Kl 05,23 tyckt mina små bruna att det var dags att se dagens ljus. (som aldrig hade slocknat) Jag var inte helt överrens med denna idé men kunde heller inte göra mycket åt saken. Drog mig en stund tills frukosten öppnade och sen tänkte jag passa på att jobba en stund när jag ändå var igång. Men se det var lögn i helvete.... Vårt datasystem låg nere förstås. Jag blev inte förvånad. Har allting börjat krångla en dag så känns det helt naturligt att det fortsätter nästa dag utan att man blir det minsta häpen.
Så jag gick en rejäl runda i stan. 9 härliga plusgrader och ortsborna säger att det är försommar. Jag skulle kunna börja gnälla och klaga över dom 25 graderna där hemma som jag just nu går miste om, men se det tänker jag inte. För jag är en glad skit och jag väljer att se det så här: För 2a gången 2012 får jag uppleva vårens genombrott. Se björkarna spricka ut i limegröna musöron, sälgen frodas och känna den där krispiga känslan av alldeles ny vår som vill uuut genom all växtlighet. Lovely! Det är första gången i mitt liv som jag får vara med om det två gånger på samma år. Fantastique! Här uppe har våren kommit ungefär lika långt som den hade hos oss veckan efter påsk. Ju mer jag tänker på det så är det ju en affärsidé.
För tänk om jag sålde allergimedciner mot pollen? Då hade jag kunnat åka hit och köra en andra våg just som det klingat av därhemma. Fiffigt, eller hur? Men det gör jag ju inte. Jag säljer brandsäkerhet för byggen. Något som två herrar som satt på Scandic Luleås uteplats och lapade sol runt lunchtid var väl medvetna om! För när jag knatade förbi där på mot bilen och ett kundbesök, så hörde jag nån säga väldigt högt bakom mig:
"- Och här kommer ju ett välkänt ansikte!
Jag tänkte att jag hörde fel. Att det var nån annan han tittade på som han menade, så jag fortsatte bara att gå. Men då sa rösten ännu högre:
-" Så Hagab är i Luleå minsann!?"
Då var jag ju bara tvungen att stanna och vända mig om, för det måste ju vara mig han menade i alla fall? Och se det var det... För vem satt där om inte mina kollegor i branschen som jag lärde känna på Nordbygg i Sthlm i mars, som vi käkade middag med varenda kväll den veckan. E x h a u s t o, exkollegans nya företag...
-Amen tjeeena! Är ni här? Hade jag ingen aning om.
"-Jasså du, inte det. Men vi hade koll på dig. Andreas har skvallrat så jag tänkte att vi nog springer på dig snart! Å vips så kom du gåendes!"
Självklart är två av deras säljare i Luleå samtidigt som jag, bor på samma hotell som moi och vi turas om att besöka samma kunder som jag... Världen är allt bra liten ibland. ;) Vad är oddsen lixom? I LULEÅ!
Så strax ska jag möta upp dom i lobbyn och vi ska hitta nåt schysst ställe i stan så vi kan fortsätta våra traditionsenliga middagar. Ibland blir det inte så tokigt ändå. =)
Här gick jag från stressad smålänning i 100 km/h till sävlig norrlänning i 0 knop på en timma i förmiddags. Det var väldigt, väldigt skönt.
 |
| Musöron |
