Nu vet jag varför vi hade ångest på söndagskvällen. Det var ju för att vi skulle vakna upp idag mitt i verkligheten där:
* nackspärren som jag just skrämt iväg är tillbaka. Dock i muterad form. Lutande tornet i Pisa- släng dig i väggen
* jag glömt att vrida upp värmen igen på de element jag igår stängde av- då jag hade värmesvallningar efter joggingturen
* det är en snöhög ute på parkeringen. Den innehåller min bil.
* det snöar extremt mycket. Mycket mer än något hårspray i världen klarar.
* dottern tillkännager "Skit oxå. Jag kommer bli SÅÅ myllad idag! Dom älskar att mylla mig- för jag är den enda som inte lipar. Då tycker dom det extra kul att se hur många gånger jag klarar"
* mylldotterns mössa är fortfarande inte torr från gårdagens mul. När man är 13 år finns det bara 1 mössa. Även om lådan är full. Hon tar på den tjocka, fuktiga, slibbiga yllesörjan och går till bussen.
* bussen inte kommer.
* jag kör förbi busshållplatsen och vinkar till fel barn. (nackspärren begränsar synfältet)
* radionyheterna meddelar: snöoväder är på väg in över landet!
Ungefär där är resten av dagen förstörd. Oavsett vad som händer. Tills jag får ett mail av en klok människa som känner mig väldigt väl. Han påminner mig om att det finns massor av saker att vara glad över, upptäcka och uppleva. Tack för att du finns och får solen att skina även en snöig dag. (men tro inte att jag någonsin förlåter dig för att du gifte dig med någon annan)
Ikväll ska jag tända ljus, krypa upp i soffan, upptäcka chokladmousse och kaffe och uppleva när vackra Maria Forsberg vinner (?) Biggest Looser. Så himla tokigt är det inte ändå. Humörsvängningar är underskattad skit. =)
Idag har vi börjat samla på en ny snöhög på jobbet. För nu hade den gamla precis smält.
