Min åf Rikard är redo. Skepp ohoj!!
När alla fått varsin macka och varsin öl i näven la vi ut från Saltö.
Kapten gav oss en två timmar lång sightseeing i hela skärgården! Löjligt vackert.
Även en liten vända in till hotellet...
Omdiskuterade hus på Saltö
Så här ser Karlkronas kolonier ut! Att jämföra med de skånska så är dom ju rätt bleka? Eller inte... Helt galet vackra kolonistugor och tydligen ett av Sveriges mest sålda vykortsmotiv. Läget är helt klart lite bättre än Furets... Men så är det lite prisskillnad oxå. Vill man arendera en koloni här får man hosta upp 1,5 mill.
Vi kollade till krigsprylarna oxå. Såg bra ut.
Sen la vi till på Säljö.
Där skulle det femkampas!
Det är inte lätt att slå knut på sig själv. Å inte heller att ha tre träbitar att gå på - när man är fyra...
Sen var det dax för välförtjänt skärgårdsbuffé! Vi åt både långt å länge, ända tills solen tänkte doppa sig i havet och myggen kom.
Då klättrade vi upp på Säljö uddes högsta punkt och satt tysta och tittade på solnedgången. Väldigt, väldigt vackert, inga ord behövdes.
Ett riktigt gott gäng efter prisutdelning i skymningen.
Båtfärden tillbaka var magisk i rosa toner.
Månen speglade sig ikapp med sig själv i vattnet.
Tillslut släppte den eminente kapten oss på bryggan vid hotellet. Vi vinkade adjö när han drog vidare för att runda nästa ö och släppa av resten av gänget.
Sen blev vi sittandes på hotellets terass. Länge, länge. Det var inte otäckt det heller.
Idag blev det en lång promenad å sen blev vi liggandes här och solade hela förmiddagen innan det var dags att köra hem. Svårt att förstå nu, för här hemma i Jönkeboda är det minsann ingen sol.
Älska, älska, älska Karlskrona! Den staden har ju inte precis sjunkit i mina ögon efter de här dagarna. Så fantastiskt fint. När jag vinner pengar på lotto ska jag köpa en av de där kolonierna...
Ännu en hård vecka på jobbet är avklarad. Det är ju inte klokt vad jag sliter. Jag kommer att gå in i väggen.