Nationaldag som heter duga

Givetvis sprang jag på hotelltomten när jag packade in i bilen imorse. Han berättade stolt att han går upp kl fem varje morgon och var lycklig över att ha funnit en gäst som var nästan lika morgonpigg som han själv. (kl tjugo över sex) Mer sällskapssjuk människa är svår att hitta på Gotland tror jag. Så jag insåg att jag skulle tappa tio minuter och kunde lika gärna göra nåt bra av dom . För han pratade djup gotländska...

Tio minuter blev visst en halvtimma. Men visade sig ändå vara en fullträff, för karln var ju såklart uppvuxen på F å r ö. Han blev eld och lågor när jag berättade om mina planer för dagsutflykt. Sedan följde långa, många, krångliga, helt obegripliga och nån ev ledtråd med konstiga namn som jag faktiskt kunde komma ihåg. En av dom var S k ä r. Uttalas inte med sche-ljud som sjuk. Utan med S och K som i ööh... eeh... skål. Typ.
- Precis där jag är oppvoxen finns en strand som är en av landets längsta. Men den är svår att hitta! Det finns inga skyltar. Den heter N o r s t a A u r e n och det är gotländska för den nordligaste sanden. Där har du km efter km med sandstrand! Men den ändrar sig efter väder, ibland är den 100 m bred, ibland 20. Om somrarna kan man se sälarna ligga och sola sig på sanddynderna en bit ut när vattnet är lågt. Med båt förståss... Åk dit om du gillar hav och natur, men berätta inte för nån hur du hittade dit.
- Eeh... Tack..
- Och sen raukfälten med de gamla fiskebodarna. Då kör du först vänster vid fårhagen och sen till höger...

Å herregud. Men jag hittade till stranden uppe vid S k ä r. Å holy Moses! Det var det värsta jag har sett. Vit sand så långt man kunde se och sen svängde ön. När jag nådde svängen var det en ny remsa med sand så långt ögat nådde. Km efter km. Mjukt och gott för lilla fossingen att gå på och jag kommer somna gott när jag är hemma sent ikväll.

Vilken dag jag har haft. Jag är bara ledsen över att jag har missat F å r ö i 40 år. Det är bland det vackraste och mest säregna jag har sett. Grimsås By är Sveriges vackraste plats. Men F å r ö är tamej tusan 2a. 1 dag räcker inte långt, men jag är lycklig över att ha rekat. Jag ska tillbaka dit! (dock ej under juli eller början av aug, det vore att förstöra ett paradis)

Om 40 min är båten i land i Oskarshamn, sen ett par timmar hem i bilen. Hemlängtan är lika med noll, det är en fantastisk frihet att bara grabba de saker man behöver för dagen, ta bilen och ge sig iväg. Jag hade kunnat göra det dag ut och dag in.


Bara mina fotspår. Fram. Och tillbaka.



Allt är mitt?



Dags att få lite färg!



 Tjärad sjöbod vid raukfältet



Sagorna fortsätter

 Ojdå, jag trodde jag trampade på en sten... Det var det visst inte. Sen kom jag ihåg vad han sa:
- Akta dig när du har hittat stigen bara! Vilhelmsson kan ha släppt ut ungtjurarna! Hehehe!
Och jag som trodde att han skämtade... Dom skorna behöver en tvätt. :)

Km efter km...

Här var det lä...

Så kargt, så vackert

När man hittat fyren kan man hitta stranden. Med lite tur, det var inte helt enkelt. Hade aldrig gjort det utan hjäp. Helt ofattbart hur en sån enorm strand kan vara helt gömd från vägar och stigar.




På raukfältet