Jag har gjort Visby och gått strandpromenaden upp till Snäck. I över tre timmar var jag ute, foten tog slut efter en och en halv... Men det är inte lätt att ångra sig när man har lika lång väg tillbaka. :/ Jag får helt enkelt ta en painkiller, ignorera bultandet och bita ihop imon. Sen viloläge nån dag. :( Visby är mycket större än man (jag) tror. Jag hittade massor som jag inte hade sett. Från 2002 när jag var här med Patrik så minns jag så väl hur vi somnade på gräsmattan i en park, nånstans innanför murarna. Jag har letat som en beng efter den parken idag. Men jag hittar den inte!! Inte sjutton kan man sopa undan en hel park? Imon måste jag ha tag i en karta.
Morgondagen ska utnyttjas maximalt. Båten hem går 17.00. 45 minuter innan avgång ska man visst köra på fick jag lära mig av en kund idag. Annars kan dom ge min plats till nån annan... Oups... Verkar som jag hade tur på vägen hit med min lilla mariginal på knappa femton min. :) Av södra Gotland är jag inte lika intresserad. Visst är det vackert, men naturen ser ut ungefär som på Öland och det där har jag sett. Nej, norra Gotland är det som jag anser är det fantastiska med denna ö. Det karga och det lummiga samtidigt. Jag har har inte sett det någon annastans, möjligtvis kan jag tycka att det påminner om Kroatien. Imorgon ska jag titta nära och noga! Det var många år sedan.
Jag har inte sett Fårö. Så varför inte? Jag tänker sova nu, hoppa frukosten på detta sömniga hotell och ge mig av i gryningen till Fårösund för att komma med en tidig färja över. Väderprognosen visar 15 grader och sol, looking goood... Idag blev det 19-20 tillslut, hoppas på samma tur imon. =)
Godnatt solens ö.
Många ställen är fortfarande så gott som tomma. Även om det börjar dra igång lite och de allra hippaste haken har fullt. Gör Gotland i juni innan explosionen. Det är mitt allra bästa tips. =)
50 olika sorters hemgjord glass bjöd denna ljuvliga uteservering på. 2 kulor av min favoritsmak pistage avnjöts mot solig vägg innan jag strosade vidare.
Här satt jag och begrundade tillvaron en stund. Innan jag började min 3--timmars upptäcksfärd till fots. Aj.
Är denna stad verklig? Eller ur en saga? Ibland tror jag nästan at det är Nangijala jag ser, med Sofias vita duva som kommer flygandes i dalen.
Solens ö.
Nästan fånigt vackert. Miljarders syrenbuskar på denna ö. Samtliga blommar NU! Önskar att jag kunde dela med mig av den doft som ligger över alla de små gatorna där syrénklasarna dingnar över planken.
