Orättvist

Idag är livet orättvist. Jag vill inte leva det här tradiga enveckaslivet. Det var hopplöst tomt och tråkigt att komma hem till en tom lägenhet och veta att tjejerna dragit vidare till sin pappa. Jag vill komma hem till en familj. Jag vet bara inte hur den skulle se ut. Det är väl inte så himla lätt att veta? Eller va?

Idag ville jag komma hem till en familj där jag är en av länkarna i kedjan. Jag orkar inte vara ankaret idag. Jag är för trött. Jag har för ont. Dessutom sur och arg just för att jag har ont. Varför har jag det? Är det för att jag gick 100 steg mer än vanligt igår? Orättvist är vad det är. Vill inte helt enkelt. Vill inte. Vill inte. Mörkt och regnigt är det oxå. Blä. Jag drar nåt gammalt över mig.

Imorgon är en annan dag. Tisdag. Tjoho.

Min familj