Inte så att man svimmar direkt. Men det har kommit mer snö inatt. Och när jag klev upp imorse vid sju så dundrade det på ganska ordentligt. Fem dagar i följd på arbetet räckte för att jag skall vakna nånstans efter kl 06 på lördagsmorgonen igen. Oavsett när jag lagt mig. Inte rättvist. Synd att säga att jag är pigg så dags. Jag kan bara inte somna om. Vilket jag inte har några problem med mån-fre. Är inte livet konstigt så säg?
Hade ju tänkt mig att ta en långers promunadus idag! (Powerwalk på 1,5 timma på latin) För nu har sviterna från spinningen börjat släppa och jag kan nästan gå utan att det ser ut som om jag har huvudrollen i En annan del av Köping. Men det blir jobbigt med rollatorn om ingen skottar först. Och det lär ju inte hända. Hm... Friskis gör pengar denna vintern... Även på mig.
Måste nog titta till Wille lite också. Förra lördagen såg jag inte skymten av honom... Och vågade inte fråga... Har aldrig varit där förut utan att se honom. Mycket oroande. Han är ju så himla gammal. Och jag är så rädd. Tänk om julen var hård mot honom? Tänk om han är i stadiet EFTER jättegammal...? Nää. Det går inte. Tänker på det som kloka Stor sa en gång när hon var liten, till min mamma: "Mormor! Du är jättegammal! Men du är inte så gammal så att du ska dö än" Det gäller Wille också...