Jaha... Så var det bekräftat. Mina svärsöner är fördubblade till antalet. Från 50 till 100 %. Jag har nu inte bara en. Utan två.
Ibland är dom här bägge döttrarna öppna som böcker. Idag är en sån dag. Faktum är att jag fått mycket mer information än vad som kanske var nödvändigt. Håller på att vänja mig vid tanken på vad en gänglig yngling på dryga 1,80 meter gör med mitt lilla oskyldiga flickebarn. Hm... Vänj mig, vänj mig, vänj mig. Nää... Går inte. (lämna aldrig någon ensam hemma)
Sen kom dom på sig. Då försökte dom snabbt lägga över fokusen på sin oskyldiga mamma. Dom stod i köket och skrattade, gapade och pekade på mig och sa enhälligt att dom tyckte att jag själv borde skaffa mig en pojkvän!
Hahaha! Humor. "Jag jobbar på det flickor... Men ni måste förstå att det inte finns lika många att välja på i min ålder som när man är 15... Dom flesta som är bra är ju lixom redan tagna." Hm... Det förstod dom. Och dom tyckte att det verkade jobbigt ju! Jag kunde bara bekräfta... Men sen kom dom ändå med några godhjärtade och finfina förslag. Kajsa hade en lärare på sin skola som hon tyckte var assnygg för att vara vuxen... (dock får jag inte sätta foten på hennes skolgård. jag är alldeles för pinsam) Emelie höll fast vid fotbollstränaren som verkar ha det jobbigt hemma. (hon droppade den på mig redan vid påsk) Jag gapskrattade åt båda alternativen och körde ut dom ur köket.
Men den där lilla försenade friggeboden skulle sitta som en smäck nu. Kan bli trångt i lilla stugan på semestern... Tur att det i alla fall är högt i tak. Inga småpojkar dom har hittat inte. Att flickorna själva bara är två äpplen höga verkar inte spela någon roll. Håhåjaja...
Inte konstigt att dom går omkring och sjunger och ler hela dagarna. =)