Hur man...

...inte svimmar på en vårdcentral: Man blundar när den stora nålen sticks rakt in i armvecket på den lilla ynkliga flickan till dotter. Både mamman och dottern är tillåtna att hålla en hand över sina ögon. Mamman behöver heller inte låtsas att hon är nåt vidare stöd i denna situation för varken dotter eller sköterska. Det är alltför uppenbart att så inte är fallet. Och det blir ännu pinsammare för dottern om morsan svimmar när hon ska hålla hand. Blunda bara helt enkelt.

...jobbar ikapp dom tre timmar det tar att göra ett bokat läkarbesök i landstinget. Taberg-Jkpg-Bankeryd-Vänta-vänta-vänta-Trånghalla-Jkpg-Snabbtuggad lunch-Taberg:  Man får stanna kvar på kvällen helt enkelt. Men idag har vi anställt en ersättare till ett av mina jobb (innesäljartjänsten) Hurra hurra hurraaa! Om två månader kan hon börja. Så bara åtta veckor kvar av dubbelarbete... Jag kan överleva. Jag är inte rädd.

...botar influensa, falsk lunginflamation, kopiöst ont i ryggen, hosta, pms, halsont, trötthet, huvudvärk och x antal grader feber: Chokladbollar. Stora, runda, grandiosa chokladbollar med tungt med smör i och lagomt med pärlsocker utanpå. På fat tillsammans med ett stort glas saft. Det är mor-dotter-kärlek det. Eller i alla fall ett litet ynkligt försök att döva mammans dåliga samvete över att hon inte är hemma hela tiden (dåligt samvete = baka. Gud, kan nån ställa en diagnos på mig?) och pysslar om på heltid i sjukstugan. Denna form av kärlek går dessutom att svänga ihop på 10 minuter.

Sjukstuga suger.