Mycke kultur här uppe. Här är ett av ställena, Luleås teaterskola, som jag gick förbi på min långprommis genom stan igår.
Det är så förbannat svårt att koppla av på kvällarna. Det är ju så ljust!!! Hur lätt är det att somna när det ser ut så här kl 23.30 och det känns som om klockan är 19??! Efter gårdagens middag bestående av kalvfilé (och ett par glas vin) på Bishops var jag åtminstone trött. Så tillslut föll jag i en tung drömlös dvala där jag tog ikapp många förlorade timmar ända tills klockan 06 imorse.
Igår bekantade jag mig med Luleå/Piteå-området by car när jag gjorde kundbesök. Vägen gick bla över vackra Lule Älv. Jag vet att det är grymt med vuxenpoäng på tant Pettsson, men jag tycker verkligen att det är SÅ roligt att få se Sverige. Jag älskar mitt jobb. (trots att ni har 25 grader där hemma och jag kom upp i som mest 12,5 igår)
Av bilar är jag som sagt totalt ointresserad. Men jag vet att jag nån gång i min ungdom (innan jag ens hade körkort) tyckte att audi quattro var lite fränt. Så vad "får" jag av uthyrningsfirman om inte en just sådan? Fråga mig inte vad skiten heter på riktigt, men jag uppfattar ord som quattro, a5 osv när jag läser lite här och var på den. Hur som helst - den går som ett litet jäkla spjut, och Pettsson viner omkring i Norrbotten som en liten raggarbrutta. Fy fasiken så fränt.
Problemet är bara att det är så fanatisk mycket olika mätare, klockor, siffror och instrument att läsa på så jag blir alldeles yr i huvudet. Igår när jag pratade i telefon med nån när jag var på väg mot Piteå så sa jag att det var 20,5 grader varmt här. Jojo minsann. När jag åkte hem upptäckte jag att det var samma gradantal, trots att det var nästan kväll. Hm... Det var visst innetempraturen. Utemätaren som jag hittade efter en stund visade knappt hälften. Oups.
Men man sitter på golvet. Jag får starka accosiationer till trampebilarna vi for omkring i på lekis när jag var sex år. Hårt, halvobekvämt och lågt. Jag längtar efter min Volvo. Jag älskar min Volvo! Dom sätena kan göra vem som helst kär. Vem trodde att jag någonsin skulle säga så här när jag var 18 och dreglade över en quattro. Inte jag i alla fall... Men nu är jag tant. Volvo. <3
Igår fick jag även se Öjebyn. En metropol som jag förmodligen aldrig hade hamnat i utan detta jobb heller. Här är en av gatorna... Jättegulligt, men tyvärr ligger Smurfits enorma fabrik alldeles för nära, så det stank en äckligt sur stink av sulfat eller nåt annat hemskt i hela bya. Bläk. Jag mådde nästan illa.
Idag ska jag göra det som jag kom hit för att göra. Wish me luck! =)
Nu kör vi.