Hade nästan två timmar kvar av dagsljus när jag körde av färjan. Bestämde mig för att se lite av ön medan det var ljust och göra jobbet senare, när det var mörkt. Fiffigt va?
Helt otippat var jag vips en knapp mil från Fårösund. Lergrav... Begriper inte hur jag hittade dit, men jag bara gjorde det. Kände igen namnen på skyltarna och sen plötsligt slog havet in mot den karga naturen. Framme! Raukar, minnen och nostalgi. Det var kul att få se igen. En tur innanför murarna i Visby hann jag oxå med! Det är så vackert...
Framåt 18-tiden hittade jag även min lilla kursgård, söder om Visby i den stora metropolen Tofta. Personalen hade då ledsnat på att invänta min ankomst, lagt nyckeln i brevlådan och gått hem. Mamma Mia. Mitt enkelrum är ett radhus... 6 bäddar, enormt badrum, full köksutrustning och noll öppna resturanger att äta på! Lätt kris vid denna upptäckt. För va faen gör man, när man står vrålhungrig och har en osynlig blodsockernivå mitt ute i busken? På denna del av Gotland finns inget som ens påminner om ett mathak. Och gissa hur sugen jag var på att, hitta en osynlig affär, handla å svänga ihop nåt så dags?
Nää... Det blev tebax till Visby, två nya mil enkel resa... Kan den vägen nu. Kan Gotland nu... Å inatt kommer mina kollegor i branschen att anlända med båten från Oskarshamn. Jag har lixom bara rekat i förväg bara för att jag håller i eländet å inte ville trilla in inatt å sen leka mässa kl åtta imon bitti... Jag har dessutom övertalat manskapet om att det var här vi skulle bo! Å inte i Visby som dom ville...
Det skulle dock vara obetalbart att få se deras miner å höra deras fula ord om mig när dom hittar en öde å kolsvart kursgård mitt i spenaten framåt halvtvåtiden, när dom bara vill knoppa. Funderar på att slänga iväg ett mail om var dom kan hitta sina nycklar. Alt. gömma dom helt... Hehe.
Jag får se hur jag gör.
