Denna måndag har jag gått i depå i den stad som ska föreställa min bostadsort. Detta innebär myllers med fix, uppackning av två resväskor, 6 maskiner tvätt, tork, stryk och ny packning av 1 st resväska. För nu går färden strax vidare.
Förutom denna depå har jag spenderat min tid i metropolen Tranås. Efter ljuv skönhetssömn på 3 h mellan halvfem och halvåtta imorse, kan jag konstatera att hela denna måndag genomlevts i en dimma. Jag minns inte vägen till Tranås och jag minns inte vad kunderna sa. Inte så att jag höll på att somna, nädå - jag bara är lixom inte mä. Jag fattar inte vad folk säger och jag kan inte returnera snabba eller relevanta svar. Med lite tur har jag sagt saker som passat in någorlunda i situationen. Typ: Ahaaa, Åhååå eller Nähäää? Funkar alltid.
Men nu är problemet det att jag kommitt över kanten är på fel sida kullen. Övertrött so to speak. Så större delen av kvällen (förutom vändorna till tvättstugan) har spenderats vid köksbordet med luren mot örat. Jag tog nämligen tag i mitt liv tillslut och ringde Målarpelle... Jodå minsann, hon kan när hon vill. Å nu ville hon. Eller rättare sagt: Jennie tyckte att jag skulle vilja det. Så då ville jag väl det då. Å nu har vi har pratat. Länge, länge, länge. Å sen levde dom lyckliga i alla sina dagar.
Men nä. Så enkelt är inte livet. För livet är ett jävla vägskäl med två lika bra vägar att välja på hele tin! Hur ska man veta vilken som är den rätta? För så här är det:
1: Han gör mig så himla glad. Jag kan inte sluta le, inte sluta skratta när vi pratar, inte lägga på, inte bli av med darret i knäna och jag tycker så himla mycket om människan. Helt utan logisk anledning för han har inte ett enda rätt. Jag bara TYCKER OM. Bara så. Kan inte hjälpa det.
2: Han har saker i sitt liv som jag absolut inte vill ha in i mitt. Stökiga saker som inte rimmar med mina värderingar. Saker som dock inte är hans fel eller val, men han måste ändock leva med dom. Det suger fett.
Jag antar att jag ser svaret i alt 2. Eller min hjärna gör det. Men mitt hjärta vurmar för ett helt annat alternativ. Så jag stänger av. En helt ny egenskap jag övat fram. Sopa under mattan, shut down, time out lixom. Det är skönt.
Nu MÅSTE jag sova! Imon ska jag vara snabbtänkt och rapp i käften igen. (herregud, det är så här andra människor har det alltså? som inte är Kajza Kobra? Hujeda mig.)
Gonatt 12 grader och regn. 41 grader verkar inte så tokigt när jag tänker på det ändå.