När vi var unga och jag å mina kompisar kom för att hämta fr Magnusson, (som var den enda i gänget som inte hade körkort) var hon aldrig klar. Hon skulle bara... Byta kläder, fixa håret, sminka sig lite till, byta kläder igen. Och igen. Nu när vi snart är 40 har detta bytts mot ett körkort på senare år och "jag ska bara" handlar nu om städ.
Halvåtta var vi faktiskt klara för avfärd. Då kom vi på att vi kanske skulle ta lite frukost innan vi drog ändå? Å jag ska bara hämta in tidningen. Å bara sätta igång en diskmaskin. Å bara städa till köket lite. Å nu kliar det i fingrarna att få dammsuga lite här! Men där klev jag in å satte stopp.
Jennie serverade mig då en Berocca Boost som var ny. Hon hade fastnat för att den skulle göra oss "mentalt stabila" som texten på kartongen lovade. Detta skulle rädda oss från en dag utan psykbryt på varann. Mycket bra idé. Berocca Boost, check.
För att åka bil med Jennie är som en sån där dröm. En sån dröm där man hela tiden försöker komma fram men inte lyckas och vaknar genomsvett. För hon kör så jävla sakta. (kan oxå ha att göra med att jag avskyr att sitta ijämte) Å i kombo med Nissastigen så... Å det finns alldeles för mycket gran å tallris i dikena. Å Loppisskyltar...
Hon fryser oxå. Trots ullkappa å pälskrage. Har 28 grader på sin sida. Jag har 20... Men jag har deo med mig. Ingen fara. Fick vi med oss Beroccan tro?
Men men. Sa jag att jag älskar Jennie? Det gör jag. ;)
Å nu är det julmusik med.
