Av en ren slump ;) hamnade Majsan och jag vid ett bord som var pintjockt av brandmän, (årsfest för Jkpgs brandkår) när vi först på plats skulle äta våra tapas på JB. Självklar succé när jag nämnde i förbifarten att jag kanske säljer ett och annat brandspjäll om dagarna... Dom blev förstås eld och lågor. Då var jag även tvungen att berätta om vår nyhet som dom inom några år kommer att springa på när dom kommer ut till ett brinnande höghus. Nämligen att vi uppfunnit ett system för höga hus som gör att trapphusen alltid kommer vara brand och rökfria och folk slipper brinna inne... Och då ska jag säga att dom släppte både glas och bestick och visade ett brinnande intresse för att få komma på ett seminarie som jag just nu håller på att spika... Ja, ni förstår ju. Förutom att dom åt som hästar och berättade om hur dom får träna på arbetstid, kunde vi ganska kvickt konstatera att dom hade ENORMA armar och små hjärnor. Inget för Pettsson.
Vi gjorde vårat bästa för att få i Majsan nåt glas vin i lite snabbare takt än hon reder ut. Det var inga större problem. Karin och Ninna var hack i häl. Själv var jag som alltid rekordelig och skärpt. För övrigt så var det som det brukar med dessa kvinns - ett å annat skratt... Men igår provade vi nåt nytt! Framåt natta när Majsan alltid kommer på att hon vill ha kycklingfaijitas och tvingar köket att jobba över lite - fick vi för oss att knata upp till Twin å käka pizza istället. Vi fick lov efter en stunds tjat om vi lovade att inte beställa två el trerätters. Kom inte på frågan. Majsan ville ha pizza och fanta bara. Enrätters så det skriker om det och en helt unik smakkombo som hon varmt rekomenderade. Själv är jag så himla vuxen så jag valde såklart isvatten till min mat.
På tal om vuxen så dök plötsligt mannen med konjakskupan upp från ingenstans (surprise) och på två sekunder slog det gnistor och sen fanns det inget kvar i min skalle som påminde om vuxentankar över huvudtaget. Han var igenom min nya brandvägg fortare än jag hann säga blixtnedslag. Och man kan säga att hela den där bröten om att allt nu känns som det ska och inget alls - brann inne. Man kan oxå undra vad Karin, Majsan och Ninna tänkte när det plötsligt dök upp en helt vilt främmande vuxen karl och gjorde oss sällskap vid bordet, åt från min tallrik, fick det att kännas som om han alltid hade varit en av oss och hängde på resten av kvällen till SK... ? Man kan säga att det gick kraftigt åt helvete. Igen. Tillbaks på ruta 1.
Ev är jag inte riktigt lika okrossbar idag som jag kände mig häromdan. Men helt ok. Kan bli en och annan fråga att besvara idag kanske. Tar på mig hjälmen och gör mig redo för dom... Sen ska jag ut å gå långt å länge i vårsolen i nya skor. Sen ska jag flytta från stan. Sen kommer allt bli bra.