Galet så fort den gick! Full fart på jobbet och min gnista kom tillbaka. Kan ha att göra med att jag var bäst, oslagbar och överstyv (på ett mycket ödmjukt sätt förstås) och sålde allt jag hade tänkt mig och även en del som jag inte haft en tanke på. Men helt ärligt så var det nog ett par mycket vänliga klappar på axeln från Coach som fick mig att tända till igen. Beröm liksom för gnet och gnet och gnet i en stad som inte vill ha mig. Visste du att man kan NÖTA sönder kunder genom att aldrig försvinna ur deras synfält? Det kan man tydligen, det sa Coach i alla fall att jag har gjort. Hm... Som vanligt är jag helt ärligt skeptisk, men fakta är att affärerna börjar trilla in. Det kan vara tur, det kan vara tillfälligheter... Men jag väljer att se det som fakta: Jag är bäst, oslagbar, överstyv, blyg och mycket försynt.
...singellivet: Idag lördag när jag är på extra gott humör så tänker jag bjuda på en glimt från kärlekslivet. (hahaha, okej, jag erkänner - det är jordens överdrift att kalla det KÄRLEKSliv, men ändå...) En dag när jag stod i hallen på väg ut kom det ett mycket märkligt brev (en vadderad brun påse med mitt namn på) inkölandes i min brevlåda, som med en duns föll ner på hallmattan framför mina fötter. Det var uppenbart att det inte var posten som börjat med nya och mycket annorlunda utdelningstider, för adressen var inte komplett och frimärken saknades... Men i alla fall! Vad svårt det var att reagera i rätt ordning där kände jag! Jag borde givetvis ha slagit upp dörrn och tagit karln på bar gärning, men det gjorde jag inte... För när ett sånt märkligt brev pluppar ner framför tårna på hallmattan, så blir man så vida pass nyfiken på vad det kan vara (i alla fall jag...) så jag KUNDE bara inte öppna dörrn utan att först se vad det innehöll. Tänk om det var en bomb? Hade jag varit elak mot någon? Näe... Vad jag visste hade jag bara varit mitt vanliga underbara, sköna jag. Hm...
Döm om min förvåning när jag hittade mitt ena par glasögon i kuvertet! (jag har två par, bara ifall om att...) Jag hade inte ens märkt att dom var borta! Varför hade HAN dom? Är han glasögonfettecist? Hade han tagit dom när jag inte såg och smugit ner dom i sin ficka och sen legat hemma och sniffat på dom? Tog han trofféer? (började genast fundera på om jag hade alla underkläder i behåll) Men först där återfick jag fattningen och sprang till fönstret, bara för att få sen en bekant men mycket stressad nacke som guppade över gatan, hoppade in i sin bil och var iväg rappare än en avlöning. Mycket märkligt beteende kanske du tycker? Och ja...det kan man tycka. Men det finns en förklaring och den kan jag dessvärre inte dra. Men jag kan lova att jag fortfarande skrattar när jag ser mig själv plötsligt hitta mina glasögon i kuvertet på min hallmatta.
Mamma Mia, folk är tamejfan inte kloka. Men han var snygg, herrejäsiken sicken läckerbit. Och norrlänning... Mer behövs egentligen inte, du kan ta bort snygg också föresten. Det räcker att en man i någorlunda könsmogen ålder talar till mig på klingande ren norrländska så blir jag darrig i knäna och går totalt förlorad. Jag kan inte hjälpa det, det är ett medfött fel jag har som bara blir värre med åren. Det är en förbannad tur att jag inte reser på Norrland längre.
...viktväkteriet: Kära hjärtanes så duktig jag är. Nästan 11 kg har jag nu gjort av med någonstans och sakta börjar jag känna igen mig själv. Framför allt börjar jag bli bekant med allt det där som legat i garderoben en väldigt lång tid (sånt som hade krympt och som jag varit osams med) och vi har börjat leka igen! Det är fantastiskt roligt och härligt att kunna klä sig och känna sig lite mer som sig själv! Nu är det inte så att kilona bara fortsätter att ramla av utav sig självt, för nu har takten slagit av och jag kämpar ganska hårt. Men kan lyckligt konstatera att jag reder ut ett normalpass i spinning utan att behöva ringa 112 efteråt och två gånger har mina fötter faktiskt burit mig runt Munkan! UTAN att jag fått ont efteråt. Jag kan inte ens säga hur härligt det har varit (förutom den kramp jag får i tårna i bägge fötterna så fort jag går längre än 20 min) och jag håller medvetet igen för att inte trampa sönder nånting.
...svek: Varför väljer människor att svika andra människor? Under många timmars bilkörning denna veckan så tror jag att det är det som varit det genomgående temat i min hjärna. För jag hittar inte något bra svar. (ja, jag vet - jag borde köra mera bil och tänka mindre) Nu är det inte så att jag just blivit hjärtslitande sviken nyligen (om man håller sig på avstånd från folk i allmänhet så blir ju risken oerhört mycket mindre) - men ibland kommer gamla saker som man kanske inte förstått till fullo upp i skallen igen.
Det hela började nog med att jag såg finalen av det mycket dåliga och urkorkade programmet P a r a d i s e H o t e l l - och hela landets ungdomar verkade tycka att vinnaren (som var med i tävlingen enbart för att vinna en summa pengar) SVEK alla de andra deltagarna när han lurade dom. Det där kan jag förstå utan problem. Han var med för att vinna pengar och inte för att träffa en vän för livet. För de pengarna valde han att lura alla i sin omgivning i det spel han valde att spela för att vinna. Inga konstigheter, jag hade nog själv haft svårt för att göra det eftersom jag ibland får jobba lite på att skilja sak från person - men jag kan utan problem förstå motivet och vinningen i hans fall.
MEN! I verkliga livet då? Varför väljer människor att svika varandra i verkligheten - när det inte handlar om pengar alls? Varför jobbar man till sig någons förtroende för att sen bara pissa på den människan? Varför kan man inte i vuxen ålder ta sitt ansvar och säga de orden som krävs och göra de handlingar som kan förväntas? Varför säger vuxna karlar inte "Förlåt"? Varför tror dom att dom kan komma och gå som dom vill? Men framför allt: VARFÖR UTNYTTJAR VUXNA MÄN KVINNOR - när det inte handlar om varken sex eller pengar? Varför säger dom att dom bryr sig ena dagen och nästa dag är man så lite värd - att man inte ens är värd ett ord eller en förklaring? Jag förstår det inte? Jag förstår inte motivet. Jag kommer aldrig att förstå det. Sug på den.
Nähä! Nu ska jag svälja kaffet och byta om för dagens spinningpass. Önskar Dig en riktigt härlig, soft och ledig lördag!