•fötter, är lite mer komplicerat än livet MED. Efter en heldag i Halmstad igår, på ett av landets största stålverk men med landets i särklass hårdaste betonggolv i hela sin produktion - var Pettson slut och kunde inte ta ett steg igår em/kväll. Det här är inte kul, men det ska banne mig bli bra! Jag är jätteduktig och vettskrämd och gör exakt som jag blivit tillsagd efter alla konstens regler, för nu är jag faktiskt rädd på riktigt. Eftersom jag har ont i båda... Om livet är jobbigt utan en fungerande fot så är det inget emot TVÅ ickefungerande. Så jag tar det jäkligt piano just nu för att det inte ska bli en sådan situation! Det som grämer mig mest är att jag kommer missa vitsipporna som väller ut i lövskogen uppe på min favvorunda på Mariebo i år, men det kan inte hjälpas. Just nu tycker jag mer om friska fötter än vitsippor.
•en sommarstuga att tillbringa vårhelgerna i, känns väldigt, väldigt konstigt. Men det går förvånande bra ändå. Tack vare att jag flyttat så känns det roligt att möta våren i Jkpg! Min innergård är jättemysig att sitta och sola sig på och trevliga grannar kryper ur sina vinter-iden. Det bor en fruktansvärt snygg karl i huset som går i vinkel mot mitt. Han ligger halvnaken på balkongen å solar och jag står i köksfönstret och dreglar. Kan undra om jag inte måste gå och låna en kopp socker eller nåt? Men först måste jag bara komma på en bra ursäkt till varför jag ringer på hos just honom, tre trappuppgångar bort.. Hm.. Vi får väl hoppas att vi får ordning på F u r e t strax, så att mina grannar slipper bli antastade.
Livet MED:
•en cykel när man bor nere i stan är fantastiskt! På fem minuter tar jag mig varsomhelst och du kan lita på att jag gör det oxå. Kan man inte gå så kan man faktiskt cykla! Man får vara utomhus, andas samma friska luft och njuta av solen på en hoj istället. Imorse upptäckte jag lyckan i att cykla i en serenad av fågelkvitter. Lovely! Så jag cyklade till torget och köpte blommor och sen rullade jag vidare till T e a m S p o r t i a där jag bara skulle hoppa in och köpa en brun sadel till min nya vän. Så alltså gick jag in och köpte en RÖD sadel med VITA prickar och en svart 28tums, treväxlad damcykel av märket S j ö s a l a. Va? Om jag är dum i huvudet? Nädå, bara väldigt impulsiv ibland. (Ibland nästan så mycket att jag är rädd för mig själv)
Så nu får Emelie mitt lilla projekt som jag höll på att fixa med. För den ser ut som en Emelie-hoj och jag vill att hon ska kunna cykla till skolan (hennes andra är i stugan) och jag hade ändå tänkt köpa en cykel till henne. Den blev fin med prickig sadel och garanterat har ingen en likadan i Pesets cykelställ. Och för min egna del så resonerade jag som så, att om jag inte kan gå - så ska jag i alla fall kunna cykla ordentligt. Jag är värd den cykeln, så det så... Men jag får den först på måndag, så tills dess lånar jag Emmes. ;)
