Det finns inget bättre än vänner. Vänner med vilka man bara kan ta vid där man slutade sist, utan krussiduller lixom. Där ingen anklagar den andra för att vi inte har hörts av på månader eller ens skickat ett grattis-sms när nån fyllde år. En vänskap där bara det viktiga är viktigt. Det andra behöver vi inte ens slösa tid på.
3,5 timmars fika om allt och inget är en helt vanlig kväll i ett sånt sällskap. Majsan och jag har gått igenom en del ihop. Vi har varit stöttepelare åt varandra. Det är åratal sen nu, men kommer alltid vara så mycket värt. Det ger mig så otroligt mycket att få stöta och blöta vardagen med någon som jag inte behöver ägna halva tiden åt att förklara vad jag menar. Och att få lyssna på någon som känner detsamma.
Och vet ni vad? Jag är lyckligt lottad, för jag har flera sådana här vänner. När jag räknar efter kan jag komma fram till minst 3-4 stycken. Det är rikedom för mig. Tack för att ni finns.