Jag måste säga att mitt något nedstämda jag (kan vara universums underdrift) har lyckats att vända på steken något idag. Tack vare mitt jobb! Och då har jag ändå haft en arbetsdag som gick åt hecklefjäll. (säger ju en del..) Vi hade visst en halvdags utbildning inbokad idag! Överallt utom just i Pettssons kalender. Jodåsåatte. Dessutom var det en utbildning i ordning och reda, effektivitet, respekt och de 3 återstående av de sju dödssynderna, som jag inte kommer på just nu. Jag är ju lite mer för att köra på känn sådär... Men jag var tyst och log. Nickade och log. Och höll med. (jag är jättebra på att le)
Sen kom nån och sa att vi borde börja förbereda oss på en hel vecka med kvällsrepresentation nåt så vida pass. Hitta på aktiviteter och event och boka topprestaurangerna till det. Klura ut vilka kunder vi ska bjuda med och sen lägga ordentligt med kosing på att göra det jäkligt bra! På dagarna kan vi bara ta det lugnt, men kvällsjobbet under denna vecka blir enormt. (det är länge dit) Gu så jobbigt, jag kommer gå in i väggen. Bäst att hålla igen lite fram tills dess. Det är ju inte klokt vilka krav som kommer att ställas på oss säljare framöver! Har jag nämnt att jag älskar mitt jobb?
Sen kom jag hem till två latkorvar i varsin säng. En som var ledig idag och en som var febrig idag. Den febriga har nu varit sjuk så många gånger att jag tillslut lärt mig vilken klass hon går i. 9D! (för det måste man säga varje gång man ringer och sjukanmäler på telefonsvararn) Inte bra! Men eftersom jag själv alltid är pigg, glad och sprudlande frisk i alla skrymslen av kroppen så fastställer jag att det måste vara pappans gener. Högsta betyg i matte däremot, där snackar vi anor från Petterssons långt tillbaka till 1700-talet i rakt nedstigande led. Har jag sagt att jag är en fena på ekvationer, ex och kryss och upphöjt till fjårton, dividerat med hon den där Pi? Ingen som gick på den? Nähä... Har jag sagt att jag älskar mina barn? Och har jag nämnt att jag älskar när dom är här hos mig?
Avslutar mitt nya blad och börjar mitt nya liv utan sillikonunderläpp med dagens fundering:
*Jag har jag två fantastiska döttrar. Dom är friska, vackra, begåvade, och godhjärtade. Jag älskar dom över allt på denna jord.
*Jag har ett kanonjobb. Det ger mig kraft, energi och glädje. Jag jobbar mååånga timmar. Det ringer kunder och kollegor på väldigt många av dygnets timmar och veckans alla dagar. Jag tänker på saker jag inte får glömma när jag står i duschen. Jag vaknar mitt i natten och kommer på en bra strategi jag vill prova. Jag har inte jullov, påsklov, sportlov, sommarlov eller höstlov - men ändå gör det mig pigg! Jag vill inte byta det mot något annat. Är jag ledig för länge blir jag slö och orkeslös.
*Jag har ett hem som jag trivs fantastiskt bra i. Vill inte bo någon annanstans alls.
*Om sommaren har jag en liten stuga 2 km från havet. Där finns bara glädje och jag längtar mig gul och blå tills jag kan vara där i år.
*Jag har många toppenfina vänner. Jag behöver inte vara ensam om jag inte vill.
Så slutsatsen av dagens fundering är helt enkelt en fråga jag inte hittar svaret på:
Jag hade alla de här sakerna igår oxå, men då kunde jag inte vara glad för det. Men det kan jag idag! VARFÖR ÄR DET SÅ?
PS, Idag har jag granskat bildern från häromveckan oxå. Och nej, det är inte mjäll. Det är snö...
