! Vi var grymt överladdade, i alla fall jag. Var forfarande uppskruvad av en rapp arbetsdag där det mesta faktiskt gick i lås för en gångs skull. Kan hända att det blir lite att sopa upp imorgon - men det var det värt. =)

Funderar på om jag behöver ha kvar tv´n? Tror inte jag haft på den sen i söndags. Och om det är vår snart? Behöver Skåne nu. So bad.

Nu halvdö.

25 januari 2011

Dagens kvalitétstid

Emm: 2 sms, 1 godnattpuss
Kajsis: 3 sms, 1 samtal om vem som ska vara hemma när, 1 godnattpuss
Övrigt: 2 timmars fika, 2 kramar, många skratt

Full pott. =)

24 januari 2011

Sweet dreams

Lyckades få hål på nöt-eländena tillslut. Underskatta aldrig hammare och spik.
Lyckades pussa flickebarnen gonatt oxå. Underbara är dom.

Men nu får ni ursäkta mig. För jag tänker gå och somna med ett stort leende på läpparna.

Om en måndag

Dagens tips:
Gå inte till jobbet på en måndag.
Du kan få nog.

Dagens citat:
"Måndagar är ett jäkla sätt att använda en sjundedel av sitt liv på."

Dagens ord:
"Rekapitulera"
Vem i hela världen 2011 vet vad det betyder?

Dagens konflikt:
Ett team på 3 som är extremt överladdade på ett o samma möte.

Dagens asgarv:
Samma team efter samma möte.

Kära kollegor. Ni har gjort min dag. Love, peace and understanding.
/akp

23 januari 2011

Det som sägs i bastun stannar i bastun

Fru Bublies Lundqvist säger:

Sökes: 4 läckra nakna singelkvinnor        
Finnes: 1 st naken gift kvinna
Kom hit och umgås! :-*

Och vi är inte svåra. Det vill vi såklart. Alltså klämma in oss i en bastu, smutta på nån pilsner, skicka stora Björnen Lundqvist att köpa nya proppar allt eftersom dom går och babbla obetänksamt och hämningslöst. Frun i huset öppnar 1,5 timma mellan heta väggar av furupanel med frågan: "Jag fattar det inte tjejer! Ni är fantastiska. Hur i hela världen lyckas ni att fortsätta vara singlar? Ingen av er behöver ju direkt skämmas för vilka ni är! Nu vill jag veta allt, give it to me!!!"

Det är den finaste komplimangen jag fått den här veckan. (Och den enda) Den smeker en fundersam kvinnas ego. Och det känns som om mina medsystrar tyckte dito. För där gick vi samtliga igång. Och den som inte orkade att hålla ut och var tvungen att gå ut lite ibland, fick skylla sig själv för värdefull info som gick öronen förbi. En välisolerad skattkammare av hemligheter finns numera i det söta huset på landet i den småländska skogen.

Vi var såklart rörande överrens i slutändan. Och lite kan ni få smaka på. Resten får stanna i bastun. Men här är den rätta tipsraden:

1, Lita aldrig på en säljare
X, Lita aldrig på en byggjobbare, en snickare, en egenföretagare, en vd, en personalchef, en sjöman, industriarbetare, konsult eller idiot.
2, Lita aldrig på någon.

Inga nyheter med andra ord. Skåpmat. Men det var ändå givande somehow. Som alltid med dessa kvinns. Får mig att börja tänka. Att arbeta. Producera och leverera. Me like. Så idag kommer det att skrivas och skapas. Och jag är skeptisk. Förstår inte varför alla skrek högt rakt ut bara jag sa ordet säljare. Jag är ju själv säljare... Känner och umgås nästan bara med säljande människor... Det är ju liksom den enda världen jag kan... Hm. Kanske dags att omvärdera och omgruppera? Vårdyrket var nog ingen som sågade? Om man skulle hugga sig lite i foten kanske?

Jag tror jag börjar tappa stinget. Är det åldern? Den här veckan har gett mig ett och annat huvudbry. Nötter att knäcka som är så svåra och hårda att jag tror jag ger upp. Far! Jag kan inte få upp min kokosnöt!!! Och så längtar jag så jag kan bli tokig nu. Efter mina små look-a-likes. Imorgon kommer dom och jag kan bli mamman igen. Den branschen kan jag! Den gör jag riktigt bra. Eller... Framåt söndag har jag kanske kört fast där oxå? Nää. Det är det som är bra med mammaveckan. Man får alltid en ny chans. Hade varit toppen om Petterssonskanveckan hade funkat likadant.
Nybastade. Ömma. Varma. Hungriga.

22 januari 2011

With friday on my mind

Lördag. Och färden går vidare. Inte för att den ens gjort en ansats till att stanna upp. Men ändå. På måndag blir det rehab. Hederligt arbete och hemmasysslor för vuxna människor.

Hysteriskt rolig kväll igår med hysteriskt roliga människor. Själv höll jag mig som vanligt lite i bakrunden, blyg och försynt som jag är. Drack med måtta o bedyrade att jag verkligen inte ska byta bil. Eller vad kom vi fram till egentligen? Lita aldrig på en bilsäljare. Eller på tre bilsäljare. Så var det nog.

Att göra idag:
*Sluta upp att försöka reda ut tidsbegreppen med hjälp av kvitton och taxislipar. Faktum kvarstår ändå. Jag är astrött.
*Inte fundera på varför jag gjort espresso och druckit inatt när jag kom hem. Har verkligen aldrig hänt förut. Hur tänkte jag där?
* Bär tillbaka kuddarna till kökssoffan som jag släpat in och lagt på golvet i Emmes rum. (kuddarna, inte soffan) Man skulle kunna tro att jag drack sprit igår. Men icke.
* Skriv in en undatagsregel i nyårslöftena. Alkohol endast mellan 19-23 funkar ju inte på en aw som börjar kl fem. Vem fan kom på den idiotregeln? Hm.. Just det. Jag visste att du inte var så smart som du säger. ;)
* Bädda Emmes säng. Jag har visst sovit i den inatt. OCH i min egen. Hur tänkte jag där? Snacka om simultankapacitet.
* Ring Ninna. Ha en ordentlig lucköppning. Och tala om för henne att hon måste sluta upp att presentera folk med frasen: "Detta är XXX, min buksvägerska!" Jag blev ju mörkrädd. Fick mig själv att framstå som en scout.
* Slicka såren. Samla ihop kroppen. Packa bärs och långkallingar.
* Kör inte fel i Värnamo. (mission impossible) Vad är det med den stan? Gör mig helt vilse i pannkakan.
* När jag kört fel i Värnamo. Berätta det inte för Ewa. Hon skrattar ihjäl sig för att jag gör det. IGEN!
* Fortsätt jakten på lite ömhet och värme. Nån gång kommer det att hända. Ett trångt utrymme och ett bastuagregat ger goda förhoppningar. Dock bara flickvärme. Men det är bättre än inget. Vad är det dom säger? "Kärleken mellan män kan vara det finaste som finns?" Borde ju gå att hitta en motsvarighet på en tjejkväll oxå?

21 januari 2011

Och förresten...

...vad vore en skojsig fredag utan en partylåt? Ingenting!

Så därför går E-Types nya om och om igen. Kan inte hjälpa det. Just love it!

E-Type Back 2 life

20 januari 2011

Mammaledig

Är mammaledig denna veckan. Dvs att jag tagit lite ledigt från att vara mamma. För jag behövde det. Och är bara Petterssonskan helt enkelt. På heltid. Det är tuffa tag. Verkar vara 24-timmarspass dessutom. På måndag kommer jag längta efter att bara få vara mamma igen... Och då skiftar jag. Fiffigt va?

Dagens/kvällens höjdpunkter blev helt klart:
* Säljkonferansen i Sthlm nästa vecka - inställd! Låg helt fel i tiden.
* Andreas Lindberg - min vän. Alltid lika givande. Helt rätt i tiden.

Snart fredag!

Dagens kloka ord

Man bör aldrig skämmas för att erkänna att man har haft fel, för det betyder ju att man är klokare idag än igår.

19 januari 2011

Min Ewa

Jag saknar min Ewa. Så mycket att det nästan gör ont! Känns som evigheter sen vi sågs och skulle behöva minst ett heldygn i hennes sällskap för att komma ikapp. Så vi kan äta god mat, njuta av vin och hacka ner världen i molekyler till skratt och tårar. Ewa är makalös. Ett litet krutpaket i en nätt och vacker kropp. Fantastisk i allt hon tar sig för. Och snäll och godhjärtad. Om jag varit man så hade jag nog haft en crush på henne.

Men vi är flickor och hetero. Och egentligen känns hon nog mest som en syster. Vi kan prata om allt. Och en del saker behöver vi inte ens prata om. Utan ord kan vi ändå förstå det som ingen annan har en aning om. Lilla Ewa och jag har gått tillsammans genom eld och vatten. (Mest eld) Hon är det goda som kom i belöning från åratal av elände. För att jag skall veta att allt som sker har en mening.

Saknar, saknar saknar!

18 januari 2011

Potatisblomma

Var tvungen att titta till Wille idag. Har legat sömnlös sen i lördags då han fortfarande saknades. Och dessutom börjar verkligen mina glas att sina, så jag hade minsann ett ärende. (Helt otroligt och makalöst vad jag är fin på att krossa kristallglas. Men jag gillar det. Det bryter liksom isen på nåt sätt.) ;)

Så stod han bara där! Med hela vänsterarmen i gips. Min oro var inte helt obefogad... Såklart hade den dumma vintern och den obefintliga väghållningen gett honom en törn. Men tror ni han ojade sig för det? Nää. Inte Wille inte. Han talade minsann om för mig att gamla gubbar som han inte hade ute att göra när det är isgata. Nähä... Sen undrade han om jag ville komma med och titta på hans potatisblomma? Jaha...

Den stora blomman stod i en urna mellan kassan och utgången. Han förklarade för mig hur han räddat den från att frysa ihjäl och tagit in den. Och den var vacker. Stora blålila blommor på en stam liksom. Men jag är från landet. Och jag måste fråga. "Men? Då blir det ju potatis nu då?" Han tittar bekymrat och fundersamt på mig. "Nä, det kommer inga potatis. Det är en potatisblomma." "Jaha..." säger jag. Det är ett väldigt konstigt samtal.

Och inga glas hittade jag heller. Och inga kaffekoppar. Däremot en byrå som jag såg möjligheter hos. Men det kommer bli mycket jobb och slip och färg... Vi får se. Men det gjorde inte så mycket. För bäst av allt var att se Wille stå och fingra på sin potatisblomma när jag vinkade och gick.

17 januari 2011

Om drömmar - En spökhistoria

Det händer ibland att jag drömmer så verkligt att jag tror att det är sant när jag vaknar.  Så verkligt att jag tom flera timmar senare fortfarande inte riktigt vet vad som är dröm och inte. Och jag tror att de drömmarna ska man inte bara fnysa åt. Åtminstone kan inte jag göra det. För jag inbillar mig att de är viktiga. Att de betyder någonting. Och som tur är händer det inte så ofta. För jag hade inte hunnit springa och jaga sanningar hela dagarna. Och det är inte heller drömmens handling jag fokuserar på. Utan på den känsla som drömmen ger mig. Det kan vara skräck. Det kan vara glädje eller sorg. Det kan vara kärlek. Eller som i det fall jag tänker berätta om nu – bara ren förvåning.

Jag är ensam i min lägenhet. Det är mitt i natten och jag sover tungt. Och jag drömmer att jag ligger på rygg i min säng och sover. Så hör jag tydligt hur någon sätter en nyckel i låset på min lägenhetsdörr, vrider om, öppnar, kliver in och sedan stänger försiktigt efter sig. Jag tänker i drömmen att det är någon av tjejerna som kommer hem från skolan, men kommer på att det är natt och därför måste vara någon annan. Ingen annan har nyckel till mig. Men jag blir inte rädd.

Och jag hör hur någon går igenom min hall, fortsätter in i det rum jag sover, går förbi min fotända, hela vägen bort till balkongdörren och stannar där. I det läget börjar min hårda sömn avta. Jag förstår att jag behöver vakna nu. Jag känner att det verkligen vore bra att vara med nu. Men det går inte. Och efter några sekunders väntan vänder sig någon om och kommer rakt mot min säng. Rakt emot mig där jag ligger och sover. Och framme vid min säng lutar sig någon över mig och omfamnar mig i en lång varm kram. Jag kan inte reagera. Jag kan inte flytta mig undan. Jag kan inte krama tillbaka. Jag är förlamad och kan bara känna att det händer. Efter kramen fortsätter denne någon ut i hallen, stryker förbi skohyllan, jackorna och hallbyrån och sen hör jag dörren öppnas och gå igen försiktigt. 

Slutligen klickar låset till och jag vaknar med ett ryck av det välbekanta ljudet. Det är knäpptyst i lägenheten. Och det tar några sekunder innan jag förstår att jag är vaken. Jag är fortfarande inte det minsta rädd. Bara väldigt förvånad. Vad hände? Det finns en fuktig doft i luften som jag inte kan förklara för den liknar inget jag känner igen. Men jag känner i hela kroppen att någon varit i mitt hem. Precis som det känns om man haft inbrott i bilen eller på jobbet. Det liksom bara känns att någon annan har varit där. Känslan är enormt stark. Och DÅ börjar rädslan komma krypande.

Tankarna snurrar medans jag försöker intala mig att jag inbillar mig alltihop, att det bara var en dröm och att jag ska somna om nu. Det går ju såklart inte. Jag tänder lampan. Jag tänder några till. Men jag vågar inte gå ut i hallen. Jag är nu stel av skräck. Jag ligger och kramar telefonen och överväger om jag ska ringa till min dåvarande pojkvän och be honom komma över – NÄR EN SKO FALLER AV SKOHYLLAN UTE I HALLEN… Precis som om någon just strukit förbi och fått den ur balans? Tio minuter senare klamrar jag mig fast på min käraste som en koalabjörn runt en trädstam.

Jag förstår inte än idag vem det var som ville ge mig en kram. Men det hände många konstigheter under en tidsperiod i den vevan. Det var teknik som startade upp av sig självt mitt i natten och saker som försvann och kom tillrätta. Det sägs att någon vill säga dig något när du råkar ute för sådana händelser. Det gäller bara att komma på vad det är.

Och jag tror att jag gjorde det. För nu står skorna på skohyllan hela nätterna. =)

15 januari 2011

Schnööö

Inte så att man svimmar direkt. Men det har kommit mer snö inatt. Och när jag klev upp imorse vid sju så dundrade det på ganska ordentligt. Fem dagar i följd på arbetet räckte för att jag skall vakna nånstans efter kl 06 på lördagsmorgonen igen. Oavsett när jag lagt mig. Inte rättvist. Synd att säga att jag är pigg så dags. Jag kan bara inte somna om. Vilket jag inte har några problem med mån-fre. Är inte livet konstigt så säg?

Hade ju tänkt mig att ta en långers promunadus idag! (Powerwalk på 1,5 timma på latin) För nu har sviterna från spinningen börjat släppa och jag kan nästan gå utan att det ser ut som om jag har huvudrollen i En annan del av Köping. Men det blir jobbigt med rollatorn om ingen skottar först. Och det lär ju inte hända. Hm... Friskis gör pengar denna vintern... Även på mig.

Måste nog titta till Wille lite också. Förra lördagen såg jag inte skymten av honom... Och vågade inte fråga... Har aldrig varit där förut utan att se honom. Mycket oroande. Han är ju så himla gammal. Och jag är så rädd. Tänk om julen var hård mot honom? Tänk om han är i stadiet EFTER jättegammal...? Nää. Det går inte. Tänker på det som kloka Stor sa en gång när hon var liten, till min mamma: "Mormor! Du är jättegammal! Men du är inte så gammal så att du ska dö än" Det gäller Wille också...

14 januari 2011

Fredagsmys deLuxe

En klar fördel med att ha börjat jobba igen är att det blir helg. För fredagsmys med döttrar är det bästaste som finns.Som det verkar kommer jag att få ha dom hemma båda bägge ikväll! Det är fredagsmys deLuxe! Inte ens en taxikväll alltså. Det var längesen... Kan undra om nån är osams med nån...? Gäller att lista ut sånt utan att fråga. För mammor som frågar för mycket är dåliga mammor. Det är tur att jag har ett sjätte sinne. =)

IBLAND har jag ett sjätte sinne... Igår hade jag det inte. Kunde slutat i katastrof. Om det extra sinnet har tagit ledigt får man istället improvisera. Det kan innebära att man hamnar ännu värre i klistret ELLER lyckas slita loss foten innan den hunnit fastna. Och i detta fall vågar jag nästan tro att jag kom loss utan allt stöka till det alltför mycket. Det lär visa sig framåt vägen.

Två saker lärde jag mig igår! Underskatta aldrig:

1, Ketchupeffekten! Var alltid redo för ketchupeffekten. Om man inte är redo kan man röra till och smeta ihop det som bara den. Skulle aldrig hända mig. Men jag har hört andra.

2, Snöbollseffekten! Fnys aldrig åt en liten detalj och strunta i den. Den kan börja rulla nerför backen och bli ett enormt iskallt klot som du upptäcker i sista stund - just innan det ska träffa dig i nacken. Om man ändå fnyser åt snöbollseffekten rekomenderar jag ögon i nacken. Vilket jag hade i många år men aldrig tänker ha igen. För det var jobbigt.

Om ni undrar varför svamlet bara fortsätter och fortsätter så är det för att jag övar mig på ett av mina nyårslöften. Så länge fingrarna är på tangentbordet så kan dom inte dra korken ur fredagsvinet. För klockan är inte 19 än!!! Nackdelen med att sluta kl 14 på fredagar är att jag framåt fyra-femtiden tror att det är kväll... Men så är det ju inte?

Öva, öva, öva. Å vad jag övar. Det här går ju riktigt bra.

En påse chips kanske man kan öppna?

13 januari 2011

Hm...

Vilken konstig dag. Exceptionellt konstig om jag ska vara ärlig... Tror inte jag ska fundera så mycket mer på den utan ägna mig åt lite aktiviteter som är trygga och vanliga.

Typ smörja döttrarna med pannkaka, sylt och grädde. Gosa upp dom i soffan och sen bara va. (mycke pannkaka blire)

Sen kanske, kanske jag ska somna med ett litet, litet leende på läpparna. Men det är bara kanske.

På tal om sömn så drömde jag sådär knepigt inatt igen. Jag drömde jättestarkt att jag måste öppna ögonen nu direkt för det är någon i rummet som går förbi min säng. Det är jättesvårt att öppna ögonlocken mitt i en dröm när man sover! Men efter flera försök så lyckades jag... Och inbillade mig såklart att nåt svischade förbi... Men det kan likaväl ha varit mina egna ögonfransar. 02.45. Hm... Mer om detta en annan gång. Det tar en stund att berätta den historien. ;)

12 januari 2011

Spinna, spann, spunnit

PH till AKP:
Hej!
Damlaget har bokat spinningpass på F&S på onsdagar ett antal veckor framöver. Ett pass tar 50 pers och själva behöver dom ca 25 platser. Vi får fylla på resterande 25 platser från ungdomslagen och med oss själva. Behöver veta hur många vi blir. Anmäl till mig.

AKP till PH:
Hej!
Kul! Vi är på! Kajsa, Lisa, Nora, Jeffan och JAG!

Det där kändes ju just då som en jättebra idé. Och det var ju så långt fram i tiden... Men oj då. Nu är det visst idag...HJÄLP!

11 januari 2011

Om mig

* Om jag tittar på klockan exakt 00.00 får jag otur. Spöktimman. Finns ingen åtgärd. Bara att hoppas att jag överlever tills klockan blir 01.00.

* Måste stänga av tvn på knappen. Inte på fjärren. Då kan det börja brinna.

* Om jag kombinerar långt gräs, vatten (typ sjö el hav el ett halvfullt glas) och alkohol får jag universums nysattack. Den kan pågå i allt från 5 min till 1 timma.

* Jag kan bara dricka vatten ur kranen med vänster kind neråt. (Annars rinner det på hela mig.)

* När jag är bakfull har jag världens sifferminne! Kan komma på telefonnr till barndomsvänner och ordernr på jobbsurdegar utan vidare. I mitt normala tillstånd kommer jag knappt ihåg min bankomatkod.

* Måste dra ur kontakten på brödrosten. Annars börjar det brinna.

* Om jag dricker tillräckligt mycket vin och inte ser skymten av varken gräs eller vatten - kan jag ändå få en duktig nysattack helt utan förvarning. Men aldrig på lokal. Bara hemma hos mig eller hos nån annan.

* Gå under en stege? Inte en chans. Jobbigt på jobbet när jag nån gång är ute på byggen. Har svårt att hitta rätt förhållande till byggställningar. Är det stegar eller inte?

* Om jag ska dricka ur ett glas, så måste jag skölja ur det först. Massor av gånger. (Det kan vara diskmedel kvar) Detta gäller alla kärl. Däremot har jag inga problem med att stå på alla fyra i en bäck eller sjö och sörpla friskt.

* Inga nya skor på bordet. Otur.

* Kan inte dricka kaffe som någon hämtat till mig och hällt upp när jag inte såg. Måste hämta själv. Eller se på när det hälls upp. Förresten, det är jobbigt att se på också. Måste hälla upp själv.

* I flera år hade jag ett stort grillspett under sängen. Ifall det skulle komma en ogärningsman.

* Om jag tittar på ett svartpepparkar eller ett kokt ägg - får jag nysattack...

* Om jag glömt något när jag går hemifrån och kommer tillbaka för att hämta det - måste jag sätta mig ner en liten stund. Annars får jag otur. Om det är brått (som det nästan alltid är när man glömt nåt) och ingen stol finns i hallen nöjer jag mig med att i farten stryka rumpan lite mot byrån eller väggen. För det är bättre än inget.

* Jag kan inte gå på brunnslock. Oavsett vilken bokstav det är på. Betyder otur.

* Måste alltid gå till köket och kolla att spisplattorna är av innan jag går hemifrån. Annars börjar det brinna. Stryka skjortor och sen åka till jobbet är inte att tänka på.

* Om jag är bakfull måste jag äta pizza. Och helst frysa lite.

* Jag måste sova ytterst. Ej förhandlingsbart. Annars kan jag få otur. Få en nysattack. Det kan börja brinna. Eller komma en ogärningsman.

Men för övrigt är jag fullständigt normal. Nåt kilos övervikt efter julen kanske, men det märks nästan inte om man släcker lampan. (Vilket man ska göra annars kan det börja brinna) Jag är social (ibland), vacker (alltid, även tidigt på morgonen) underbar och jättekramig. Och hungrig. Nu blir det kokospannkakor.

Tjing!

09 januari 2011

Varning! Seriöst inlägg utan poäng

Har grundat för verkligheten. Hemmet är städat, maten är lagad, tvätten är tvättad, benen motionerade och flickorna infångade och uppläxade. (Nästan i alla fall. Den ena har fått lov att sitta nere på idrottshuset en stund till.) Kom upp till nivån "rätt ok" på denna söndag tillslut tror jag. Inte illa med tanke på utgångsläget.

Funderat över hur befogat det är och varför jag ramlar ner i dessa dalar ibland. Kom fram till:
1, Det är befogat ibland att tappa orken. Det gör alla ibland. Vi har bara olika höga trösklar. Mitt problem är att jag får panik när jag märker att jag är på väg att ramla ner för kanten. För jag vet att jag är ensam där nere med det stora höga berget framför mig. Jag kan inte gå till nån och säga: "Hörru, hjälp mig för jag orkar inte nu. Snälla ta hand om allt lite, låt mig ligga i ditt knä, klappa mig lite på håret och säg att allt kommer att bli bra." Jag måste själv börja gå uppför backen och det i ett läge när jag inte har någon energi alls. Jag vet att jag fixar det. Jag har fixat det ett antal gånger i 10 års tid nu. Det är inte det minsta synd om mig. Men jag blir ledsen och svag för att jag känner mig ledsen och svag... För jag har inte råd med det. Jag måste jobba ännu hårdare på att tillåta mig själv vara lite svag ibland. Utan att få panik. Man får vara ledsen. Det får kosta lite. Jag måste inte vara fantastiska Anna-Karin och den senaste uppdateringen av mig själv varje dag.

2, Jag trillar dit för att jag är en känslig själ. Som antingen är glad eller ledsen. Som försöker leva varje dag till 110 % för att vi bara lever en gång. Och för att jag försöker att vara både mamma och pappa. Det är svårt ibland. Och jag är en livsnjutare som ibland skjuter tråkiga saker framför mig. Jag bygger luftslott. Och när dom spricker kommer dagar som inte är på en livsnjutares tioitopp-lista. Jag måste sluta upp att bygga luftslott. Verkligen. Jag övar på det just nu.

Önskar trogna följeslagare en fantastisk söndagskväll och en härlig arbetsvecka. Själv tänker jag låta mitt fotbollsnördiga barn ta bussen hem från idrottshuset, ta ett litet glas Limoncello, läsa min bok, längta efter våren och vårda trötta ben i soffan.

Imorgon kommer en ny chans att vara fantastisk.

Höga berg och djupa dalar

Idag är ingen bra dag. Alla uppmuntrande hurrarop som kan uppbringas mottages tacksamt.

Berg nr 1 att bestiga:
Väck två skitsura tonåringar, dra upp dom och håll dom vakna. Förklara lugnt, pedagogiskt och ännu en gång att man måste gå upp på förmiddagen för att hinna bli trött till kvällen. Vilket kan vara en fördel just ikväll då Litens skola börjar imorgon. Om jag nu vågar nämna ordet skola. Kan innebära en rak höger om solen står fel på himlen.

Berg nr 2 att bestiga:
Halka runt i is-slasket i ett försök till motion, tvinga sura tonåringar att röja upp på sina rum, laga middag, gör matlåda, låtsas att du är glad, angrip tvättberget med strykjärn och acceptera att nu är det slut på ledig tid och sköna dagar. Nu ska det jobbas så in i helvete. Och länge.

Berg nr 3 att bestiga:
En massa andra saker.

Om detta vore en båt hade jag bett nån ta över rodret lite. För jag har stått här så länge o nu måste jag vila lite. Bara lite. Men det går ju inte. Det är ju bara jag som kör för fan.

Blä.

Och nu lyser sol-fan oxå.

Okej då. Ge mig ett par timmar. Några liter kaffe. Lite frisk luft. And I will be back.

08 januari 2011

Äntligen lite kärlek

Är så utsvulten. Kroppen är ett stort hål, uppäten innifrån. Skulle bli pigg och helad igen bara jag fick en liten kram. Eller om bara nån kunde säga att dom tycker om mig. Kramar döttrarna så mycket det går utan att åka på en propp. Kramar med styrka och intensitet likt en hungrig anaconda som lindar sig om sitt byte. Ligger halva dagarna inne i deras rum och försöker få lite uppmärksamhet.
- Men älskar du din lilla mamma då?
-JAAAAAA, JAG ÄLSKAR DIG MAMMA. GÅ UT NU!!!
Skamsen får jag ringla ut. Ingen förståelse hos dagens ungdom. Vad ska det bli av dom?

Men idag är Lördagen med stort L. Har väntat i veckor. Förväntansfull som ett litet barn på julafton är jag. Innan dagen är slut kan det hända minsann att det sitter en Petterssonska i soffan som har blivit både kramad och smickrad minsann. Kanske tom fått höra att hon är fantastisk. Jodåsåatte... Så har jag det till vardags...

För nu är jag i akut behov av både kaffekoppar och konjaksglas. Kupor och vanliga.  Och idag Lördag den 8e januari kl 10.00 öppnar Erikshjälpen efter sitt oändliga juluppehåll. Jag kommer att hänga på låset!

Se upp Wille-Pille! Idag är jag farlig.


Ps1. För den som inte vet vem min Wille är, kan jag rekomendera inlägget "En fling minsann".
Ps2. Jag var tvungen att googla på stavningen till anaconda. Det kom bilder. UUUUÄÄÄÄÄH. Nu vågar jag nästan inte gå och duscha. Gud hjälpe mig.
/Puss P

07 januari 2011

Nyårslöften

Brukar inte ge nyårslöften. Aldrig förstått grejen med det. Är nog mer för att långsiktigt förändra saker i den tid det tar.

Men har förstått att det nästan alltid handlar om mat, dryck och motion. Och om jag ska försöka så ser nog mina löften till mig själv ut så här:

Dryck
* Köp bara riktigt bra viner. Fortsätt att inte släppa in baginbox i hemmet. Ett vinnande koncept.
* Lär dig mer om öl. Bortglömd och underskattad dryck i detta hem.
* Sluta upp med att försöka lära dig att dricka whiskey. Acceptera fakta att du aldrig kommer att lyckas. Bara lägg ner. I synnerhet sent på natten när du är så fruktansvärt positiv till att försöka. Nu räcker det. Jag är så jävla trött på dig.
* Drick mer konjak. Och i olika glas. Konjak slår dessutom ut tanken på att ens försöka med whiskey.
* Köp myllers med glas. Det är omöjligt att få för mycket av glas i olika former. Bli ännu bättre på att glasprova all dryck!
* Alkoholhaltiga drycker är tillåtna mellan 19.00-23.00. Enbart! En ny och besvärlig regel som du inte är vän med ännu. Ge inte upp.
* Gör egen Limoncello. Fan det har du ju glömt. Prio 1.
* Fortfarande ingen sprit utanför hemmets väggar. Du vet att du blir konstig.

Mat
* Lamm! Exprimentera lamm och get. Smakar det kofta så har du gjort fel. På´t igen.
* Håll igen på sockret. Du mår mycket bättre utan.
* Skaldjur! Skaldjursfrossa mera. Musslor i kubik. Och havskräftor. Så fort tillfälle bjuds.
* Läs in dig mer på Italien. Alldeles för lite italienskt i detta kök. Frossa i italinska rätter. Runda av med espresso och limoncellon. (För i den är det ju inget socker... ähm)
* Aldrig någonsin margarin i detta hus. Smör is the shit.
* Mackor, bullar och kakor - niente!

Motion
* Motinera som fan. Så kan du ägna resterande tid till dom andra löftena. =)

06 januari 2011

Mot Ryhov!

När jag skrivit nedan inlägg bestämde jag mig för att gå ut med soporna. Knöt ihop sop-påsen och tog jag i utav bara h... Fråga mig inte varför. Men det gjorde jag. Då gick ena handtaget av och min hand drog i dörrposten så jag är förvånad över att den står kvar.

Efter en stunds indiandans kan jag nu konstatera att lillfingret släpar runt på tangentbordet som den död mört. Det blir en Trettondag på akuten. Men det gör inget.

Detta är humor. På riktigt. Jag är verkligen rolig.

Pass på när...

...du vaknar pigg o utvilad 07.00 efter en inte helt torr kväll på lokal.
...du går upp och är äckligt positiv till allt du ser.
...snön vräker ner och du tycker det är mysigt.
...du ser fram emot att gå 3 km i snökaos för att hämta din bil.
...du väntar som ett barn på att det ska bli ljust så att du kan gå ut.
...du ser att du behöver städa och tycker att det ska blir roligt.
...du är helt fylld av energi totalt utan anledning.

Det är en sån dag som nåt jäkelskap kommer att inträffa och ta ner dig på jorden igen. Men det gör ingenting. För du är så jävla stark idag.

Och du. Njut. Bara njut så länge det håller i sig. För det är detta som är peaken i humörsvängningsbranschen. Udden. Toppen. Kicken. Finalen. Go get it girl!

05 januari 2011

Annons - Bytes

Finnes: Lätt jul-fluffig men mycket charmig och på sista tiden så gott som oanvänd kvinnokropp, i undre medelåren. Kramgo, varm, ömhetstörstande och definitivt mjuk. Något överdimensionerad men dock i jämna proportioner. Dvs lika mycket fläsk upptill som nertill.

Önskas:Tight, spänstig och något mindre, ungdomligare lekamen. Dock fortfarande kramgo och charmig men med lite mer studs. Kan även tänka mig att byta ömhetstörstande mot vig. Konditionen från mina år mellan 15-20 önskas omg tillbaka. Även den släta hyn kring ögonen är hårdvaluta.

Börjar detta nya liv med en nätt liten middag på Twin i afton och önskar alla en trevlig Trettonhelg. Vi ses på beachen 2011.

03 januari 2011

Finn ett fel

Liten har flyttat in i sin huvudbonad. Jag planerar att kidnappa den för tvätt. En operation som kräver minutiös planering och noggranhet. Sämskskin-check. Handskar...

Vad ska jag göra med det barnet? Tänk om hon ballar ur och blir precis som jag? Jag har förträngt alla tecken. Men nu börjar det bli svårt. Kan man adoptera bort barn när dom nästan är fjorton? HJÄLP.
Utan rosa ludd.

Ordtorsk

För oss som är torsk på ord kommer här några axplock ur den senaste nyordslistan. Alla är inte helt nya, men det är ord som ökat i frekvens under 2010. =)

app
program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon (efter eng, av application)
askbränd
skadad ekonomiskt av flygstoppet orsakat av askmolnet från vulkanutbrottet på Island
asktåg
extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrotet på Island
askänka, askänkling även vulkanänka, vulkanänkling
person som väntar på att en inaskad make/maka skall komma hem
bjästa
ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret (efter en händelse i Bjästa där många ställde upp och stödde en våldtäktsman och mobbade offret)
bloppa
sälja på bloppis (av blogg + loppis)
facebooka eller fejsbooka
skriva på Facebook
guldsot
ökad frekvens: sjuklig girighet (förre Röda kors-chefen uppgav det som förklaring till att han försnillat miljoner)
inaskad
som inte kunnat ta sig hem till följd av flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island
kaffeflicka
ny betydelse: ung kvinna som bjuds in "som något sött till kaffet" på en herrmiddag
kalsongbombare
terrorist som gömt en sprängladdning i sina kalsonger
kringtidskort
kort där anställda i hemtjänsten skall redovisa vad de gör när de inte är hemma hos någon, ex möten, gångtid
köttklister
ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken
rit-avdrag
avdrag för it-tjänster i hemmet (jämför rot- och rut)
serieskytt
ny betydelse: person som vid flera tillfällen skjutit mot folk
spotifiera
lägga sig till med nåt som tidigare var gratis och erbjuda det fritt mot att kunden accepterar reklam
tobleronepolitik
överbudspolitik (anspelar på Mona Sahlin som 1995 köpte en toblerone med riksdagens kreditkort...)
wikiläcka
läckande av hemliga uppgifter via webbplatsen Wikileak
vuvuzela
låg tuta av plast (till ett uttryck på zulu med betydelsen"göra oväsen"
väggord
ord, ofta citat, som skrivs på en vägg som utsmyckning

Hela listan finns här:
http://www.sprakradet.se/9287

02 januari 2011

HC Dalens träningstider?

6,5 km i kyla och lite snålblåst hjälpte föga. Snutt oxå! Nu är jag illa ute. Såpass att jag börjar bli smått desperat.

Varför i hela världen började jag tänka på det gamla knepet med ishallen? Det är nånting med en div2-hall. Det är något med ljuset, kylan, doften, draget, ljudet och det höga taket. Det botar och helar och smeker min själ. Tanken har nu vuxit sig enorm. Desperata försök att bli av med skallebank är bättre än inga försök alls?

Alt 1.
Kinnarps arena är allt för välisolerad. Kan likaväl gå och sätta mig i vardagsrummet och titta på nåt gammalt inspelat hockeyvm på tv. Diss.

Alt 2.
Åka 7 mil till Nittorp och den gamla välbekanta favvishallen. Hoppas på att nåt hockeybockylag har match eller att det åtminstonde är öppet för allmänhetens åkning. Därefter leta upp ett gammalt blekrött sittunderlag med den blåa texten "NITTORPS IK" mitt på och slå mig ner mitt på den västra långsidan, snett över hemmautvisningsbåset där det drar som värst (åååå nostalgiii)och hoppas på att ingen känner igen mig. Vilket är mission impossible på en ort med 136 brevlådor. Diss.

Alt 3.
Ta på mig björnfofitottotan och åka 1,5 mil till Norrahammar och smyga osedd in på HC Dalens juniorträning... Har aldrig varit i den hallen. Men verkar lovande. Ser ut som ett ruckel, kan vara riktigt dålig isolerad och tillräckligt med aktivitet för att det ska vara öppet för nån div 2-träning eller juniormatch. Hm...Vet dock inte om det är träbänkar att sitta på vilket är ett krav för att få rätta känslan i arselet. Fördelen med alt 3 är att jag har god chans att inte bli igenkänd. Finns bara 2-3 tänkbara kandidater och låg sannolikhet att de är där idag... Nackdelen är att folk kommer undra varför det sitter en frysande, julfet, fånleendes, 38årig kvinna med rosiga kinder ensam i timmar som vädrar efter svettiga ungdomar på isen. Finns det kvinnliga pedofiler?

Jag är en sjuk människa. Riktigt störd och illa därann med väldigt udda böjelser. Håll koll på Nyheterna imorgon. Jag kan vara med.

Inse fakta AKP

Inga tabletter och ingen espresso i världen kommer att ta bort huvudvärken. Det är avskyvärt. Och alldeles, alldeles självförvållat. För lite sömn och för mycket nattsudd har denna effekt några dagar i efterhand. Och då har man liksom redan skrapat grädden av moset och förstår inte alls varför det ska lidas.

Har försökt med sömn oxå minsann. Gått upp två gånger idag... Kl halvåtta som är en synnerligen normaluppgång för Petterssonskan. Fick tvärvända tebax till sängen efter ett frukostförsök där jag inte såg vad jag åt. Nytt försök kl tio. Tveksamt bättre. Kanske får vara sjuk på första jobbardagen imon? Näää. Försök inte. =)

Skrutt oxå. Men ett litet kort i rockärmen kvar! Långpromenad i bister vinter. Har ingen aning om hur kallt det är idag. Ingen termometer... Hm. Hoppas på minst -10. Ju kallare desto bättre för att skrämma bort tokhuvudvärk. I ungdomsåren gick vi och satte oss i en dragig ishall när vi mådde så här... Hehe. Ett underskattat knep att piggna till som vi hade patent på då. Bjuder på den. Nu UT!!!


Hjälper inte idag! Inte ens den svarta kapseln Ristretto.=)