Det verkar som om jag ska ha en granne som heter Annelie. För det har jag här oxå! Bara det att hon bor vägg i vägg och i samma trappuppgång (istället för ett par hundra meter bort som min förra Annelie-granne) Hon är ytterligare en sån där person som jag träffar överallt, en människa jag ser.
Inte så konstigt att man springer på sin närmsta granne kanske... Men å andra sidan finns det ju grannar man haft i många, många år men sett väldigt få gånger. Den här människan träffar jag ibland flera gånger om dan. Vi går ut med soporna samtidigt, vi bokar tid i tvättstugan samtidigt, vi ska gå in mot stan samtidigt, vi kommer hem från jobbet samtidigt - och då har vi ändå helt olika tider. Vi bara möts, så enkelt är det. Hennes dotter går förstås på samma skola som min Kajsa (i Bryd!) och åker samma buss tolv minuter över sju varje morgon. Ingen är förvånad över det.
Denna goa granne (som flyttade in för ett par månader sen bara) är världens härligaste person. Hon är en sån där som man är avundsjuk på för att hon är så glad och fräsch och vacker hela tiden. Även om hon kliver ut oduschad och i mysbyxor så är hon toksöt. Inte verkar hon ha ont av det heller - utan vill gärna krama om mig och önska en härlig dag när hon är i ett skick då man själv helst hade velat stryka tight utmed väggen i trappuppgången och hoppas på att ingen ska upptäcka en. Hon har såklart nåt eget företag som går ut på massage, energi, healing osv - och för att det ska gå ihop sig (för det gör det såklart inte men det verkar inte göra henne nåt) så har hon förstås ett heltidsjobb oxå, som anställd. Inga problem!
Idag har jag fått åtta trådbackar av henne som hon skuttade ner i källaren och hämtade lika glatt som ett hejsan. Hon var så glad att dom kom till användning och jag blev ännu gladare över att jag fick dom. Sen bestämde vi att den balkong som finns i trappuppgången och är gemensam för samtliga lägenheter i denna port - ska vi göra till våran. Jag har balkongmöbler i källarn och har länge tänkt den tanken, att vi kan lägga beslag på den lite lixom. Ingen annan verkar ju vara så intresserad av den..? Eller va? Hon hade såklart tänkt samma sak, så nu är den vår. Så fort det blir vår ska vi pimpa den och sen ska vi ha den som vårt egna vin-hak eller bara äta frulle där i morgonsolen.
Ibland tror jag att man får nya människor istället för andra som man mist. Människor som tillför glädje och energi. Jag har fått en ny människa som jag ser. Hon kan aldrig ersätta någon annan, men jag blir så glad bara jag ser henne. Bättre människor än sådana finns inte.
http://petterssonskan.blogspot.se/2012/07/manniskor-man-ser.html
God natt märkliga värld.