Livet går upp och ner. Om jag får bli gammal och en dag sitta på ett hem kommer jag att minnas toppar och dalar, glädje och sorg, bra år och dåliga år. För livet kommer inte alltid vara bra och det kommer inte alltid vara dåligt. Fastnade lite extra, just för den sista delen av den tanken... Alltså - jag kör just nu igenom en jobbig period av mitt liv, men den kommer inte att vara för alltid! Någon gång kommer den att ta slut och övergå till något som är bättre.
Så då känns det lite lättare att ta sig framåt, igenom och förbi - när jag påminner mig själv om att det finns en ände. Även om jag inte kan se den änden än på ett tag.
Under tiden ska jag vara snäll mot mig själv. Sänka kraven, sätta ner foten och be om hjälp när jag behöver. Jag kommer inte vara lilla snälla AKP som det går så bra att köra över, nonchalera eller bara lägga all skit i knät på. Jag har noll energi eller tålamod för dom som tar ner mig just nu. Så det kommer prövas folk, förloras vänner och ryka ut människor ur mitt liv som inte gör sig förtjänta att vara kvar. Jag ska inte vara ledsen över det. För förmodligen kommer det oxå att kliva fram nya.
Så. Nu bara kör jag. Nu tar jag bara på mig en mask och bara gör det som måste göras, med start imorgon bitti i G-sås By. För ibland bara måste man.
