• Man kan aldrig kalkylera in för mycket tid. Vad som helst kan hända - flygbolag kan gå omkull, vägar kan vara avgrävda å långtradare kan krocka. Samtidigt. Och dessutom gärna samtidigt som Pettsson ska ut å flyga.
• Man får inte sitt hjärta krossat efter en så kort tid. (bara jag som är en dramaqueen ibland...) Men det gör ont när människor man tycker om kommer å går i ens liv. (Även om det var lika bra.) För den här tyckte jag verkligen om... :(
• Jag har en störning. Det finns ingen logik i vem jag fastnar för. Mitt hjärta säger ja till dom mest konstiga uppdrag och sen står jag där som en idiot. Men det kommer aldrig att hända igen. För nu ska jag bli nunna.
• Om ett flygplan krockar med en fågel när det landar blir det stökigt för planen bakom som är på tur att landa... Det blev det för oss som preciiis skulle känna landningsstället gå i backen när piloten fick dra på allt vad han hade uppåt igen... Planet framför krockade med en pelikan. Eller? För inte kan en kråkjävel orsaka att vi fick cirkla runt Sthlm en kvart för att få nytt landningstillstånd? Behöver jag säga att jag blev så rädd att jag nästan kissade ner mig? Göta Petter.
• Det finns en liten detalj med Luleå som är jobbig. Man kan inte sova här... För det blir nämligen inte natt!! I alla fall inte så här års.
"-Joo du... Nu blir här int mörkare än så här..." sa biluthyrningskillen när han liftade med mig ett par km. "I Kiruna är det midnattssol fr.o.m. nästa vecka..." Jo man tackar, en sömnlös natt är aldrig fel.
Men jag är ledig imon förmiddag. Då ska jag titta på den vackra staden (med mina rödsprängda ögon) och gå å köpa mig en sovmask att ha över ansiktet.
God natt orättvisa och ljusa värld.
