Packa om

Vilken påskhelg så galet bra. Det finns väl ingenting att direkt klaga på egentligen. Möjligtvis att jag inte fick med mig lilltösen som jag haft lite smått magont för hela helgen... Det blev många samtal och sms för att lugna hönsmamma. Men vad hade alternativet varit? Att jag skulle suttit ensam i en lägenhet när hon ändå var med sina kompisar - och väntat på att jag kanske kunde få skjutsa dom en smula nångång mitt i en natt? Nä, tror inte det va. Jag måste oxå få ha ett liv. 

Lätt rosa i nyllet tänker jag tillbaka på denna ljuvliga helg. Jag har fått ta en del gliringar, tydligen har jag varit "helt borta" "disträ" "ej kontaktbar" och "asocial" och hållit mig för mig själv. Det tycker jag inte. Om någon visste exakt hur mycket kaos, inbördeskrig och rosa fetvadd det är i min hjärna just nu, så hade vederbörande tyckt att jag utåt sett fungerade mycket oberörd. För nu är det inte lätt alls. Någonstans. Det där skojeriet med Finland var visst inte alls särskilt mycket skojeri. Det här är jobbigt på riktigt. Imorgon ska jag gå igenom en lobotomi, sen kommer tankarna och livet bli bra igen. Skönt, för jag går under snart. 

Den här lilla hönan har inte tusen jobbiga frågor. Det var skönt att få umgås lite med henne. ❤️

Älskar dock när mitt uterum är fyllt av folk. 

Vi hade påsklunch hos mig i år. Det innebar att vi började på min altan kl 14 och sen slutade i mitt uterum 01,30. Kan ha varit världens längsta men även trevligaste lunch. Sen diskade jag sammanlagt i tre timmar, för att röja spåren av 14 pers och den lilla nätta tillställningen. 

Kubben "vann" vi med... Eller nåt...

Men påskdagen var ibland det sjukaste. Och den var tung för en olycklig. Jag låg i timmar nere på F o r t u n as strand och stirrade rakt upp i himlen. 

Denna kväll består av tvätt och om-pack. För nu ska det köras norrut, en riktigt god vecka i Dalarna är på g. Hasse, min goa mässkollega från minimässan vi rest runt med (som jobbar med kompletterande prylar till mina, alltså ej konkurrent utan mer kollega i branschen) och jag har äntligen fått tummen ur. I två år har vi sagt att vi borde anfalla konsultjävlarna i flock och göra sambesök han å jag. Och nu jäklar har vi fått till det! Han har myllers med kontakter efter ett helt liv på vägarna och nu åker jag snålskjuts så det står härliga till. Men va schöen... Det måste jag väl få?

Vi har bestämt oss för att campera i Falun, som vi gjort till centralort för vår lilla turné. För där har dom nämligen O p p i g å r d s på fat. Ett intresse som vi delar han å jag! I aug har vi bokat studiebesök på bryggeriet, med tio kunder (det var den första lediga tid som fanns...). Så tills dess får vi helt enkelt öva på B i s h o p s. Frågor på det?

Moi.